29 juni 2014: Ett bra tal, allt väntat

Stefan Löfven håller ett bra tal.
  Inga överord, inga skapra löften, ganska oideologiskt, ett typiskt Löfven-tal.
  Pliktskyldiga applåder.
  Socialdemokraterna nämner han ofta. Vänsterpartiet inte alls.
  Det är ingen tillfällighet.
  Tre Almedalsstjärnor av fyra.
   Publiken stor för att vara en söndag. Samtliga som skall vara där är på plats.
   Direktsändningen i TV är förstås det stora i sammanhanget, där når Löfven flera 100.000-tals väljare.
   Jag är inte säker på att han lyckas nå dem denna kväll.

29 juni 2014: Före Löfventalet

Jag hinner fram i tid för att gå på några seminarier innan Stefan Löfven (s) äntrar den märkligt avlånga talarstol som socialdemokraterna sedan 2011 håller sig med, i sanning var det nyvalde partiordföranden Håkan Juholts (s) mest bestående insats som partiledare - men det var han som började traditionen att stå mitt bland publiken och tala.
   Nu hinner jag först till Sveriges Redareförening, tittar på Gudrun Schyman show - ingen pengabränning direkt i dag, men dyrbara, låt vara opreciserade, löften om allt till alla kvinnor - och kommer så småningom till ett av alla dessa medieseminarier där i Tidningsutgivareföreningens regi - arrangemanget inleds av Per Hultengård, f.d. ledarskribent på Expressen (lib) - Anna-Karin Lith, Mittmedias redaktionella chef, Expressens chefredaktör Thomas Mattsson, Brit Stakston, mediestrateg, JMW, och Kajsa Falasca, doktorand medie- och kommunikationsvetenskap, Mittuniversitetet, under ledning av Sacos informationschef Anders Jonsson, tidigare på SvD, Veckans Affärer, Sveriges Radio och lite andra medier, frågar Vad får vi inte veta i Almedalen?
  Intressant fråga - 700 journalister lär finnas på plats denna vecka, varje tidning har en stor redaktion på plats, blandningen, för att inte säga sammanblandningen, av politiska partier och tidningar, radio och TV med egna agendor är total.
  Jag känner tveksamhet inför denna sammanblandning. Så var det inte förr. Nu delar journalister som likar med politikerna i debatter - vem kan skilja på vems åsikter som skall vara ogrundade med journalisternas grundade för att anknyta till Åke Petterssons mångåriga men av Sveriges Radios ledning nedlagda program Vår grundade mening.
  Snart kommer man in på valbevakningen.
  Från publiken kommer, från förra riksdagsledamoten Helena Riviére (m), en relevant fråga, om än något tillspetsad man kanske likväl innehållande en intressant sanning om att det politiska spelet blivit journalistikens eget mantra och därmed har man blivit sina egna fångar:
  - Är det som så att det finns ett stort sammanhållet intresse från mediernas sida att komma åt regeringen och allianspartierna detta valår 2014?
  Tja, svaret är naturligtvis nej, någon sådan stor konspiration finns inte.
  Men resultatet är likväl starkt kritisk bevakning av regeringens politik och frånvaro av framför allt kritisk granskning av miljöpartiets och vänsterpartiets förslag.

29 juni 2014; Vem skall regera?

Det här är den text som fanns införd i Gotlänningen (c) på den liberala delen av ledarsidan den 28 juni, alltså i lördags.

Vem skall regera Sverige?

Det finns en likhet mellan det politiska läget och vädret: Det är alltid nytt, ändring förestår.

Samtidigt återkommer samma fråga i varje val, i varje politiskt väderläge: Vem skall regera?

På söndag börjar den 46:e politikerveckan i Almedalen, räknat från Olof Palmes lastbilsflaktal vid Kruttornet 1968. Arrangemanget har vuxit, Visby har blivit Sveriges politiska centrum.

Men frågan om vem som skall regera är densamma som 1968 – och likheten med 1068 är skrämmande: På valdagen, men efter Palmes tal, hade Sovjetunionen just invaderat dåvarande Tjeckoslovakien, nu har Ryssland annekterat Krim och opererar både militärt och politiskt i, Ukraina. Jag förstår Estland, Lettland, Litauen och Finland som är oroade över den store grannens geopolitiska syn.

Slutsats: Gotland måste – för vår frihets och självbestämmandes skull – försvaras. Varje land har en armé, sade en gång Mao Tse Tung, sin egen eller någon annans. Den som har någon annans, är icke fri.

Hur många regeringsalternativ finns det i 2014 års val? Ett är känt, Allianspartiernas. Hur många i övrigt? Ingen vet, i alla fall inte väljarna.

Skall det bli en s-ledd enparti-, tvåparti-, treparti- eller fyrpartiregering? Och hur ser politiken ut? Men sannolikheten är stor för att en ny regering leds av Stefan Löfven (s). För tredje gången talar han på söndag i Almedalen, de senaste åtta åren har annars s-ledarna passerat i revy, Göran Persson, Mona Sahlin, Håkan Juholt. Det är begripligt att förväntningarna är stora på Löfven.

Och de som likt mig lyssnat till Löfven 2012 och 2013 har inte blivit besvikna. Han låter trovärdig, är trovärdig. Fackförbundsordförande, Samarbetsinriktad. För förnuftets talan. Och han har varit noggrann med att inte stöta sig med en enda potentiell s-väljare. Jobbskatteavdragen var fel men skall vara kvar. Kärnkraften likaså - men avvecklas. Skatten för pensionärerna skall sänkas men avdrag för fackavgifter införas. ROT- och RUT-avdragen (en skattesänkning) skall halveras, men ingen drabbas. Ingen skall behöva frukta Löfven. Det är budskapet (s).

Men sällskapet?  Och politiken?

Hur blir det med höjda skatter som miljöpartiet, vänsterpartiet och feministiskt initiativ tänker genomföra, 10-tals miljarder kr (som inte skall betalas av ”någon annan” utan av Dig och mig?

Vem skall regera Sverige? Och med vilken politik?

Svaret är: Var god gissa!

Gunnar Andrén

Riksdagsledamot (fp)

29 juni 2014: Almedalen 1: Första dagen 2014

Jag tar båten till Gotland, via tunnelbana och buss till Nynäshamn.
  Den 46:e Almedalsveckan börjar - den som började vid Kruttornet en augustidag 1968.
  Olof Palme klev upp på ett lastbilsflak, han var utbildningsminister och snart skulle han bli statsminister.
  Traditionen började på det sättet.
  Jag har varit med vid ett 35-tal Almedalsveckor och har sett utvecklingen.
  Jag skriver i gårdagens nummer av Gotlänningen om detta.
  Läs nästa inlägg!
  Jag är på väg att lyssna till Stefan Löfven, första talare Almedalsveckan nr 46.

28 juni 2014: Hemfärd till Stocksund

Och det är så välordnat att jag kan köra hem, med Birgitta och Martin Wulff - men utan instrument. Den som likt Martin spelar bas, måste alltid tänka: Hur skall instrumentet få plats?
  Det blir till att åka till S:t Birgitta kyrka i Nockeby i morgon för att med stor bil hämta instrumentet!

28 juni 2014: På 50-årskalas

Hur länge sedan var det inte som jag själv fyllde 50? (Arton år.)
  Denna dag är det Carina Olofsson (som formellt fyller den 1 juli, om tisdag) som har ordnat stor fest i Bromma. Det börjar med körsång, sedan blir det sång, sång, lite tal och sång och musik.
  En riktig musikfamilj!
  När pappa Pelle fyllde 50 hade han hyrt Berwaldhallen där det framfördes musik av och med honom. Denna dag är det Carinas tur och pojkarna deras, den ene är operassångstuderande, den andre trumpetare av rang, underhåller på hög nivå.
  Mot slutet blir det jamsession, hela familjen, Skansens arkitekt Martin Wulff spelar bas, det är klös i hela föreställningen.
  Tack för det.
  Tänk om man hade sin 50-årsdag framför sig!
  Ljuva tider!

28 juni Kommer 2

28 juni Kommer 1

27 juni Kommer 2

27 juni Kommer 1