Jämfört med Sparbanken Finn, eller som den numera heter i fusionerat tillstånd, Sparbanken Öresund, spelar Europeiska investeringsbanken, EIB, ringa roll för mig.
Jag har ändå förstått att den har större omslutning, sisådär 3.800 miljarder, 20-25 procent mer än Sveriges bruttonationalprodukt - eller i de sfärer en frågeställare (sd) befann sig härförleden när hon i en fråga i riksdagen skulle sätta dit den oförstående statsministern i någon invandringsfråga. (Hon hade tagit fel potens och missat 1000 gånger, slikt kan hända den bästa - när man är ideologiskt förblindad.)
EIB är ju känt i Saab-sammanhang men det är Frankrike som är allra aktivast att nyttja banken, som för övrigt är större än Världsbanken. Vi i Sverige är kort sagt dåliga på att utnyttja EIB - vilket ju kostar en del, trots att Sverige är störste delägare efter de fyra stormakterna i EU, Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Italien.
Och antalet svenskar som är anställda i banken är extremt få, några tiotal av ganska många.
Det här säger en hel del om vårt avlägsna lands sätt att värdera inflytande. Skall man utnyttja något, måste man vara på plats när det beslutas.
Det duger inte att sitta och klaga i Stockholm eller någon annan avlägsen ort i Stockholm. EIB finns i Luxemburg, sedan 1957 då Romfördraget undertecknades. Vi är en av 27 delägare.
På plats inser man: Världen är större än Sverige.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar