I dag för åtta år sedan var jag i Björkvik i Folkets park. Där var mycket folk, journalisterna var många, jag var själv där i den egenskapen. Dagen före hade jag varit i Västervik, på Gränsö, för att lyssna till Lars Leijonborg, jag var förresten en av de få närvarande journalisterna på den berömda presskonferensen där Lars Leijonborg sägs ha lanserat språkkravet men där sanningen är att TT-journalisten Lars Larsson frågade var i programmet detta krav fanns och Lars Leijonborg inte ens visste utan fick fråga dåvarande partisekreteraren Johan Pehrson var kravet fanns formulerat (det fanns nämligen inte med i talet eller pressreleasen).
Jag skrev emellertid från Göran Perssons framträdande i Björkvik, för det var han som var där, en ledare i Sundsvalls Tidning (liberal) som hette En applåd. Men för vad?
Den är värd att återge även nu, så här åtta år senare:
Publiken var stor vid statsministerns möte i Björkvik i söndags. Men applåderna var återhållsamma. Det kanske var för varmt i solen?
Men en mycket stark och spontan applåd fick statsministern. Frågan är: För vad?
Det är ingen ointressant fråga. Ty svaret speglar politikens synliga och dolda sidor. Tillfället var då statsministern ondgjorde sig över folkpartiets och Lars Leijonborgs förslag att tillåta mer arbetskraftsinvandring, att välkomna sådana människor till vårt land, att inte som nu göra det besvärligt för dem.
Statsministern, som kallade dem gästarbetare (också det ett ideologiskt ordval, likaså jämförelsen med hur det gått i Europa), förklarade att Leijonborgs förslag icke skulle genomföras, socialdemokraterna medverkar inte till arbetskraftsinvandring.
En dånande applåd följde.
Var det för angreppet på Leijonborg? Tja, kanske det – även om det skulle överraska att vederbörande väcker sådana aggressioner.
Eller var det något annat?
Statsministern sade också att han tyckte att det nu fanns både ett danskt och ett svenskt folkeparti.
(Tja, det kanske skall ses som en ordlek, men skillnaden i sak är ju att dansk folkeparti vill kasta ut invandrarna medan folkpartiet i Sverige vill att invandrarna skall få jobb här och vara välkomna.)
Men tänk – avskyvärda tanke – att publiken var en smula nationalistisk, nästan invandrarfientlig? Det är ju osannolikt, men applådens spontanitet och styrka antydde ändå att det inte bara var Leijonborg som utgjorde klangbotten för applåden.
Vad kan det ha varit som statsministern så skickligt anspelade på? Vilket budskap var det han sände ut? Känner han möjligen vindarna som nu omsluter allt fler politiker, även socialdemokrater, runt om i Europa?
En applåd, kunde alla höra. Men vad gällde den?
onsdag 4 augusti 2010
tisdag 3 augusti 2010
3 aug: Pengarna från Vattenfall
En fors i en norrlandsälv - det är natur-tillgångar som enligt min mening hör svenska folket till och inte är till saluKlicka gärna på bilden. Foto: Gunnar Andrén
Bortsett från att jag är avvisande till försäljning av naturtillgångar - som forsar, älvar och kraft som kommer från dessa - blir jag mycket nöjd när jag hör Jan Björklund denna morgon tydligt deklararerar att om delar av Vattenfall säljs, t.ex. vid en börsintroduktion, skall pengarna användas för att amortera statsskulden.
100 procent rätt - då har vi alla nytta av detta år, efter år.
Jag har förstått att centerpartiets motiv är att skaffa nytt aktiekapital till ett nytt bolag. Men då kan ju Vattenfall lika gärna bilda ett dotterbolag? 
En del hinder måste man ta sig över i energipolitiken - men det är bättre med broar än med spångar ... Och man skall alltid ha fast mark under fötterna när man är ute och fiskar, vare sig det gäller lax eller röster
Och skall detta nya bolag ta risker med statens - mina och dina pengar - som inte det bolag som pengarna kom ifrån, Vattefall, kunde tänka sig göra? Men det är ju bara dumt.
Avsikten med centerförslaget må vara gott, mer pengar till förnyelsebar energi. Men det öppnar för allsköns politiska beslut, inte ekonomiskt utan politiskt motiverade. Centerförslaget är lika ogenomtänkt som socialdemokraternas linje att inte göra något alls. Om ett företag verkar på marknaden, och inte har monopol, faktiskt eller politiskt, måste det alltid verka på marknadens villkor.
Socialdemokraternas linje, tydliggjord genom Thomas Östros (s), är ju omöjlig till och med för socialdemokraterna själva att driva: Inte göra någonting.
Det finns många hinder i politiken - liksom naturen. Men det är bättre med broar än spångar. Centern och socialdemokraterna befinner sig mitt på spången ...
2 aug: Från Grimsta till Tennstopet
Jag ser den allsvenska fotbollsmatchen BP-Helsingborgs IF (1-3) på Grimsta.
Grimsta är en mycket bra hemmaplan: Det är lätt att ta sig dit, man åker tunnelbanan, gröna linjen, till Johannelund, går 800 meter därifrån till arenan. Det är aldrig fullt, gott om plats, nästan lika många funktionärer (publikvärdar, heter det numera) som åskådare.
Jag och mina vänner, Peter Luthersson, chef för Atlantis förlag, ledamot i Uppsala universitets styrelse men framför allt från Jönköping och Lund, och Erik Lidén, dito från Lund och underskattad nyhetsjägare på SvD under många år, missar alla 1-0-målet. Det görs av BP innan vi hunnit fram.
Sedan tar HIF ett bra grepp om spelet på den vattenbemängda banan, konstgräs - snart blir det exklusivt med riktigt gräs! - men inget mål i första halvlek. Jag tycker det är som upplagt för att BP inte skall klara andra halvlek, individuellt är spelarna ett nummer mindre än skåningarna.
Och i andra händer det: Tre mål på tre-fyra minuter. - Skjut ropar jag, och Rasmus Jönsson gör som jag säger. 1-1, en tåfjutt, helt ok. 1-2 är ett inlägg som skarvas in, BP-målvakten gör en allvarlig felbedömning. och sedan blir det skott från straffområdeslinjen som punkter tillställning, 3-1. Resten är en transportsträcka, BP får en inhoppare utvisad, han bör tas i upptukt för dumt uppträdande.
Om BP är ett mellanlag i allsvenskan är botten botten. HIF kan nog hålla hela vägen, slår inte bort bollen i onödan.
Till sist: Man måste jobba hårdare än flera av BP:s bra spelare, Guterstam, Pinones och Babis Stefanidis gör. De senare är ju goda tekniker men om man inte ens har svettig tröja i halvlek - varför då inte lika gärna gå på krogen?
Det gör vi i alla fall till slut: Tennstopet, den klassiska journalistkrogen i Klara som numera återfinns på Odengatan, i hörnet av Vasaparken.
Grimsta är en mycket bra hemmaplan: Det är lätt att ta sig dit, man åker tunnelbanan, gröna linjen, till Johannelund, går 800 meter därifrån till arenan. Det är aldrig fullt, gott om plats, nästan lika många funktionärer (publikvärdar, heter det numera) som åskådare.
Jag och mina vänner, Peter Luthersson, chef för Atlantis förlag, ledamot i Uppsala universitets styrelse men framför allt från Jönköping och Lund, och Erik Lidén, dito från Lund och underskattad nyhetsjägare på SvD under många år, missar alla 1-0-målet. Det görs av BP innan vi hunnit fram.
Sedan tar HIF ett bra grepp om spelet på den vattenbemängda banan, konstgräs - snart blir det exklusivt med riktigt gräs! - men inget mål i första halvlek. Jag tycker det är som upplagt för att BP inte skall klara andra halvlek, individuellt är spelarna ett nummer mindre än skåningarna.
Och i andra händer det: Tre mål på tre-fyra minuter. - Skjut ropar jag, och Rasmus Jönsson gör som jag säger. 1-1, en tåfjutt, helt ok. 1-2 är ett inlägg som skarvas in, BP-målvakten gör en allvarlig felbedömning. och sedan blir det skott från straffområdeslinjen som punkter tillställning, 3-1. Resten är en transportsträcka, BP får en inhoppare utvisad, han bör tas i upptukt för dumt uppträdande.
Om BP är ett mellanlag i allsvenskan är botten botten. HIF kan nog hålla hela vägen, slår inte bort bollen i onödan.
Till sist: Man måste jobba hårdare än flera av BP:s bra spelare, Guterstam, Pinones och Babis Stefanidis gör. De senare är ju goda tekniker men om man inte ens har svettig tröja i halvlek - varför då inte lika gärna gå på krogen?
Det gör vi i alla fall till slut: Tennstopet, den klassiska journalistkrogen i Klara som numera återfinns på Odengatan, i hörnet av Vasaparken.
2 aug 2010: Klar med redigering
Jag skall avslöja en sak: Jag har blivit en hejare på redigering i InDesign. Ja, det låter otroligt och är det också.
Men jag är som små barn: Kannn själlllv!
När jag var på NU (1989-2001) beslutade jag mig för att en sak skulle jag inte lära mig (men allt annat, inklusive det omänskliga uppdraget att redovisa till Tidningsstatistik AB): Att redigera.
Inte bara för att det är en konst utan också därför att det tar tid - och dessutom tenderar redigering att ta koncentrationen - fokus heter det numera - från viktigare saker.
Redigering tenderar att äta tid - man blir aldrig klar.
Jag höll löftet - och har ändå fuskat litet. Men denna sommar gav jag mig den på att försöka redigera det valmaterial som lokalavdelningen i huvudsak producerar.
Nu i dag lämnade jag - för finredigering, det skall sägas - mitt första alster, en väljarborschyr som skall gå ut i cirka 14 000 exemplar, åtta sidor A5, ifrån mig.
Det kan låta enkelt för proffs - men ack vad jag kämpat med min nyinköpta bok i InDesign.
Du som vet hur swatches översätts till svenska med en gång, behöver dock inte min hjälp.
- - -
Skall sanningen fram är jag jämfört med folkpartiets proffsredigerare en amatör!
Som gör så gott jag kan ...
Nu går livet vidare - med nästa redigeringsprojekt, jag säger inte vad det är men det skall inte läsas av många, ok då: vårt kommunala handlingsprogram 2010-2014.
Men jag är som små barn: Kannn själlllv!
När jag var på NU (1989-2001) beslutade jag mig för att en sak skulle jag inte lära mig (men allt annat, inklusive det omänskliga uppdraget att redovisa till Tidningsstatistik AB): Att redigera.
Inte bara för att det är en konst utan också därför att det tar tid - och dessutom tenderar redigering att ta koncentrationen - fokus heter det numera - från viktigare saker.
Redigering tenderar att äta tid - man blir aldrig klar.
Jag höll löftet - och har ändå fuskat litet. Men denna sommar gav jag mig den på att försöka redigera det valmaterial som lokalavdelningen i huvudsak producerar.
Nu i dag lämnade jag - för finredigering, det skall sägas - mitt första alster, en väljarborschyr som skall gå ut i cirka 14 000 exemplar, åtta sidor A5, ifrån mig.
Det kan låta enkelt för proffs - men ack vad jag kämpat med min nyinköpta bok i InDesign.
Du som vet hur swatches översätts till svenska med en gång, behöver dock inte min hjälp.
- - -
Skall sanningen fram är jag jämfört med folkpartiets proffsredigerare en amatör!
Som gör så gott jag kan ...
Nu går livet vidare - med nästa redigeringsprojekt, jag säger inte vad det är men det skall inte läsas av många, ok då: vårt kommunala handlingsprogram 2010-2014.
måndag 2 augusti 2010
2 aug: SMS-lånen
Med jämna mellanrum blippar eländet med SMS-lånen upp. Regeringen får kritik för expansionen.
Men då skall man komma ihåg att SMS-lånen är en funktion av att Thomas Bodström (s) 2004 trumfade igenom en ny konsumtionskreditlag - jag minns att folkpartiet var mycket kritiskt till att det inte skrevs in i lagen att obligatorisk säkerhetsbedömning skulle göras av låntagarnas möjlighet att betala tillbaka lånet enligt långivarens villkor. Men Bodström var döv för kritiken.
Nu är vi där vi är - och, det har jag sagt direkt i riksdagen, jag är övertygad om att så länge vi inte får lagligt krav på säkerheter för penninglån av vad slag det vara må, kommer det att finnas lycksökare på denna bransch.
Därför är folkpartiets krav på att samtliga långivande företag skall stå under Finansinspektionens överinseende extra viktigt - det är obegripligt att andra partier inte instämmer i detta krav.
Men då skall man komma ihåg att SMS-lånen är en funktion av att Thomas Bodström (s) 2004 trumfade igenom en ny konsumtionskreditlag - jag minns att folkpartiet var mycket kritiskt till att det inte skrevs in i lagen att obligatorisk säkerhetsbedömning skulle göras av låntagarnas möjlighet att betala tillbaka lånet enligt långivarens villkor. Men Bodström var döv för kritiken.
Nu är vi där vi är - och, det har jag sagt direkt i riksdagen, jag är övertygad om att så länge vi inte får lagligt krav på säkerheter för penninglån av vad slag det vara må, kommer det att finnas lycksökare på denna bransch.
Därför är folkpartiets krav på att samtliga långivande företag skall stå under Finansinspektionens överinseende extra viktigt - det är obegripligt att andra partier inte instämmer i detta krav.
2 aug: Många nya apotek
Under flera år har jag i riksdagen hört jeremiader - blandade med krokodiltårar - över privatiseringen av Apoteket AB och upphävandet av distributionsmonopolet - däremot kvarstår ju kontrollen av medicinleveranserna genom förskrivningskravet (kallade recept). Hela raddan av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartiet har förklarat att denna reform resulterar i elände, elände, eländer.
Nu visar det sig efter några månader att Sverige fått 80 nya apotek sedan 1 juli 2009.
Det säger något om monopolets avigsidor.
Det är som med Posten AB: Vem vill ha tillbaka det gamla systemet?
(Utom när det gäller att sälja frimärken: Det är svårt att hitta leverantörer i dag, men det är faktiskt mest Posten AB:s problem. Jag har där ett típs: Låt 20-gramsbrev vara gratis!)
Nu visar det sig efter några månader att Sverige fått 80 nya apotek sedan 1 juli 2009.
Det säger något om monopolets avigsidor.
Det är som med Posten AB: Vem vill ha tillbaka det gamla systemet?
(Utom när det gäller att sälja frimärken: Det är svårt att hitta leverantörer i dag, men det är faktiskt mest Posten AB:s problem. Jag har där ett típs: Låt 20-gramsbrev vara gratis!)
1 aug: Vattenfall
Bör Vattenfall säljas ut?
Om detta har centerledaren Maud Olofsson skrivit i Dagens Nyheter denna dag. Hon för ett långt resonemang som mynnar ut i att man bör sälja delar av företaget för att skaffa aktiekapital om 10 miljarder till ett nytt företag, benämt Framtidsenergi AB, som tillsammans med andra aktörer på energimarknaden skall stimulera tillkomsten av ny förnybar energi.
Uppriktigt sagt: Jag misstror denna uppläggning. Det enda den skulle stimulera är mindre marknadsstyrd och mer subventionskrävande energiinvesteringar, starkt politikerstyrt.
Folkpartiets linje är mycket klokare - även om också den kan nyanseras, framför allt vad som kan bli föremål för försäljning.
Folkpartiet vill att staten skall ha kvar ägarmajoriteten i Vattenfall AB men börsintroducera företaget. Skulle man vara polemisk kan man säga att detta är den socialdemokratiska företagsvägen - innan socialdemokraterna hamnade i opposition och dels fick råd med allt, dels började säga nej till allt, och dessutom började förslå saker som man vet är ekonomiskt okloka och aldrig tidigare kommit på idén att göra.
(Jag kan f.ö. tänka mig ytterligare en linje - nämligen att dela ut 1-10 procent av Vattenfall AB exkl. naturtillgångar till varenda svensk som därmed, om man gör en försiktig beräkning av att Vattenfall är värt minst 300 miljarder kr utifrån att ungefär 3 procent av Vattenfall redan är börsnoterat i Frankfut genom Vattenfall Europe AG.)
Men det viktiga är förstås att Vattenfall AB sköts affärsmässigt. Det betyder att olika delar av företaget kan säljas, t.ex. kolkraft - eller vill socialdemokraterna alltid ha kvar denna del? Varför skall för övrigt Vattenfall AB - dvs staten - äga känrkraftsreaktorer, som samma stat via Kärnkraftsinspektionen och Strålskyddsmyndigheten är satta att kontrollera?
Men Stora oh Lilla Luleäven, och alla andra naturtillgångar, de får icke säljas.
Om detta har centerledaren Maud Olofsson skrivit i Dagens Nyheter denna dag. Hon för ett långt resonemang som mynnar ut i att man bör sälja delar av företaget för att skaffa aktiekapital om 10 miljarder till ett nytt företag, benämt Framtidsenergi AB, som tillsammans med andra aktörer på energimarknaden skall stimulera tillkomsten av ny förnybar energi.
Uppriktigt sagt: Jag misstror denna uppläggning. Det enda den skulle stimulera är mindre marknadsstyrd och mer subventionskrävande energiinvesteringar, starkt politikerstyrt.
Folkpartiets linje är mycket klokare - även om också den kan nyanseras, framför allt vad som kan bli föremål för försäljning.
Folkpartiet vill att staten skall ha kvar ägarmajoriteten i Vattenfall AB men börsintroducera företaget. Skulle man vara polemisk kan man säga att detta är den socialdemokratiska företagsvägen - innan socialdemokraterna hamnade i opposition och dels fick råd med allt, dels började säga nej till allt, och dessutom började förslå saker som man vet är ekonomiskt okloka och aldrig tidigare kommit på idén att göra.
(Jag kan f.ö. tänka mig ytterligare en linje - nämligen att dela ut 1-10 procent av Vattenfall AB exkl. naturtillgångar till varenda svensk som därmed, om man gör en försiktig beräkning av att Vattenfall är värt minst 300 miljarder kr utifrån att ungefär 3 procent av Vattenfall redan är börsnoterat i Frankfut genom Vattenfall Europe AG.)
Men det viktiga är förstås att Vattenfall AB sköts affärsmässigt. Det betyder att olika delar av företaget kan säljas, t.ex. kolkraft - eller vill socialdemokraterna alltid ha kvar denna del? Varför skall för övrigt Vattenfall AB - dvs staten - äga känrkraftsreaktorer, som samma stat via Kärnkraftsinspektionen och Strålskyddsmyndigheten är satta att kontrollera?
Men Stora oh Lilla Luleäven, och alla andra naturtillgångar, de får icke säljas.
1 aug: Don Juan
Någon kanske tror att rubriken antyder att jag skall skriva något om mig själv. Tyvärr måste jag göra vederbörande besviken: Som Don Juan har jag den framtid jag som alla andra män väl då och då hoppats på bakom mig. Sånt är livet, som Anita Lindblom sjöng en gång - för längesen.
Nej, det här handlar om Don Juan på Drottningholmsteatern, premiär i går, lördag, inför absolut fullsatt salong - vilket tyvärr inte säger så mycket: Gustaf III fantastiska teater från 1766, ja, allt är original utom textmaskinen, tar bara 454 åskådare, hur man än vrider och vänder på utrymmet. Men i gengäld ser och hör alla bra, salongen är byggd sluttande, inte som någon gammal skolaula med platt golv.
Regissör är Johanna Garpe, dirigent Mark Tatlow, ja, kompositör glömde jag: Wolfgang Amadeus Mozart, Don Juan är skriven efter en text av Du Ponte, uruppförd i Wien 1787, alltså en bra bit före franska revolutionen.
Var Don Juan utspelar sig? Men snälla - i Sevilla förstås, där utspelar sig praktiskt taget alla kända operor, det lär finnas några klassiska som inte har Sevilla som platsidé men de har inte blivit någon större framgång.
I Drottningholmsteaterns uppsättning är det stora affischnamnet Loa Falkman. Och det med rätta. Bara hans namn borgar för att det är utsålt, tyvärr finns inte en biljett kvar!
(Men SvT spelar in en av föreställningarna och sänder i november; opera är svårt, säger många, Robban Aschberg tål inte ens strängar - men i TV är det ibland upp till 1 miljon som tittar på de riktigt stora föreställningarna - och Don Juan på Drottningsholmsteatern tillhör dessa.
Det finns många goda sångar- och skådespelarprestationer utöver de nämnda, men jag vill nämna två namn till: Lena Erskine, som gjort alla kostymerna, ett fantastiskt jobb, hon kan verkligen detta, finns det ingen som kan göra ett jättereportage bara på denna klädeskonst, tänk om H&M lanserade en del av Lena Erskines kreationer, det andra namnet jag vill nämna särskilt är Lars Arvidsson, denne långe och helt fantastiske sångare, i den roll han denna gång fått, betjänt till Don Juan (Loa), får han dessutom gång efter annan säga roliga och spydiga saker - och den ofrånkomliga förväxlingsdramaturgin passar Lars Arvidsson perfekt: Att sätta på denne storvuxne betjänt den åldrade lilla Don Juans rock gör ju att ingen i publiken kan undgå att dra på smilbanden - det är som att sätta en strumpa på en elefant.
Jag vet inte vad som kommer på Drottningholmsteatern nästa år.
Man jag har ett gott råd:
Boka biljetter nu - eller så fort det går.
Don Juan: Fyra Guldstjärnor av fem.
Nej, det här handlar om Don Juan på Drottningholmsteatern, premiär i går, lördag, inför absolut fullsatt salong - vilket tyvärr inte säger så mycket: Gustaf III fantastiska teater från 1766, ja, allt är original utom textmaskinen, tar bara 454 åskådare, hur man än vrider och vänder på utrymmet. Men i gengäld ser och hör alla bra, salongen är byggd sluttande, inte som någon gammal skolaula med platt golv.
Regissör är Johanna Garpe, dirigent Mark Tatlow, ja, kompositör glömde jag: Wolfgang Amadeus Mozart, Don Juan är skriven efter en text av Du Ponte, uruppförd i Wien 1787, alltså en bra bit före franska revolutionen.
Var Don Juan utspelar sig? Men snälla - i Sevilla förstås, där utspelar sig praktiskt taget alla kända operor, det lär finnas några klassiska som inte har Sevilla som platsidé men de har inte blivit någon större framgång.
I Drottningholmsteaterns uppsättning är det stora affischnamnet Loa Falkman. Och det med rätta. Bara hans namn borgar för att det är utsålt, tyvärr finns inte en biljett kvar!
(Men SvT spelar in en av föreställningarna och sänder i november; opera är svårt, säger många, Robban Aschberg tål inte ens strängar - men i TV är det ibland upp till 1 miljon som tittar på de riktigt stora föreställningarna - och Don Juan på Drottningsholmsteatern tillhör dessa.
Det finns många goda sångar- och skådespelarprestationer utöver de nämnda, men jag vill nämna två namn till: Lena Erskine, som gjort alla kostymerna, ett fantastiskt jobb, hon kan verkligen detta, finns det ingen som kan göra ett jättereportage bara på denna klädeskonst, tänk om H&M lanserade en del av Lena Erskines kreationer, det andra namnet jag vill nämna särskilt är Lars Arvidsson, denne långe och helt fantastiske sångare, i den roll han denna gång fått, betjänt till Don Juan (Loa), får han dessutom gång efter annan säga roliga och spydiga saker - och den ofrånkomliga förväxlingsdramaturgin passar Lars Arvidsson perfekt: Att sätta på denne storvuxne betjänt den åldrade lilla Don Juans rock gör ju att ingen i publiken kan undgå att dra på smilbanden - det är som att sätta en strumpa på en elefant.
Jag vet inte vad som kommer på Drottningholmsteatern nästa år.
Man jag har ett gott råd:
Boka biljetter nu - eller så fort det går.
Don Juan: Fyra Guldstjärnor av fem.
söndag 1 augusti 2010
1 augusti: Dawit Isaak - och hur Eritrea förtrycks
För första gången uttalar någon ledande företrädare för Eritrea vad orsaken är att journalisten Dawit Isaak sitter inspärrad utan rättegång sedan snart nio år.
Orsaken är att han har förberett en invasion i Eritrea från Etipoien, ett brott så allvarligt att ingen rättegång behövs. Regimen i Asmara har bevis som man inte vill presentera.
Nog för att man trodde att Dawit Isaak genom sitt fria tänkande och skarpa penna var farlig för regimen Afewerki, men att han skulle vara mäktig att ordna en invasion av landet från Etiopien, det var en överraskning.
Frågan är: Tror den person som framställer denna anklagelse själv på vad han säger?
Jag var själv i Etiopien i början av 2009 men måste medge att jag inte hörde eller såg något i den väg som regimen i Eritrea fruktar.
Eller annorlunda uttryckt:
Förljugenheten har från president Afewerki och hans regim nått nya, tidigare ouppnåeliga höjder.
Frige Dawit Isaak och alla andra politiska fångar.
Då kan Eritreras människor se framtiden an.
Nu är det bara Afewerki och hans anhang som förtryck sitt eget folk.
Orsaken är att han har förberett en invasion i Eritrea från Etipoien, ett brott så allvarligt att ingen rättegång behövs. Regimen i Asmara har bevis som man inte vill presentera.
Nog för att man trodde att Dawit Isaak genom sitt fria tänkande och skarpa penna var farlig för regimen Afewerki, men att han skulle vara mäktig att ordna en invasion av landet från Etiopien, det var en överraskning.
Frågan är: Tror den person som framställer denna anklagelse själv på vad han säger?
Jag var själv i Etiopien i början av 2009 men måste medge att jag inte hörde eller såg något i den väg som regimen i Eritrea fruktar.
Eller annorlunda uttryckt:
Förljugenheten har från president Afewerki och hans regim nått nya, tidigare ouppnåeliga höjder.
Frige Dawit Isaak och alla andra politiska fångar.
Då kan Eritreras människor se framtiden an.
Nu är det bara Afewerki och hans anhang som förtryck sitt eget folk.
31 juli: Putin gör alldeles rätt!
I dag - lördagen den 31 juli 2010 - har det varit demonstrationer för yttranderätt, rätt till församlings- och föreningsfrihet i Moskva och S:t Petersburg, och - enligt uppgift tidigare i dag från internationelalla medier - i Vladivostok, gripits ett stort antal demonstranter, det uppges uppåt 100, flertalet i S:t Petersburg.
Många finner anledning att vara upprörda över detta.
Varför det?
Jag ser det som en klok åtgärd av administrationen Putin. Med sina goda försänkningar i säkerhetstjänsten, den säkerhetstjänst som genom Putins hantlangare som president, herr Mededev, häromdagen fick nya befogenheter att gripa folk som inte gillar landets styrande politiker, fruktar makthavarna i Moskva och S:t Petersburg - en stad som är orimligt vacker, jag var där för ett tag sedan - fullt berättigat frihet för folket.
Rätten att demonstrera och uttrycka sina åsikter är - där har Putin helt rätt - ett stort hot, det begriper varje kännare av Ryssland.
Om Putin-administrationen inte skulle ingripa på detta sätt mot några 10-tals demonstranter, utan som man gör nu - brutalt och skoningslöst - vet man hur "farligt" det kan bli. Frihet lockar, krav på mänskliga rättigheter och demokrati kan sprida sig som en gräsbrand.
Skulle jag tillägga något är det detta:
Sovjet måste ut ur Ryssland!
Många finner anledning att vara upprörda över detta.
Varför det?
Jag ser det som en klok åtgärd av administrationen Putin. Med sina goda försänkningar i säkerhetstjänsten, den säkerhetstjänst som genom Putins hantlangare som president, herr Mededev, häromdagen fick nya befogenheter att gripa folk som inte gillar landets styrande politiker, fruktar makthavarna i Moskva och S:t Petersburg - en stad som är orimligt vacker, jag var där för ett tag sedan - fullt berättigat frihet för folket.
Rätten att demonstrera och uttrycka sina åsikter är - där har Putin helt rätt - ett stort hot, det begriper varje kännare av Ryssland.
Om Putin-administrationen inte skulle ingripa på detta sätt mot några 10-tals demonstranter, utan som man gör nu - brutalt och skoningslöst - vet man hur "farligt" det kan bli. Frihet lockar, krav på mänskliga rättigheter och demokrati kan sprida sig som en gräsbrand.
Skulle jag tillägga något är det detta:
Sovjet måste ut ur Ryssland!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
