 |
| Birgitta Ohlsson med medarbetare i EU-nämnden 17 maj. |
Jag brukar - trots att jag "bara" är suppleant - gå så ofta jag kan på EU-nämndens möten.
Där lär man sig otroligt mycket - det är, som förre statsministern Göran Persson (s) en gång sade när han hade avgått, som ett stort "Europauniversitet" - man skall inte bara ta ställning till vilka mandat den svenska regeringens företrädare skall ha i olika sammanhang utan får också information om vad som händer i Europa, det Europa där Sverige är en liten men viktig del.
Denna dag är Birigtta Ohlsson ensamt statsråd.
Det börjar med att läget för EU:s fleråriga budgetram diskuteras. Den har ju godkänts av Europeiska rådet 7-8 februari i år, men har fått bakslag i Europarlamentets första s.k. läsning. Nu skall den 7-åriga budgetramen, som skall träda i kraft den 1 januari 2014, förvandlas till en budgetramförordning.
Det handlar om dels vilka "egna" medel som EU-kommission skall förfoga över , dels ungefär sjuttio sektorsförordningar.
Innan budgetramen kan träda i kraft 1 januari 2014 skall Europaparlamentet godkänna förordningen - men därtill skall Europeiska rådet, parlamentetet och kommsionen sluta ett avtal - ett interinstitutionellt avtal som kallas IIA - som skall reglera genomförandet av budgetramen.
Man förstår att vi behöver dels många förhandlare i Bryssel, dels många sakkunniga i Stockholm. Och en EU-minister som har kontroll på allt det vi andra tar för givet.
Birgitta Ohlsson svara utmärkt på alla frågor.
Men EU-ministern har hjälp av det 10-tal medarbetare hon har med sig - som skickar lappar till statsrådet i takt med att olika frågor väcks. Det är en övermänsklig uppgift att kunna alla detaljer.
Så senat som 8 april 2013 presenterade EU:s nuvarande ordförandeland, Irland, sitt förslag till budgetramförordning och ett utkast till IIA. Dessa har sedan behandlats i det förberedande organ i Bryssel där alla länder är företrädda som heter Coreper I (se nedan) vid ett flertal tillfällen.
Det finns också en arbetsgruppe för rent tekniska frågor som diskuteras av den särskilda rådsarbetsgruppen för medlemsfrågor. Förutom en rad mer tekniska frågor handlar diskussionerna om flexibilitet i budgeten samt hur översynen av budgeten skall gå till under 2014-2020.
Irland hoppas att vid nästa allmänna råd, som äger rum i Bryssel den 22 maj - statsministern har samrådsmöte med EU-nämnden inför detta tisdagen den 21 maj om Sveriges ståndpunkt - skall det vara möjligt att nå samförstånd om förordningspaketet.
Beslutet blir att regeringens uppläggning av arbetet godkänns. Det innebär vid de kommande förhandlingarna med Europaparlamentet skall Sverige eftersträva ett resultatet som respekterar uppgörelsen vid Europeiska rådet.
Frågan om resolutioner, yttranden och beslut antagna av Europaparlamentet under sammanträdesperioden den 15-18 april 2013 föranleder ingen diskussion, inga inlägg. Man kan säga att det är en standardpunkt på dagordningen efter varje beslutsvecka - tolv gånger eller färre om året - då Europaparlamentet flyttat sig till Strasbourg, denna befängda geografiska ordning som inte bara kostar pengar utan också mycket besvär.
Så noteras att energi- och skattefrågor utgör frågekomplexen vid stats- och regeringschefernas möte den 22 maj.
Rådet skall diskutera och anta slutsatser om energi- och skattefrågor.
Konkurrenskraftsaspekter på energifrågan, den inre marknaden för energi och energipriser står då i fokus.
På skatteområdet väntas de huvudsakliga diskussionerna kretsa kring förbättring av skatteuppbörd samt bekämpning av skatteflykt och skattebedrägerier.
Europeiska rådet kommer också att arbeta med fördjupningen av den ekonomiska och monetära unionen (EMU) men utan att anta några slutsatser.
EU-nämndens beslut blir som vanligt att godkänna den uppläggning av förhandlingarna som redovisas av Birgitta Ohlsson. Där betonas att regeringen värnar om marknadsprinciperna inom energipolitiken eftersom en liberaliserad energimarknad utgör en förutsättning för stärkt konkurrenskraft i Europa.
En inre marknad för energi med korrekta prissignaler, som även speglar kostnaden för koldioxidutsläpp, är även en förutsättning för att kostnadseffektivt kunna uppfylla EU:s klimat- och energimål. Det är därför viktigt att den inre marknaden för energi förverkligas till 2014.
Det betonas särskilt från svensk sida - och vi vet att Sverige är ganska ensamma i detta - att långsiktiga klimatambitioner inte får stå tillbaka under den ekonomiska krisens härjningar - kopplingen mellan energi- och klimatfrågorna måste bibehållas.
Sverige anser att kommissionen bör lägga förslag till utformning av ett ramverk för klimat- och energi till 2030 och ett sådant ramverk bör beslutas före 2015 då en ny internationell klimatöverenskommelse ska antas. Om detta är möjligt är dock en helt annan sak: Den ekonomiska krisen har överskuggat allt annat arbetet inom EU under snart fem år nu.
På skattesidan är det lättare att få förståelse för ett intensifierat arbete för bekämpning av skatteflykt, skattebedrägerier och skatteundandragande. Från svensk sida betonas dock att Sverige anser att det internationella samarbetet inte får försvaga medlemsstaternas befogenheter på skatteområdet.
Den 27-28 juni äger första halvårets stora möte i Europeiska rådet rum i Dublin.
Dagordningen är ännu inte känd - men de ekonomiska frågorna väntas dominera agendan.
- - - -
Om Coreper II
I Coreper II företräds medlemsstaterna av sina ständiga representanter, det vill säga av ambassadörerna vid de ständiga representationerna i Bryssel.
Sverige ambassadör är Dag Hartelius.
Coreper II möts normalt på onsdagar eller torsdagar varje vecka och behandlar frågor inom följande områden.
- Allmänna frågor och yttre förbindelser
- Ekonomiska och finansiella frågor
- Rättsliga och inrikes frågor
- Övergripande ansvar för toppmötesförberedelser
Om Coreper I
Coreper I består av de biträdande ständiga representanterna.
Sverige företräds av ambassadör Jan Olsson.
Coreper I träffas på onsdagar och i regel också på fredagar.
Frågor som behandlas rör följande områden.
- Sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor
- Konkurrensfrågor (inre marknad, industri och forskning)
- Transport, telekommunikation och energi
- Jordbruk och fiske
- Miljö
- Utbildning, ungdom och kultur
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar