lördag 1 november 2014
29 september: Val av tredje vice talman
Det blir Esabelle Gingizian (mp).
Lite roligt är det att Björn Söder som närmaste kamrat i Sveriges riksdag får en ledamot som han i grunden inte ens önskar skulle ha beretts tillträde till Sverige, i alla fall 90 procent av nuvarande tredje vice talmannen.
Lite roligt är det att Björn Söder som närmaste kamrat i Sveriges riksdag får en ledamot som han i grunden inte ens önskar skulle ha beretts tillträde till Sverige, i alla fall 90 procent av nuvarande tredje vice talmannen.
29 september; Vald av tredje vice talman
Det blir en lång procedur. Till slut finner ålderspresidenten Per Westerberg att efter tre omröstningar utan motkandidat är Björn Söder vald.
Jag hade förordat en annan ordning än den som samtliga sju motståndarpartier valde - detta sedan sverigedemokraterna bytt åsikt sedan 2010.
Då ville de ju inte att tredje största partiet skulle ha andre vice talmansposten, utan tredje största blocket, som råkade vara sd.
Nu anser partiet att tredje största partiet skall ha andra vice talmansposten - bortblåst är idén om tredje största block, vilket är bra eftersom det formellt inte finns några block. Kanske skulle man i så fall kunnat hävda att c-fp-m borde haft andre vice talmansposten, de tre partierna är jus större än sd?
Nej, principen om att tredje största parti skall ha posten är bra.
Däremot borde övriga partier inte ha deltagit i den slutna voteringen utan avstått.
Då hade det likväl blivit tre voteringar men klargjorts att det är tredje största partiet som utser sin kandidat, andra partier har inte med saken att göra.
Varför man skall lämna blankröst i det läget är obegripligt, i andra voteringar tycker man ju på avståknappen.
Genom det konstiga sättet att agera legitimerade man också "tycka-synd-om-sverigedemokraterna"-syndromet som uppenbarligen finns hos ungefär 12 procent av svenska folket inklusive det partiets egen ledning, man eftersträvar ju en vågmästarroll inte att ta ansvar.
Jag hade förordat en annan ordning än den som samtliga sju motståndarpartier valde - detta sedan sverigedemokraterna bytt åsikt sedan 2010.
Då ville de ju inte att tredje största partiet skulle ha andre vice talmansposten, utan tredje största blocket, som råkade vara sd.
Nu anser partiet att tredje största partiet skall ha andra vice talmansposten - bortblåst är idén om tredje största block, vilket är bra eftersom det formellt inte finns några block. Kanske skulle man i så fall kunnat hävda att c-fp-m borde haft andre vice talmansposten, de tre partierna är jus större än sd?
Nej, principen om att tredje största parti skall ha posten är bra.
Däremot borde övriga partier inte ha deltagit i den slutna voteringen utan avstått.
Då hade det likväl blivit tre voteringar men klargjorts att det är tredje största partiet som utser sin kandidat, andra partier har inte med saken att göra.
Varför man skall lämna blankröst i det läget är obegripligt, i andra voteringar tycker man ju på avståknappen.
Genom det konstiga sättet att agera legitimerade man också "tycka-synd-om-sverigedemokraterna"-syndromet som uppenbarligen finns hos ungefär 12 procent av svenska folket inklusive det partiets egen ledning, man eftersträvar ju en vågmästarroll inte att ta ansvar.
29 september 2014: Val av förste vice
Det blir ju en enkel procedur: Det finns bara en kandidat, förre statsrådet Tobias Billström.
Han har vuxit under sin tid som statsråd.
Men talman var det nog bra att han inte fick bli denna gång.
Han har vuxit under sin tid som statsråd.
Men talman var det nog bra att han inte fick bli denna gång.
29 september 2014: Val av Talman
Lite överraskande är det onekligen att till Talman väljs Urban Ahlin från Mariestad. Ett dåligt val är det dock inte - och jag tror att det är bra att Ahlin slipper bli utrikesminister, att efterträda Carl Bildt är nämligen inte lätt och skall man dessutom väga in vad vänsterpartiet säger sig vilja i utrikesfrågor - det partiet har ju en vindlande gång i utrikesfrågorna, litar helt till att dess politik inte får mer än marginellt genomslag - blir det ett näst intill omöjligt uppdrag.
Jag känner inte Uran Ahlin personligen men har intrycket att han är en rekorderlig person som nästan alltid, men inte alltid, tror på det han själv säger. I EU-nämnden har jag i t.ex. frågan om erkännande av Palestina hört honom argumentera så man blir övertygad om att han tycker att det brister i den egna argumentation och att han i själva verket tycker tvärtom.
Jag känner inte Uran Ahlin personligen men har intrycket att han är en rekorderlig person som nästan alltid, men inte alltid, tror på det han själv säger. I EU-nämnden har jag i t.ex. frågan om erkännande av Palestina hört honom argumentera så man blir övertygad om att han tycker att det brister i den egna argumentation och att han i själva verket tycker tvärtom.
29 september 2014: Riksmötet samlas
I dag kl 11.00 samlas nyvalda riksdagen. Det blir upprop. I samma ögonblick tar mitt eget mandat som ombud för svenska folket slut, det började den 29 september 2002, blev alltså exakt 12 år.
Skall bli intressant att följa den nya riksdagen, där finns många omdömesgilla och kloka företrädare.
Sverige behöver en bra politisk ledning. Det är viktigt för utvecklingen i landet.
När jag ser på valresultatet den 14 september noterar jag stora framgångar för ett parti som inte är berett att ta ansvar, sverigedemokraterna, och små för ett annat, vänsterpartiet.
Jag tror att deras väljare hela tiden förlitar sig på att andra partier skall ta ansvar så att den politik de själva röstat för inte blir verklighet.
Skall bli intressant att följa den nya riksdagen, där finns många omdömesgilla och kloka företrädare.
Sverige behöver en bra politisk ledning. Det är viktigt för utvecklingen i landet.
När jag ser på valresultatet den 14 september noterar jag stora framgångar för ett parti som inte är berett att ta ansvar, sverigedemokraterna, och små för ett annat, vänsterpartiet.
Jag tror att deras väljare hela tiden förlitar sig på att andra partier skall ta ansvar så att den politik de själva röstat för inte blir verklighet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
