Konstigt nog gick nästan regeringens beslut - och det kommer säkert till riksdagen i vår - att kräva högre kapitaltäckning i de fyra stora svenska bankerna, Nordea (som också anses vara en av världens 87 systemviktiga banker), Svenska Handelsbanken, SEB och Swedbank, i fredags nyhetsmarknaden förbi som om inget hänt.
Kanske är frågan för svår?
Det handlar om att kräva att det svenska bankväsendeet solvens skall bli än högre - och i praktiken att man minskar utdelningsmöjliigheterna. Samtidigt fick finansinspektionen i uppdrag att granska att de fyra bankerna inte kompenserar sig genom att höja utlångingsräntorna, eller snarare marginalen mellan in- och utlåning.
Jag tror att det vore bra om resultatet av detta blev tvåfaldigt: högre kaopitaltäckning i storbankeerna men också möjilghet för kunderna till främst bolån att söka sig till andra banker, som inte får det krav som nu ställs på dr fyra över sig.
Bolånemarknaden är enligt mitt sätt att se enormt säker: Det är myckeet sällan som bolånekunder inte kan betrala sina lån - även om det sagts att vi lånar mycket; det måste ju sättas i relation till betalningsmöjligheeterna, och med 30 procents ränte avdrag, är de mäöjligheterna på bolån ju mycket höga.
Den här frågan koommer säkert i sino tid till finautskottet - men jag har förstått att redan i fredags hade regeringen försäkrat isig om stöd från socialdemorkaterna, miljöpartiet och i praktiken även vänsterpartieet (som dock lär ha önskat än högre krav på bankerna vilket ju är detsamma som att slå till mot svensk företagssamhets kreditmöjliigheter, vänsterpartiet förnekar sig aldrig i sin företagsfientlighet) medn sverigedemokraterna inte ens tillfrågades, logiskt av det skälet att partiet ju inte har någon ekonomisk politik och sällan delar i skattedebatter.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar