måndag 5 juli 2010

5 juli: Jacob Johnsson - en person, två åsikter

Jag hörde denna morgon EU-nämndsledamoten Jacob Johnsson (v) diskutera Turkiet.
Det var klara besked. Turkiet bör bli medlem i EU.
Däremot bör Sverige gå ur.
Jacob Johnsson utmärkte sig för övrigt - se EU-nämndens protokoll - genom att inför den stora EU-överläggningen om Greklands ekonomi den 8-9 maj i år till protokollet anteckna att hans parti inte stödde den svenska regeringens uppläggning av stödet till de utsatta grekerna.
Hur skall ett sådant parti kunna företräda Sverige i Europa?

Som har en vidsyn lika omfattande som den som - Johnson bor ju där - står i Domkyrkan i Uppsalas torn och ropar:
- Nu ser jag hela världen och vet precis vad som bör göras. Jag blundar och hoppar!

4 juli: Reinfeldt i Almedalen

Inget överraskande. Bra tal - men kemiskt fritt från beskrivning varför vi behöver ändra samhällsstrukturen. Roligt hårt mot oppositionen - en del tycker för arrogant, men socialdemorkaterna, vänsterpartiet och miljöpartiet har själva bäddat för detta.
Nu framstärder de sårade oskulder - nä, på den här punkten - anslaget i debatten - rätt att nyttja de retorikens möjligheter som finns för att klara ut politikens opportunisters ologiska sätt att argumentera.
Som man bäddar, får man ligga, en gammal sanning som fortfarande gäller.

söndag 4 juli 2010

4 juli: Min oro för Göran Greider

Många kanske inte känner till det, men ibland går jag och oroar mig för poeten och chefredaktören Göran Greider, ni vet han som skriver i Dala-Demokraten (s), av någon illasinnad kallad Vingåkers Machiavelli (uppenbart för att inte förväxla honom med en annan Vingåkersson, GP).
Nu känner jag mig emellertid lugn, detta efter att ha hört Panelen i GodMorgonVärlden.
Där svarade nämligen Greider - utan att vara mer självupptagen än vanligt förefaller det mig, alltså ungefär på samma nivå som Björn Ranelid - som jag förväntat mig när det gäller Almedalen.
Det var ett alldeles onödigt, överreklamerat arrangemang utan betydelse, ja, orden föll inte just så, men innebörden var klar. De som söker sig dit förstår inte hur fel de gör.
Min oro var ett tag att Greider skulle tycka att hela detta politiska- och intresseorganisationsarrangemang - där envar kan komma till tals med praktiskt taget vem som helst, fullständigt unikt i världen vill jag påstå - skulle vara en bra del i svensk demokrati, där inte minst partierna visar sig vara de folkrörelser med medlemmar av kött och blod som de är.
Om Greider hade tyckt att detta var bra, då hade jag funderat på om jag har rätt som tycker så.
Men nu tyckte han som jag förväntade mig att han, den politiska korrekthetens företrädare nummer 1 i vårt land, skulle göra: Almedalen är skräp.
Min åsikt är den motsatta:

Almedalen är fantastiskt.
Festligt, folkligt, ett genuint bevis på hur äkta en demokrati kan vara.
- - -
I morgon skall jag publicera en text som jag skrev från Almedalen 1985.
Den är jag fortfarande stolt över.
- - -
Det är 43:e året i år som partierna - först bara Olof Palme på ett lastbilsflak 1968, från 1970-talets början alla partier (+ Gutebälgarna) - samlas en vecka för att prata om allt, hela den svenska statsförvaltningen och medievärlden är på plats.
Jag har inte varit med så länge, missade 1968-72 samt 2002 då Hanna Hellquist rapporterade från Almedalen för tidningen när jag var politisk redaktör på Sundsvalls Tidning och jag ansåg (och anser) - eftersom jag också var riksdagskandidat (fp) - att det var bättre att en icke-kandidat täckte arrangemanget för tidningens räkning.
Men det här blir 37:e gången jag är med i Almedalen. Jag har varit där för Sydsvenskan, SvD, Pressens Tidning, NU (men något år som privatperson då Jan Fröman skrev) och Sundsvalls Tidning samt sedan 2003 som riksdagsledamot.
I år tältar jag igen, det är långt från första gången.
Tiderna har förändrats.
Naturen är densamma.

lördag 3 juli 2010

3 juli: Rapport från Skatteverket (Rut och Rot)

2010-07-02
Närmare 67 000 företag har utfört ROT- och hushållsarbeten

På ett år har närmare 890 000 personer utnyttjat skattereduktionen för ROT- och hushållsarbete.
Skatteverket har betalat ut över 10.3 miljarder kronor till de närmare 67 000 företag som har utfört arbetena.

Den 1 juli 2009 infördes den så kallade fakturamodellen som innebär att kunden får husavdraget (för ROT- och hushållsarbete) direkt på fakturan. Företaget som har utfört arbetet ansöker sedan om utbetalning från Skatteverket.
- Det första året med fakturamodellen visar att husavdraget har blivit väldigt populärt. Vi har fått in långt fler ansökningar än vad någon hade räknat med, säger Daniel Hedin Edlund, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.
För ROT-arbeten har Skatteverket under det första året (1 juli 2009 - 30 juni 2010) betalat ut över 9,4 miljarder kronor till 55 367 företag.
För hushållsarbeten har under det första året 900 miljoner kronor betalats ut till 11 398 företag.
Totalt har över 647 935 personer köpt ROT-tjänster och över 238 583 har köpt hushållstjänster.

Kommentar: Man får väl önska socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet lycka till med löftet att avskaffa dessa arbetsstimulerande reformer.


Husarbete utbetalda belopp 2010-06-30 (pdf, 230 kB)
Husarbete antal köpare 2010-06-30 (pdf, 220 kB)
Husarbete antal företag 2010-06-30 (pdf, 220 kB)

3 juli: Höjt vårdnadsbidrag (kd)?

Att vårdnadsbidraget är starkt omhuldat av kristdemokraterna är lätt att inse. Men att föreslå att det skall höjas till 6.000 kr/månad (72.000 kr/år) före skatt och dessutom - oavsett om staten eller kommunerna skall vara huvudansvarig finansiär - vara obligatoriskt, det är konstigt.
Att det inte är en jämställdhetsreform är ju uppenbart.

Däremot är det onekligen en valfrihetsreform: Vill ni ha 6.000 kr/månad om du har barn 1-3 år gammalt eller ej? Valet är ju inte svårt för den som eljest har 0 kr i inkomst.
Men även kd borde inse att denna valfrihetsreform står i stark kontrast till även unga kvinnors behov av att kunna försörja sig på ett arbete, att inte bli beroende av annan försörjare (t.ex. en man) och/eller bidrag. Förvärsarbete är uppriktigt sagt den alla bästa jämställdhetsreformen.
Om vi skall stödja barnfamiljer, finns barnbidraget. Det är villkorslöst, obeskattat och varje familj avgör alldeles själv vad man vill göra med det stödet från samhället.
Obeskattat barnbidrag är god liberal familjepolitik.

Kristdemokraterna hoppas säkert att vårdnadsbidragslinjen - som verkligen står i stark kontrast till den arbetslinje/självförsörjningslinje som bland annat folkpartiet står - skall lyfta in partiet i riksdagen.
Jag hoppas också att kd kommer in. Men på andra frågor.

Riktiga liberaler vill ha valfrihet, men inte sådan valfrihet som i själva verket skapar ökat bidragsberoende för enskilda och familjer.
Jag är förvånad över kd-linjen.
Den är varken liberal eller jämställdhetsinriktad, den är bara konserverande.

(Dessutom förutsätter den rent nationalekonomiskt att bara ett fåtal utnyttar den.)

2 juli: En norsk undersökning

Sentio heter ett norskt, vetenskapligt orienterat opinionsinstitut, baserat i Trondheim och med svensk avläggare på Sveavägen 155 i Stockholm.
Jag anser att det är värt att uppmärksamma Sentio av en enda anledning: att sverigedemokraterna praktiskt taget alltid får högre opinionssiffror hos Sentio än i andra undersökningar.
Varför?
Metodiken? Urvalet? Frågan?
Jag vet inte men man skall vara observant: partier som sverigedemokraterna frodas alltid dolt i annan politisk vegetation (läs: ogräs), berör starkt med utvalda argument, har föga bekymmer med fakta eller sammanahng, väljer bara fakta som stöder egna åsikter, väljare som vill ha det så, att ständigt få egna fördomar bekräftade, är tydligen ganska många.
Hur många?
Enligt Sentio fler än svenska opinionsinstitut får fram.
Det är tankeväckande - och oroande. Lurar vi oss själva?
Så här säger Sentio:
Trenden att alliansen går om de rödgröna visar sig nu även i Sentios junimätning. Där ökar även Sverigedemokraterna till 5,7 procent och är därmed större än Folkpartiet och jämnstora med Vänsterpartiet.
I Sentios junimätning erhåller den borgerliga fyrklövern 46,9 procent mot de rödgrönas 45,8. Det ger alliansen ett övertag på 1,1 procentenheter. Sverigedemokraterna erhåller dock hela 5,7 procent (+0,4) och blir därmed vågmästare. Noterbart är att SD i denna mätning är större än både Kristdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och jämnstora med Vänsterpartiet. Det är alltså bara S, M och MP som är större än SD.
2 969 personer ingick i undersökningen, via webb och telefon, under juni månad. Hela 21,5 procent av de tillfrågade har inte angivit något parti.
Samtliga partiers siffror (förändring sedan föregående mätning):
S: 30,8 (+0,5)
MP 9,3% (-0,8)
V 5,7% (-0,7)

SD 5,7% (+0,4)

M 31,8% (+0,7)
FP 5,6% (+/-0)
C 5,0% (+0,3)
KD 4,5% (+0,1)

2 juli: Sommar och sol

Vad utmärker denna dag?
Jo, sommar och sol. Jag börjar därför med en rejäl kanottur, nära två timmar, paddlar inte så fort men ganska länge,
I kanoten - bortsett från ett antal unga vettvillingar på vattenscootrar som förpestar för andra - hinner man tänka och begrunda. Man är alldeles ensam men inte övergiven, ensam i bemärkelsen att ingen annan kommunicerar med om vad göra och tänka, långt ifrån övergiven i den bemärkelsen att man är en av många som använder vattnet som väg. Det är skönt, skönt.
Kanot - kajak för min del - är en av de bästa rekreationssporter som finns.

Det blir förresten en andra tur denna dag, efter matchen Holland-Brasilien 2-1. Jag såg hela, tycker nog att det var rättvist.

1 juli: Dödsskjutningarna i Södertälje

Södertälje är en mycket fin stad. Den utmärks av att där finns mycket fler industriföretagsjobb än offentliga arbetsplatser. På det sättet är Södertälje unikt bland stora svenska städer. Men sedan har Södertälje fått ett utanförskapsproblem av gigantiska mått.
Det har ytterst att göra med att vi människor vill bo tillsammans med andra som vi förstår, kan tala med, har gemensamma värderingar. Därför har till Södertälje kommit - i förhållande till andra orter - otroligt många människor med utländsk bakgrund kommit flyttande. När språket gentemot den svenska kulturen blivit en barriär och samtidigt brist på jobb och utbildning och - det skall inte bestridas - många kvinnor inte alls blivit del av andra gemenskaper än den egna familjen och kulturen, då har olika gängbildningar uppstått, inte sällan med kriminell anknytning. Denna minoritet sätter ofta bilden av nya medborgare i vårt land, det är bedrövligt.
Mordet på Eddie Moussa och hans bror har med all sannolikhet bakgrunden i olika gäng, kanske rent av spel om pengar etcetera. Det får polisens utredning visa.

Jag har bara en sak att säga om den bortgångne, mördade Eddie Moussa. Han var en mycket, mycket bra fotbollsspelare - jag har sett honom i Assyriska många gånger, vindsnabb, målfarlig, ofta irriterande försvarare, lite hetsig. Några gånger har jag tänkt att det måste vara fel att denna briljante och snabbe spelare inte får chansen i ett riktigt svenskt storlag, han kunde ha gjort succé.
Så blev det inte.
Nu måste följden bli att alla de rättsskaffens människor i Södertälje som inte annat vill än bo och utvecklas och försörja sig där och här, ser till att rensa upp bland dem som förstör så mycket för de andra.
Jag är glad och stolt över att känna alla dessa utomordentliga liberaler med annan bakgrund än oss som är födda i Eksjö med omnejd och som nu företräder framför allt liberala värderingar och en positiv samhällssyn så bra och som valt att göra detta genom folkpartiet i Södertälje.

torsdag 1 juli 2010

1 juli: Vitlökssmugglingen i Strömstad

Jag har alltid tyckt att Strömstad är en trevlig stad att komma till, där finns kultur, gott om Systembolag och reker, vatten kors och tvärs, parker och berg - och så bor mina vänner Elisabeth och Lars Tysklind, riksdagsmannen (fp), där.
Men nu måste saken omprövas. Vad händer i Strömstad? Rapporter kommer in som om det inte luktar om så dock doftar. Märkliga varor smugglas - från Norge.
Olja? Icke.

Odeklarerade maskiner? Icke.
Valar? Inte det heller.
Nej, vitlök. Tonvis!
Från Norge.
Jo, det är sant. Enligt alltid lika tillförlitliga tullen - som jag talade väl om i riksdagen så sent som i måndags - är den på väg att nysta upp en härva av vitlöksmuggling inom EU. Sverige är inte ens slutmålet utan miljontals middagsbord runt om i hela Unionen - har ni hört något så hemskt!?
Nyligen beslagtog nämligen tullen i Strömstad 22 pallar vitlök i Svinesund!

(Man undrar vad man skall göra med beslaget? Var lagrar man 22 pallar vitlök?)
Bedömningen är att allt inte var avsett för eller skall förbrukas av de 13.000 strömstadsborna - vilket ju annars skulle ha ställt saken i en annan, doftande, dager.

Nej, här smugglas det så att det kan förbrukas vitlök som vore vi på vilken fransk restaurang i Provence som helst. Där känner man ju doften på långt håll. Och vitlöken är ditkommen utan tillstymmelse till att moms och tull är inbakad, om man kan uttrycka sig så.
Orsaken till att Strömstad nu håller på att förändras är de höga skyddstullar som finns på vitlök in till EU. Förslagna människor tar då in den begärliga kryddlöken till Norge - som inte är medlem i EU. Att föra in vitlök utan att betala tull till Norges handels- eller finansdepartement är lagligt, minsann. En tullfri vara.

Sedan smugglas vitlöken in till Sverige och vidare till resten av EU.
Vitlöksbrottslingarna tycks närmast krylla på Strömstads gator.
EU-kommissionens bedrägerirotel tror att vitlök för 15 miljoner euro, eller 150 miljoner kronor smugglats in i EU den här vägen.
– Avgifterna för en enda sändning, alltså ungefär 22 pallar, uppgår till 320 000 kronor, säger Gunnar Oleniusson, vid tullen i Svinesund till Strömstads Tidning.

Min bild av Strömstad har i ett svep förändrats.
Aldrig trodde man väl att lilla Strömstad skulle förvandlas till vårt tids Marseille, för den förfärliga matförstörande vitlökens skull.
Men så är det. Strömstad - vårt svenska svar på de ökända kvarteten i det ruskiga Marseille.

30 juni: Parkteatern

På kvällen går jag till Rålambshovsparken för att se Stockholms stadsteaters Stjärnsmällen, En utomjordisk revy, regi Richard Bergquist. Fullt med folk, kanske 1500-2000 åskådare som hade roligt som sig bör.
Historien är inget att bry sig om, däremot var det verkligt roligt att se parodierna på Den store författaren, ja, jättestore, Sångerskan som alltid talar med Gud och Pappsen, Iprenmannen, Kungen och ett par till.
Det var verkligen skrattretande bra.
Här uppsättningen:
Medverkande;
Black Dwarf: Thérèse Andersson
Slomo Woman: Lina Englund
Körflicka: Camilla Fredén
Pain Killer: Peter Gardiner
Körflicka: Maria Hydén
Bible Bitch: Sara Jangfeldt
Metaphor Man: Rolf Lydahl
The King: Mathias Olsson
Konferencieren: Niklas Riesbeck
Producenten: Desirée Rosborg
Assistenten: Anna Ståhl