Om det är något man lär sig i riksdagen, så är det att vara rädd om pengar. Andras pengar, alltså.
För det är frestande att utlova ting som man inte har täckning för. Jag menar att folkpartiet såväl 2002, 2006 som 2010 varit extremt försiktiga med kostnadsdrivande vallöften - det är en investering i beredskap dels för sämre tider, dels att verkligen kunna satsa när det behövs.
Vänsterpartiet har som alla vet en annan agenda. Det partiet har alltid - sedan det nya finanspolitiska ramverket kom 1996 - velat riva upp det och förvandla Sveriges ekonomi till en låntagarekonomi, en kopia av Greklands underskottsekonomi, där man lånar av sina ofödda barn.
Största möjliga ansvarslöhet med andras pengar, är det partiets outtalade valslogan.
Miljöpartiet är ett särfall. Partiet söker placera sig dels så nära vissa andra partier man kan, dels så långt ifrån den politiska verkligheten för att slippa ta ansvar om det är möjligt - och längst bort från moderaterna oavsett fråga, förstås.
Lördagsintervjun i P1 med språkröret Gustav Fridolin var en enda lång uppvisning i konsten att slippa bära ansvar. Man vill alla väl och lite mer av allt till alla - men hur skall det betalas?
Fem miljarder mer till skolan till exempel - mums. Men var finns pengarna?
Har Fridolin lånat Sjöstedts sedelpress?
Det skulle byggas och investeras och ökas tider då man kunde få än mer försäkringsersättning och jag vet inte vad. Men mer förmåner kräver väl ökade försäkringsavgifter från alla? Eller mer skatter?
Så ska vi ha´t (måste vara miljöpartiets slogan á la namnen Fröding) men var ska vi ta´t? (den dele av Frödingstrofen glömmer vi).
Och redan i skolan fick man lära sig att Runt omkring kan ormen sno, tills han blir ett finfint O.
Och som en orm slingrade sig verkligen Fridolin när det gällde om andra offentliganställda än lärare skulle ha ökade löner; han försåg bara kommunerna med mer pengar, men vågade inte svara rakt ut - det kallas att prioritera - om miljöpartiet vill att lärare skall ha högre lönepåslag än andra offentliganställda.
Det är besvärligt att vilja allt och allas väl.
Man hörde riktigt hurs Fridolin svängde sig och svarade på annat för att inte stöta sig med någon - han är partiledaren som vill allas väl oavett vad det kostar.
Där har vänsterpartiet det lättare.
Man kör bara sin egen sedelpress, då räcker alltid pengarna.
- - -
Gustaf Fridolin tillönskas en trevlig och hugnesam föräldraledighet. Det blir säkert jobbigt det också, föräldraledighet är en mycket inadekvat beskrivning på vad det gäller, att ta ansvar för ett barn.
Förra språkröret Lotta Nilsson Hedström blir ersättare i riksdagen under Fridolins pappansvar på 100-procent.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar