21 aug: Då var det 1968

Det finns dagar och tider man minns.
Jag minns den 21 augusti 1968.
Jag väcktes i Lund där jag bodde på Lantmannavägen 2 - huset nu rivet eftersom det låg så nära järnvägen Lund-Göteborg- av far, Gösta, som uppbragt berättade att det otroliga inträffat: Sovjetunionen hade invaderat Tjeckoslovakien.
Han hade varit med förr - vid Hitler-Tysklands och Stalin-Sovjets krossande av Polen den 1 september 1939. För far, sprungen ur Frälsningsarmén, var detta frihetsövergrepp som var så oerhörda att - minns jag - han hade svårt att få fram orden, nästan stammade.
Men jag, hans son, måste få veta vad som hade hänt!
Jag minns det också av ett särskilt skäl: På samma plats - mitt lilla rum på Lantmannavägen 2 - hade jag knappt fem år tidigare i radion hört, fått höra direkt från USA via en mer upphetsad Arne Thorén än jag tidigare hört, berätta att president Kennedy blivit skjuten och var på väg till Parkland Hospital i Dallas.
Och så hade det kommit:
- President Kennedy är död. Han träffades av dödande kulor ...
Och nu Tjeckoslovakien.
Tidigare samma år (4 april) hade först Martin Luther King mördats i Alabama, sedan hade studentrevolten ägt rum i Paris, general de Gaulle tagit makten och högern segrat sort i parlamentsval i Frankrike, president Kennedys bror, förre justitieministern Robert Kennedy har mördats den 5 juni efter primärvalssegern i Californien på ett hotell i Los Angeles av invandraren Sirhan Sirhan - den äldre broderns mördare var med all säkerhet Lee Harvey Oswald, den man som senare sköts av nattklubbsägaren Jack Ruby, USA var osäkert vid denna tid, kriget i Vietnam pågick ännu för fullt, det är i dag svårt att föreställa sig vilken oro som fanns i världen - och så detta.
Invasionen av Tjeckoslovakien.
Väntad - nja. Kanske.
Alla Warszawapaktsländer utom Nicole Ceaucescus Rumäninen hade tvingats deltaga, Pragvårens centralgestalt Alexander Dubcek var förd till Moskva - jag minns att jag undrade om friheten skulle kväsas inte bara i östblocket där ingen frihet tilläts utan också i Väst.
Den kvällen demonstrerade Olof Palme, Tage Erlander, fp-ledaren Sven Wedén och många andra för frihet, över alla partigränser. Jag gick med i fackeltåg i Malmö, som jag minns det samlades vi sedan till en mer partiinriktad manifestation i Slottsparken i Malmö där just fp-ledaren Sven Wedén var på plats. Eller minns jag fel? Det har gått 42 år!
Bara en minnessak: I Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning finns för den 21 augusti 1968 - jag läste tidningen som fanns då - en liten notis från Moskva. Kommunistpartiets centralkommitté hade den 20 augusti överraskande sammanträtt under ledning av Leonid Bresjnev. Man visste inte vad som beslutats.
På morgonen den 21 augusti 1968 visste en hel värld.
Jag vill påstå att den morgnen skrev kommunismen - genom att kväva människors okuvbara frihetslängtan - under sin egen dödsdom.
Men det var likväl svårt att ana när Berlinmuren skulle falla - och helt Sovjetimperiet rämna.
Tänk alla böcker och tal som hållits om kommunismens förträfflighet. Vilka lögnare och medlöpare - Jan Myrdal borde någon gång rodna, skämmas kan han inte.

19 mars: All vår början bliver svår

Premiär för denna blogg - jag har ju annars hållit på fyra år men nu är allt det borta, av teknikbytesskäl.
Ibland blir man skogstokig till följd av teknikförbättringar.
Men, men: Vad är väl fyra års dagligt bloggande?
Så här ser jag förresten ut, ja, det är den äldsta bilden från politiken där jag är med som jag känner till, den är från valet 1968, jag är 22 år, och har varit med i folkpartiet 3-4 år och har blivit först fp-gruppsekreterare i: folkpartiets fullmäktigegrupp i Lund, sedan anställd under 1968 som ombudsman för folkpartiet och (!) centerpartiet i Lund, som samverkar i Mittensamverkan.
Det är under den s.k. samlingsrörelsens tid, som möjligen samlar väljare men som splittrar partier. Den upphörde 1970.
Fotot är taget av en fotograf på Skånska Dagbladet, jag har fått bilden av centerpartiets förra partisekreterare och statssekreteraren Göran Johansson, numera bosatt i Varberg. Han var vid denna tidpunkt aktiv inom Centerns studentförbund i Lund. Tack för bilden!
Någon kanske undrar: Var den fina hatten blev av? Jag vet inte, jag minns den dock - och den är beviset för att jag är en riktig halmhatt.
Till slut: Jag får väl börja med en liten dagskommentar också, en fundering:
Förstår inte alla dessa direktörer att de genom sin girighet bara gagnar oppositionen i dess propaganda?Läs Aftonbladet