Jag läser en debattartikel (DN 2 jan) av riksdagsledamoten Mats Pertoft (mp) från Södertälje och ett kommunalråd (mp) från samma stad. Budskapet är att regeringen - eller riksdagen - måste ta ansvar för invandringspolitiken och, nu kommer det viktiga, finansieringen av kostnader för nyanlända. Motivet är att dessa kostnader annars slår ut och leder till nedskärningar i andra kommunala verksamheter.
Det ligger förstås åtskilligt i detta. Tanken att invandringspolitik skulle vara en kommunal angelägenhet är absurd, den svenska migrationspolitiken har Sveriges riksdag och regering ansvaret för.
Så: Mats Pertoft har rätt.
Problemet är att det redan är på detta sätt - men att det inte alltid fungerar. Och det är då Mats Pertoft som så ofta går vilse: Han vill - precis som gäller alla andra områden, det må gälla tåg, miljö, skattekontroll, sjukvård, skola, forskning, socialomsorg, barnomsorg, äldreomsorg eller vilken sorg ni vill så är miljöpartiets recept alltid ett och samma: Mer pengar - och anslår man mer räcker inte heller det.
Ständigt mer, aldrig nog.
Här skiljer sig verkligen miljöpartiet från vänsterpartiet. Det senare partiet anser att den nuvarande riksdagsmajoriteten vill rasera välfärden och göra det svårt för många människor, oklart hur man kan komma till en sådan bisarr åsikt. Men miljöpartiet vill på varje punkt göra lite mer och lite bättre och det kostar pengar, alltså är man för mer utgifter på varje område och tror att det är lösningen.
Den som följer den välmenande - och jag kan garantera att han är en verkligt trevlig person - Mats Pertoft skall emellertid upptäcka att han aldrig vet vart han är på väg - precis som hans parti. För han är på väg åt alla håll samtidigt.
Taktiskt kanske det är rätt, strategiskt är det en hopplös politik.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar