Det är många upplopp detta år: Husby i Sverige, Istanbul och åtminstone 66 andra städer i Turkiet, Rio och en massa andra orter i Brasilien.
Stenkastning, bränder, vattenkanoner.
Och det enda som Jimmie Åkesson (sd) har haft synpunkter på är den s.k. oansvariga invandringen till Sverige.
Men verkligheten är som den är. Sverige är nog det närmaste himmelriket turkar och brassar kan komma.
söndag 23 juni 2013
22 juni 2013: Om det varit i Sverige ....
En spanjor har - för mycket allvarliga brott - dömts till 127 års fängelse.
Om det varit i Sverige, hade han i alla fall haft något att se fram emot: halvtidsfrigivning.
Om det varit i Sverige, hade han i alla fall haft något att se fram emot: halvtidsfrigivning.
21 juni 2013: Musik i sommarnatten
 |
| Tsz Yi Wong |
Midsommarafton - och sent besök i Östra Ryds kyrka, 22.00. Fullt på p-platsen, hela kyrkan full.
Program: Musik i sommarnatten.
Solist är den 20-åriga Tsz Yi Wong på piano,studerande för professor Staffan Scheja vid Musikhögskolan i Stockholm men sedan något år bosatt i Åkersberga.
Hon spelar Ludvig van Beethoven (Pianosonat opus 26, nr 12, sats 1), Johannes Brahms (Intermezzo opus 118, nr), Edvard Grieg (Natturno ur Lyriska stycken opus 54, nr) , Hugo Alfvén (Natt ur Skärgårdsbilder opus 17, nr) och Jan Johansson och till slut Frédéric Chopin (Nocturne opus 9).
Hörvärt fast pianot lämnar en del övrigt att önska - möjligen, nej, tvärsäkert, är det omöjligt att ens efterlikna Jan Johanssons Visa från Utanmyra helt enkelt där att Jan Johansson (16/9 1931 - 9/11 1968) i varje anslag på tangenten var någon annan.
För textläsningen står pastor Charlotte Holmlund, som berättar att hon för för dagen 20 år sedan började som präst i församlingen.
Det är för övrigt mycket Holmlund i kyran, Magnus, organist, och Fredrik, vaktmästare.
Det är nästan skönt att känna kyrkvärden Sundström, Jan Olov, dessutom medförande hustru Ingela noterade jag.
Ett besök som var mödan värd. Hemma strax före midnattstimmen, denna gång i motsats till när Viktor Rydberg skrev om den hårda kälden vid detta klockslag, ljum och ljuv.
21 juni 2013: Magdalena Andersson (s) i Wien
Som bekant har den socialdemokratiska partiledaren Stefan Löfven framhållit Österrike som ett föregångsland när det gäller arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Det låter bra - men när jag senast var i Wien märkte jag inte mycket av den saken.
Så för att belägga sina teser har i dagarna Löfven sänt sin ekonomiska taleskvinna Magdalena Andersson (s) till Wien för att belägga riktigheten i hans teser.
Jag och andra kommer med intresse att åhöra hennes utsagor.
Vi får nog lyssna noggrant.
För de kan bli korta.
Det låter bra - men när jag senast var i Wien märkte jag inte mycket av den saken.
Så för att belägga sina teser har i dagarna Löfven sänt sin ekonomiska taleskvinna Magdalena Andersson (s) till Wien för att belägga riktigheten i hans teser.
Jag och andra kommer med intresse att åhöra hennes utsagor.
Vi får nog lyssna noggrant.
För de kan bli korta.
21 juni 2013: Kristdemokraterna och försvaret - har Hägglund läst?
Jag ser, i slutet av denna helg, att kd-ledaren Göran Hägglund skrivit en stor försvarspolitisk artikel i SvD.
Anslaget - rubriken - är närmast revolutionerande: Förhållanden i omvärlden kräver breda försvarslösningar.
Sedan lägger han fram - på bilden ser man en glad Hägglund plåtad av Yvonne Åsell framför riksdagshuset - en rad förslag som berättar vad kd vill genomföra (ordet eventuella finns med som braskkapp vad gäller "förmågebrister", ack ja), dock inte vad gäller Stockholm, Gotland och andra strategiska platser som skall försvaras, det skall analyseras.
Här må fienden ej göra sig besvär.
Slutet på SvD-inlägget är magnifikt:
"Försvar och säkerhet är en av statens centrala uppgifter. Mycket av det vi föreslår kan baa genomföras i bred politisk enighet. Vi tror att tiden nu är mogen för och att förhållanden i vår omvärld kräven breda och konstruktiva samförståndslösningar."
Skriver alltså Göran Hägglund i SvD.
Min stilla undran: Har Hägglund läst denna artikel innan han skrev under den?
Anslaget - rubriken - är närmast revolutionerande: Förhållanden i omvärlden kräver breda försvarslösningar.
Sedan lägger han fram - på bilden ser man en glad Hägglund plåtad av Yvonne Åsell framför riksdagshuset - en rad förslag som berättar vad kd vill genomföra (ordet eventuella finns med som braskkapp vad gäller "förmågebrister", ack ja), dock inte vad gäller Stockholm, Gotland och andra strategiska platser som skall försvaras, det skall analyseras.
Här må fienden ej göra sig besvär.
Slutet på SvD-inlägget är magnifikt:
"Försvar och säkerhet är en av statens centrala uppgifter. Mycket av det vi föreslår kan baa genomföras i bred politisk enighet. Vi tror att tiden nu är mogen för och att förhållanden i vår omvärld kräven breda och konstruktiva samförståndslösningar."
Skriver alltså Göran Hägglund i SvD.
Min stilla undran: Har Hägglund läst denna artikel innan han skrev under den?
21 juni 2013: Midsommarafton - som vanligt
Årets längsta dag, Midsommarafton, firas som vanligt - med stök och bråk.
Sverige är fantastiskt.
Sverige är fantastiskt.
20 juni 2013: Kampen om kapital m/Gotland
Sedan 1993 har antalet bankkontor på landsbygden - där ungefär 36 procent av den svenska befolkningen eller åtminstone arbetsplatser bor och finns - halverats. Hur frustrerande detta är kan man bara föreställa sig om själv råkar ut för det.
Visst är internetbanker och plastkort bra som ersättning i de flesta sammanhang - men den kunskap som finns om de människor som verkar inom samma regioner försvinner, det är det verkligt allvarliga.
Vem lånar ut till människor man inte vet något om, som man inte känner ens till utseendet?
På Gotland har nu, i gammal klassisk sparbanksanda, ett fyrtiotal företagare gått samman i ett lokalkapitalbolag för att investera på Gotland.
Om det berättar Dagens Industris Hans Bolander i dag.
Ett annat exempel finns i Röstånga i Svalövs kommun där 400 aktieägare gått samman i ett utvecklingsbolag.
Intressant är att Sparbanken Gotland alltjämt är en självständig sparbank. Den lyder förstås under sparbankslagen och står genom samarbetsavtal Swedbank nära.
Banken har sin bakgrund i Eskelhems Sparbank och bildades genom att denna bank fusionerade med Fardhem Pastorats Sparbank och Burs Pastorats Sparbank 31 december 2004. Sedan genomfördes 2010 ytterligare en fusion med dåvarande Sparbanken Gute. Denna bank, bildad 2005 genom en sammanslagning av Garda-Lau Sparbank, Alskog Sparbank, Kräklingbo Sparbank och Dalhems Sparbank, är numera en del av Sparbanken Gotland som alltså har sitt ursprung i sju gotländska sparbanker.
Visst är internetbanker och plastkort bra som ersättning i de flesta sammanhang - men den kunskap som finns om de människor som verkar inom samma regioner försvinner, det är det verkligt allvarliga.
Vem lånar ut till människor man inte vet något om, som man inte känner ens till utseendet?
På Gotland har nu, i gammal klassisk sparbanksanda, ett fyrtiotal företagare gått samman i ett lokalkapitalbolag för att investera på Gotland.
Om det berättar Dagens Industris Hans Bolander i dag.
Ett annat exempel finns i Röstånga i Svalövs kommun där 400 aktieägare gått samman i ett utvecklingsbolag.
Intressant är att Sparbanken Gotland alltjämt är en självständig sparbank. Den lyder förstås under sparbankslagen och står genom samarbetsavtal Swedbank nära.
Banken har sin bakgrund i Eskelhems Sparbank och bildades genom att denna bank fusionerade med Fardhem Pastorats Sparbank och Burs Pastorats Sparbank 31 december 2004. Sedan genomfördes 2010 ytterligare en fusion med dåvarande Sparbanken Gute. Denna bank, bildad 2005 genom en sammanslagning av Garda-Lau Sparbank, Alskog Sparbank, Kräklingbo Sparbank och Dalhems Sparbank, är numera en del av Sparbanken Gotland som alltså har sitt ursprung i sju gotländska sparbanker.
20 juni 2013: Lagrådet och fåmansbolagsreglerna (3:12)
I går sammanträdde lagrådet och bedömde regeringens förslag om vissa skattefrågor inför 2014. Man kan väl sammanfattningsvis säga att förslaget om justering i 3:12-reglerna sågades.
Här är yttrandet in extenso:
LAGRÅDET
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-06-19
Närvarande:
F.d. justitieråden Leif Thorsson och Peter Kindlund
samt justitierådet Annika Brickman.
Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2014
Enligt en lagrådsremiss den 30 maj 2013 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
2. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
3. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
4. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227),
5. lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt,
6. lag om ändring i lagen (2012:681) om ändring i lagen (2010:1823) om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreterarna Fredrik Opander, Marianne Kilnes, Erica Pettersson och Anna Wallentin samt rättssakkunniga Sofi Nyström och ämnessakkunnige Lars Mattisson.
Till Lagrådet har kommit skrivelser från professor em. Sven-Olof Lodin, Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB och Svenska Bankföreningen.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen
Ikraftträdande- och övergångbestämmelserna
Förslaget innebär att kravet på ansökan och anmälan om frivillig skattskyldighet tas bort i de flesta fall. I stället ska skattskyldighet inträda när någon har angett utgående skatt i en faktura för uthyrningen eller upplåtelsen.
Lagen ska träda i kraft den 1 januari 2014 och ska då gälla för uthyrning eller upplåtelser som avser tid efter ikraftträdandet.
Enligt punkt 5 i övergångsbestämmelserna ska dock äldre bestämmelser gälla om en faktura som anger utgående skatt har ställts ut före ikraftträdandet och avser en uthyrnings- eller upplåtelseperiod efter ikraftträdandet.
Det innebär att den hyresvärd som vill bli frivilligt skattskyldig från och med den 1 januari 2014 och som i normal ordning aviserar sina hyresgäster före månadsskiftet måste ansöka om skattskyldighet enligt de äldre bestämmelserna.
Detta kan lämpligen tydliggöras i författningskommentaren.
Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen 57 kap.
I lagrådsremissen föreslås genomgripande förändringar i den s.k. löneunderlagsregeln i 3:12-reglerna genom bl.a. ett krav på minsta kapitalandel i företaget för rätten att utnyttja lönebaserat utrymme och ett höjt löneuttagskrav.
Å andra sidan föreslås också ett väsentligt ökat lönebaserat utrymme.
De nuvarande reglerna infördes år 2006 med syfte att företagets utbetalda löner skulle ges ökad tyngd vid beräkningen av den inkomst som kapitalbeskattas hos ägaren (prop. 2005/06:40 s. 1).
Som anförs i remissen ansågs det motiverat av neutralitets- och legitimitetsskäl att ge olika former av lättnader och därutöver att ge skattelättnad genom att öka utrymmet för kapitalbeskattad inkomst i relation till antalet anställda. Lagrådet påpekade att ägare av fåmansföretag med många anställda, där ägaren eller en närstående tar ut lön av en viss storlek, kommer att medges så stora lättnader att de i praktiken undantas från tillämpningen av reglerna för beskattning av ägare till fåmansföretag (a.prop. s. 160).
I en rapport till Expertgruppen för studier av offentlig ekonomi i maj 2012 (2012:4, Income shifting in Sweden – an empirical evaluation of the 3:12 rules) redovisades vissa erfarenheter av 3:12-reglerna, bl.a.om förekomsten av inkomstomvandling i både större och mindre fåmansföretag.
Med anledning av en skriftlig fråga (2012/13:226, jfr interpellation 2012/13:7) svarade finansministern den 15 januari 2013 att 3:12-reglerna skärpts den 1 januari 2012 och att beskattningen vid generationsskiften skulle ses över men att han för närvarande inte hade någon avsikt att vidta några andra åtgärder beträffande
3:12-reglerna.
Den 15 april 2013 remitterades en inom Finansdepartementet upprättad promemoria som ligger till grund för förevarande lagrådsremiss men som inte innehåller något förslag avseende beskattningen vid generationsskiften. Remissen skulle besvaras senast den 7 maj 2013, d.v.s. inom tre veckor.
För regeringsärenden finns ett beredningskrav i 7 kap. 2 § regeringsformen. I Konstitutionsutskottets höstbetänkande år 2008 uttalade sig utskottet om kravet på beredning (bet. 2008/09:KU10 s. 46 ff.). Utskottet framhöll bl.a. att det som föreskrivs i den bestämmelsen ska tillmätas stor vikt och att kvaliteten därmed ökar till gagn för demokrati, rättssäkerhet och effektivitet (a.bet. s. 62).
Enligt Lagrådets mening kan bestämmelsens krav på inhämtande av upplysningar och yttranden inte tolkas rent formellt, utan remissomgången bör ge en reell möjlighet för myndigheter, kommuner, sammanslutningar och enskilda att granska och yttra sig om det remitterade förslaget.
Lagrådsremissen behandlar endast en mindre del av 3:12-systemet, nämligen reglerna om löneunderlag inom ramen för huvudregeln. Av de nu föreslagna ändringarna påverkar införandet av ett kapitalkrav och ett krav på höjt löneuttag villkoren för att kunna utnyttja löneunderlagsreglerna, medan ändringarna avseende utvidgning av och införandet av ett tak för det lönebaserade utrymmet reglerar omfattningen av utrymmet.
Till detta fogas en särskild definition av begreppet dotterföretag.
Ett huvudsyfte med förslagen är att motverka den överkompensation som löneunderlagsregeln sägs medföra för delägare i stora fåmansföretag med många delägare och många anställda och som förutsågs redan i den proposition genom vilken den nuvarande regeln infördes (jfr ovan).
Ett annat syfte anges vara att i högre grad än idag stimulera de mindre företagen och förstärka deras incitament att anställa.
Trots att de föreliggande förslagen endast rör en mindre del av regelsystemet är de av betydelse för en stor mängd företag och deras ägare.
När 3:12-systemet infördes genom 1990 års skattereform var reglerna kopplade till det till företagen hörande kapitalet och det saknades helt kopplingar till lönebetalningar. Bestämmelser om hänsynstagande till utbetalda löner infördes ursprungligen år 1994 med den huvudsakliga motiveringen att hänsyn skulle tas till den ökade risk som delägarna i bolaget tog genom anställning av personal. Detta argument har senare förstärkts och ligger som nämnts också till grund både för nu gällande regler och för förslagen i remissen.
Sedda för sig är de olika delförslagen av relativt enkel beskaffenhet och till synes lätta att förstå. När man emellertid ser till helheten är det mycket svårt – för att inte säga närmast omöjligt – att överblicka konsekvenserna av förslagen. Anledningen till detta är bl.a. att förändringar av olika parametrar i regelsystemet synes få verkningar som slår i olika riktningar.
Liknande svårigheter föreligger när det gäller att överblicka verkningarna av de justeringar av vissa
parametrar som gjorts i det föreliggande förslaget jämfört med det som var föremål för remissbehandling.
Det är sannolikt att förslagen om kapitalkrav och ökat löneuttag för att få tillämpa löneunderlagsregeln kan motverka vad som betecknats som överkompensation till delägare i vissa fåmansföretag. Förslagen rör emellertid ett område där många berörda inte bara har ett stort intresse av reglernas funktion utan även förmåga att analysera ändringarna för att finna vägar att helt eller delvis undgå effekterna av dem. Enklast är naturligtvis en omorganisation av ett personalägt företag i samverkande mindre enheter som var och en uppfyller det nya kravet.
För Lagrådet framstår det som oklart om förslagen i denna del kan förväntas få avsedd effekt. Det ekonomiska utfallet av förslagen skulle därmed kunna bli ett annat än det som antas i remissen. Om de får avsedd effekt, medför de å andra sidan oförklarade och inte närmare analyserade tröskeleffekter, som bl.a. synes kunna komma att påverka företagens konkurrenssituation.
Vad gäller kapitalkravet kan följande tilläggas.
Det framstår i och för sig inte som onaturligt att ett kapitalkrav finns i ett system som reglerar beskattning av kapitalinkomster. Ett sådant krav kan emellertid motverka ägarens incitament att knyta medarbetare närmare företagen genom att erbjuda dem att förvärva mindre aktieposter. Det angivna syftet att stimulera anställningar kan därför i många företag komma att påverkas negativt genom kapitalkravet.
Till detta kommer att syftet att stimulera de mindre fåmansföretagen att nyanställa starkt kan komma att motverkas av den föreslagna höjningen av kravet på uttag av lön för att få använda löneunderlagsregeln. Det nuvarande minimikravet på löneuttag höjs från sex inkomstbasbelopp med tillägg av fem procent av den
kontanta ersättningen i företaget med dotterföretag till nio inkomstbasbelopp (övergångsvis nio och ett halvt
inkomstbasbelopp).
Även om de faktiska löneuttagen enligt vad som uppges i remissen år 2010 uppgick till ca 9,8 inkomstbasbelopp var minimikravet i medeltal 7,8 inkomstbasbelopp, och förslaget innebär enligt remissen att minimikravet på uttag av medel från företaget för löner och avgifter för de minsta företagen där löneunderlagsregeln används kommer att öka.
I flera remissyttranden ges exempel på betydande ökningar av uttagskravet med tydliga tröskeleffekter.
Detta måste utan tvivel påverka företagens möjligheter att anställa ny personal. Lönehöjningen sker dessutom på en inkomstnivå som inte ger några ytterligare socialförsäkringsförmåner till delägaren, vilket kan verka återhållande på intresset av att använda regeln.
Det ökade lönekravet påverkar också den för ägarna positiva utvidgningen av det lönebaserade utrymmet i skiktet upp till 60 inkomstbasbelopp på ett negativt sätt eftersom färre företag kommer att kunna utnyttja löneunderlagsregeln.
Även i de nu nämnda delarna framstår förslagen som oklara till sina sammantagna effekter.
Sammanfattningsvis framstår det för Lagrådet som tveksamt om de framlagda förslagen är utformade så att de kan antas tillgodose de i remissen angivna syftena, liksom om de är så utformade att problem inte uppstår vid tillämpningen (8 kap. 22 § 4 och 5 regeringsformen).
Det framgår inte av remissen i vad mån lagstiftningsärendet har bedömts vara särskilt brådskande eller varför inte en fördjupad översyn av fåmansbolagsreglerna bedömts vara behövlig. Den bild som ges i remissen av hur företag organiseras och de aktuella skattereglerna utnyttjas ger inte intryck av att vara väl grundad, något som också påvisas i ett betydande antal remissyttranden.
Att döma av det material som står till Lagrådets förfogande synes det ha varit fullt möjligt att bereda ärendet på ett mer normalt sätt och därmed säkrare förankra förslagets grunder och öka träffsäkerheten i regleringen.
Tillsammans med de tveksamheter som redovisats i det föregående föranleder detta att Lagrådet inte kan tillstyrka att de föreliggande förslagen läggs till grund för lagstiftning.
Förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna
Enligt den föreslagna punkten 2 ska den nya definitionen av ”skattepliktig första gången” inte tillämpas på fordon som före ikraftträdandet befriades från fordonsskatt. Bestämmelsen är oklar.
Lagrådet förordar att ordet ”befriades” ersätts med ”var befriat”.
I författningskommentaren bör framhållas att bestämmelsen inte undantar fordon för vilka femårsbefrielsen enligt 2 kap. 11 a § löpt ut före ikraftträdandet.
Övriga lagförslag
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Här är yttrandet in extenso:
LAGRÅDET
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-06-19
Närvarande:
F.d. justitieråden Leif Thorsson och Peter Kindlund
samt justitierådet Annika Brickman.
Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2014
Enligt en lagrådsremiss den 30 maj 2013 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
2. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
3. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
4. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227),
5. lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt,
6. lag om ändring i lagen (2012:681) om ändring i lagen (2010:1823) om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreterarna Fredrik Opander, Marianne Kilnes, Erica Pettersson och Anna Wallentin samt rättssakkunniga Sofi Nyström och ämnessakkunnige Lars Mattisson.
Till Lagrådet har kommit skrivelser från professor em. Sven-Olof Lodin, Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB och Svenska Bankföreningen.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen
Ikraftträdande- och övergångbestämmelserna
Förslaget innebär att kravet på ansökan och anmälan om frivillig skattskyldighet tas bort i de flesta fall. I stället ska skattskyldighet inträda när någon har angett utgående skatt i en faktura för uthyrningen eller upplåtelsen.
Lagen ska träda i kraft den 1 januari 2014 och ska då gälla för uthyrning eller upplåtelser som avser tid efter ikraftträdandet.
Enligt punkt 5 i övergångsbestämmelserna ska dock äldre bestämmelser gälla om en faktura som anger utgående skatt har ställts ut före ikraftträdandet och avser en uthyrnings- eller upplåtelseperiod efter ikraftträdandet.
Det innebär att den hyresvärd som vill bli frivilligt skattskyldig från och med den 1 januari 2014 och som i normal ordning aviserar sina hyresgäster före månadsskiftet måste ansöka om skattskyldighet enligt de äldre bestämmelserna.
Detta kan lämpligen tydliggöras i författningskommentaren.
Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen 57 kap.
I lagrådsremissen föreslås genomgripande förändringar i den s.k. löneunderlagsregeln i 3:12-reglerna genom bl.a. ett krav på minsta kapitalandel i företaget för rätten att utnyttja lönebaserat utrymme och ett höjt löneuttagskrav.
Å andra sidan föreslås också ett väsentligt ökat lönebaserat utrymme.
De nuvarande reglerna infördes år 2006 med syfte att företagets utbetalda löner skulle ges ökad tyngd vid beräkningen av den inkomst som kapitalbeskattas hos ägaren (prop. 2005/06:40 s. 1).
Som anförs i remissen ansågs det motiverat av neutralitets- och legitimitetsskäl att ge olika former av lättnader och därutöver att ge skattelättnad genom att öka utrymmet för kapitalbeskattad inkomst i relation till antalet anställda. Lagrådet påpekade att ägare av fåmansföretag med många anställda, där ägaren eller en närstående tar ut lön av en viss storlek, kommer att medges så stora lättnader att de i praktiken undantas från tillämpningen av reglerna för beskattning av ägare till fåmansföretag (a.prop. s. 160).
I en rapport till Expertgruppen för studier av offentlig ekonomi i maj 2012 (2012:4, Income shifting in Sweden – an empirical evaluation of the 3:12 rules) redovisades vissa erfarenheter av 3:12-reglerna, bl.a.om förekomsten av inkomstomvandling i både större och mindre fåmansföretag.
Med anledning av en skriftlig fråga (2012/13:226, jfr interpellation 2012/13:7) svarade finansministern den 15 januari 2013 att 3:12-reglerna skärpts den 1 januari 2012 och att beskattningen vid generationsskiften skulle ses över men att han för närvarande inte hade någon avsikt att vidta några andra åtgärder beträffande
3:12-reglerna.
Den 15 april 2013 remitterades en inom Finansdepartementet upprättad promemoria som ligger till grund för förevarande lagrådsremiss men som inte innehåller något förslag avseende beskattningen vid generationsskiften. Remissen skulle besvaras senast den 7 maj 2013, d.v.s. inom tre veckor.
För regeringsärenden finns ett beredningskrav i 7 kap. 2 § regeringsformen. I Konstitutionsutskottets höstbetänkande år 2008 uttalade sig utskottet om kravet på beredning (bet. 2008/09:KU10 s. 46 ff.). Utskottet framhöll bl.a. att det som föreskrivs i den bestämmelsen ska tillmätas stor vikt och att kvaliteten därmed ökar till gagn för demokrati, rättssäkerhet och effektivitet (a.bet. s. 62).
Enligt Lagrådets mening kan bestämmelsens krav på inhämtande av upplysningar och yttranden inte tolkas rent formellt, utan remissomgången bör ge en reell möjlighet för myndigheter, kommuner, sammanslutningar och enskilda att granska och yttra sig om det remitterade förslaget.
Lagrådsremissen behandlar endast en mindre del av 3:12-systemet, nämligen reglerna om löneunderlag inom ramen för huvudregeln. Av de nu föreslagna ändringarna påverkar införandet av ett kapitalkrav och ett krav på höjt löneuttag villkoren för att kunna utnyttja löneunderlagsreglerna, medan ändringarna avseende utvidgning av och införandet av ett tak för det lönebaserade utrymmet reglerar omfattningen av utrymmet.
Till detta fogas en särskild definition av begreppet dotterföretag.
Ett huvudsyfte med förslagen är att motverka den överkompensation som löneunderlagsregeln sägs medföra för delägare i stora fåmansföretag med många delägare och många anställda och som förutsågs redan i den proposition genom vilken den nuvarande regeln infördes (jfr ovan).
Ett annat syfte anges vara att i högre grad än idag stimulera de mindre företagen och förstärka deras incitament att anställa.
Trots att de föreliggande förslagen endast rör en mindre del av regelsystemet är de av betydelse för en stor mängd företag och deras ägare.
När 3:12-systemet infördes genom 1990 års skattereform var reglerna kopplade till det till företagen hörande kapitalet och det saknades helt kopplingar till lönebetalningar. Bestämmelser om hänsynstagande till utbetalda löner infördes ursprungligen år 1994 med den huvudsakliga motiveringen att hänsyn skulle tas till den ökade risk som delägarna i bolaget tog genom anställning av personal. Detta argument har senare förstärkts och ligger som nämnts också till grund både för nu gällande regler och för förslagen i remissen.
Sedda för sig är de olika delförslagen av relativt enkel beskaffenhet och till synes lätta att förstå. När man emellertid ser till helheten är det mycket svårt – för att inte säga närmast omöjligt – att överblicka konsekvenserna av förslagen. Anledningen till detta är bl.a. att förändringar av olika parametrar i regelsystemet synes få verkningar som slår i olika riktningar.
Liknande svårigheter föreligger när det gäller att överblicka verkningarna av de justeringar av vissa
parametrar som gjorts i det föreliggande förslaget jämfört med det som var föremål för remissbehandling.
Det är sannolikt att förslagen om kapitalkrav och ökat löneuttag för att få tillämpa löneunderlagsregeln kan motverka vad som betecknats som överkompensation till delägare i vissa fåmansföretag. Förslagen rör emellertid ett område där många berörda inte bara har ett stort intresse av reglernas funktion utan även förmåga att analysera ändringarna för att finna vägar att helt eller delvis undgå effekterna av dem. Enklast är naturligtvis en omorganisation av ett personalägt företag i samverkande mindre enheter som var och en uppfyller det nya kravet.
För Lagrådet framstår det som oklart om förslagen i denna del kan förväntas få avsedd effekt. Det ekonomiska utfallet av förslagen skulle därmed kunna bli ett annat än det som antas i remissen. Om de får avsedd effekt, medför de å andra sidan oförklarade och inte närmare analyserade tröskeleffekter, som bl.a. synes kunna komma att påverka företagens konkurrenssituation.
Vad gäller kapitalkravet kan följande tilläggas.
Det framstår i och för sig inte som onaturligt att ett kapitalkrav finns i ett system som reglerar beskattning av kapitalinkomster. Ett sådant krav kan emellertid motverka ägarens incitament att knyta medarbetare närmare företagen genom att erbjuda dem att förvärva mindre aktieposter. Det angivna syftet att stimulera anställningar kan därför i många företag komma att påverkas negativt genom kapitalkravet.
Till detta kommer att syftet att stimulera de mindre fåmansföretagen att nyanställa starkt kan komma att motverkas av den föreslagna höjningen av kravet på uttag av lön för att få använda löneunderlagsregeln. Det nuvarande minimikravet på löneuttag höjs från sex inkomstbasbelopp med tillägg av fem procent av den
kontanta ersättningen i företaget med dotterföretag till nio inkomstbasbelopp (övergångsvis nio och ett halvt
inkomstbasbelopp).
Även om de faktiska löneuttagen enligt vad som uppges i remissen år 2010 uppgick till ca 9,8 inkomstbasbelopp var minimikravet i medeltal 7,8 inkomstbasbelopp, och förslaget innebär enligt remissen att minimikravet på uttag av medel från företaget för löner och avgifter för de minsta företagen där löneunderlagsregeln används kommer att öka.
I flera remissyttranden ges exempel på betydande ökningar av uttagskravet med tydliga tröskeleffekter.
Detta måste utan tvivel påverka företagens möjligheter att anställa ny personal. Lönehöjningen sker dessutom på en inkomstnivå som inte ger några ytterligare socialförsäkringsförmåner till delägaren, vilket kan verka återhållande på intresset av att använda regeln.
Det ökade lönekravet påverkar också den för ägarna positiva utvidgningen av det lönebaserade utrymmet i skiktet upp till 60 inkomstbasbelopp på ett negativt sätt eftersom färre företag kommer att kunna utnyttja löneunderlagsregeln.
Även i de nu nämnda delarna framstår förslagen som oklara till sina sammantagna effekter.
Sammanfattningsvis framstår det för Lagrådet som tveksamt om de framlagda förslagen är utformade så att de kan antas tillgodose de i remissen angivna syftena, liksom om de är så utformade att problem inte uppstår vid tillämpningen (8 kap. 22 § 4 och 5 regeringsformen).
Det framgår inte av remissen i vad mån lagstiftningsärendet har bedömts vara särskilt brådskande eller varför inte en fördjupad översyn av fåmansbolagsreglerna bedömts vara behövlig. Den bild som ges i remissen av hur företag organiseras och de aktuella skattereglerna utnyttjas ger inte intryck av att vara väl grundad, något som också påvisas i ett betydande antal remissyttranden.
Att döma av det material som står till Lagrådets förfogande synes det ha varit fullt möjligt att bereda ärendet på ett mer normalt sätt och därmed säkrare förankra förslagets grunder och öka träffsäkerheten i regleringen.
Tillsammans med de tveksamheter som redovisats i det föregående föranleder detta att Lagrådet inte kan tillstyrka att de föreliggande förslagen läggs till grund för lagstiftning.
Förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna
Enligt den föreslagna punkten 2 ska den nya definitionen av ”skattepliktig första gången” inte tillämpas på fordon som före ikraftträdandet befriades från fordonsskatt. Bestämmelsen är oklar.
Lagrådet förordar att ordet ”befriades” ersätts med ”var befriat”.
I författningskommentaren bör framhållas att bestämmelsen inte undantar fordon för vilka femårsbefrielsen enligt 2 kap. 11 a § löpt ut före ikraftträdandet.
Övriga lagförslag
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
