 |
| Sverigedemokraterna på väg till Storkyrkan 2010 |
1. Sverige behöver mer utgifter av konjunkturskäl än regeringen anser att det finns utrymme för eller behov av - annars skulle den ju ha föreslagit en mer expansiv budget. Därför föreslår sd också - fast man säger motsatsen - en svagare budget för 2013.
2. Pengar till sina utgiftsökningar får man genom att minska invandringen med 90 procent, oklart hur det skall gå till.
(Det gör man alltid oavsett hur stor invandringen faktiskt blir.)
3. Skatteintäkterna från alla utlandsfödda som redan finns i Sverige - 2013 ungefär 700.000 skattebetalare - behåller man dock i sin budget. Till sista kronan.
Sedan höjer partiet samtidigt ersättningsnivån i A-kassan och sjukförsäkringen (de två vill man slå samman, arbetslöshet och sjukdom skall jämställas!), ja, som bidragsmottagarparti tävlar sd inte oväntat med vänsterpartiet!
Man tar sig för pannan!
De utlandsfödda som kommit hit (före sd hamnade i riksdagen), är OK som skattebetalare i vårt land, nio av tio nya får inte komma!
Fp-riksdagsgruppen ekonomiska analytiker Kira Repka har detaljgranskat sd:s budgetutkast (förslag låter så pretentiöst i sammanhanget) och kommit fram till följande (i sammandrag):
"Generellt om motionen kan sägas att effekten på bruttonationalprodukten och sysselsättning av de beräkningsbara reformerna i sd:s motion visar att förslagen försämrar den offentliga sektorns finansiella sparande 2013 med cirka 8.000 miljoner kr (-0,2 procent av BNP) 2013 och på lång sikt med cirka 17–25 miljarder kr (-0,4 till -0,7 procent av BNP)."
Analysen nedan bygger på mina värderingar och Kiras fakta:
Sverigedemokraternas grundläggande politikinriktning
Samtidigt som Alliansregeringens budgetproposition kritiserats för stora utgiftsökningar jämfört med föregående år, visar en jämförelse med sd-förslagen 2012 att sd:s utgiftsökningar 2013 är långt större än så inom så gott som alla utgiftsområden.
Detta blir fallet trots att utgifterna redan i förra årets sd-motion var 2.200 miljoner kr högre dyrare än regeringens redan då. Den överbudspolitik som sd-budgeten innebär utlovar med andra ord mer åt nästan alla – ett tema som känns igen från tidigare förslag (sd).
De ekonomiskt mest omfattande förändringarna i sd-förslagen 2013 - jämfört med 2012 - rör anslagen till kommunerna (minskning), ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (höjning), hälsovård, sjukvård och social omsorg (höjning), internationellt bistånd (kraftig minskning) samt utbildning och universitetsforskning (höjning).
Låt mig gå igenom punkt för punkt:
• Anslagen till kommunerna: Ospecificerad kompensation för skattejusteringar. Kommunerna får dock räkna med mindre anslag totalt på 2.100 miljoner kr.
• Ekonomisk trygghet: Höjd sjukpenning samt minskat sjuklöneansvar för småföretagare.
• Hälsovård och sjukvård: Nya satsningar som bättre mat i äldreomsorgen, fler trygghetsboenden och stärkt anhörigstöd. Det kostar pengar. I vanliga fall anses det vara kommunala ansvarsområden men sd anser att staten skall höja kvaliteten på t.ex. maten i äldreomsorgen.
• Solidaritet med utvecklingsländer: Stor intäktskälla (sd), totalt 41.000 miljoner kr i minskad biståndspolitik på några års sikt, första året 7.500 miljoner kr.
• Utbildning: Mer till gymansierna, bättre skolmat och fler platser på komvux och i yrkeshögskolan.
Ett markant byte i sd-förslagen är - från förväntad åtstramning från 2012 till 2013 - dels kommunanslagen, dels anslagen till höjd sjukpenning men även för de flesta andra anslag är årets förslag högre än tidigare.
Hur är det möjligt? Endera kan det vara ett tecken på överbudspolitik eller på att prognoserna förändrat konjunkturpolitiken.
I regeringens förslag för 2013 är ju budgetutrymmet som bekant större än vad man för ett år sedan trodde att det skulle vara i dag. Men med tanke på att sd kritiserar finansdepartementets prognos som varande alltför optimistisk - och därmed tillsammans med resten av oppositionen påstår att regeringen för en alltför offensiv finanspolitik - är förklaringen troligen den förstnämnda - eller, sannolikare, egen oförmåga att prioritera.
Inkomstpolitiken
Sverigedemokraterna räknar med att partiets förslag leder till en 90-procentig minskning av asyl- och anhöriginvandringen - oklart om det är oberoende av antalet invandrare och flyktingar som kommer eller vill komma.
Tio procent skall alltså få stanna.
Detta resulterar inte i några ökade skatteintäkter varken 2013 eller senare - vilket kan förefalla något underligt - men minskade statsutgifter om 9.600 mijoner kr nästa år, 22.500 miljoner 2014 och hela 31.300 miljoner 2015. År 2016 minskat statsutgifter na med 38.300 mijoner kr.
Däremot påverkas skatteintäkterna alltså inget av åren - vilket förutsätter 100-procentig arbetslöshet bland nya invandrare samt att samtliga som kommit tidigare betalar skall som varje annan svensk.
Det är ju mycket pengar och kan användas för skattereformer.
Därför föreslår sverigedemokraterna bland annat ett femte jobbskatteavdrag (som skall gälla även tidigare invandrare som jobbar, kan man förstå), ett socialavgiftsavdrag och ett höjt grundavdrag för pensionärer.
Att sverigdemokraterna så sent som 2011 förklarade att jobbskatteavdraget är orättvist óch ineffektivt och gick samman våren 2011 med socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet vilket gjorde att regeringen inte kunde få majoritet i riksdagen för ett eventuellt nytt jobbskatteavdrag inför 2012, har partiets ledande företrädare glömt eller förträngt.
Jag minns.
Jag fanns i skatteutskottet då och hörde vad skatteutskottets företrädare sade - nu har man en ny kvast i utskottet, om man får säga som så. Lycka till med argumenten, det som var verkningslöst 2011 är nu partiets politik!
Partiet vill dock liksom flera andra oppositionspartier göra det dyrare att anställa ungdomar som är 16-26 år genom att avskaffa den halverade arbetsgivareavgiften för denna kategori (ökar lönekostnaderna för arbetsgivarna med 12.000 miljoner kr 2013 enligt Riksdagens utredningstjänst i maj 2012).
Sd vill också höja nedsättningen av mervärdeskatten vid servering av mat, vilket höjer kostnaden för dem som äter med 5.300 miljoner kr - som bekant ville socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet just ha denna nedsättning i valrörelsen 2010 men ansluter sig nu till sverigdemokraternas högkostnadslinje.
Det är oklart om sysselsättningen bland 16-26-åringar blir oförändrad om arbetsgivareavgifterna höjs, dvs det blir dyrare att anställda. Sverigedemokraterna räknar, såvitt man kan förstå, inte att sysselsättningen påverkas.
Om så vore fallet borde arbetsgivareavgifterna kunna höjas än mer?
På biståndet "sparas" 2013 7.500 miljoner kr, på integrations- och mirgationsanslagen 8.900 miljoner kr och Sverige skall inte heller bidra till höjningen av Europeiska utvecklingsbankens kapital med 2.500 miljoner kr; huruvida detta får några följer för svenska företag - Saab fick ju t.ex. stora garantilån därifrån - berörs inte av sd.
Anslaget till kommunerna minskat med 2.100 miljoner kr, inte heller det tycks få några konsekvenser.
Förslaget (sd) om höjt grundavdrag för pensionärer
Som bekant höjs pensionerna 2013 med 4,1 procent. Sd föreslår dock att det redan förhöjda grundavdraget för alla som fyllt 65 år höjs ytterligare.
För 2013 föreslås en sänkning av skatten med totalt 3.000 miljoneer kr, åren därpå med ytterligare 2000, 2.300 och 2.200 miljoner kr.
Vad betyder det konkret, med en samlad skattesänkning på 9.500 mijoner kr för pensionärskollektivet 2013-2016?
Det räcker till ytterligare - utöver regeringens förslag - 140 kr/månad i genomsnitt, 440 kr/månad.
(Socialdemokraterna har aviserat att man klarar - en höjning med 50 kr/månad jämfört med regeringens förslag som också är ungefär 50 kr/månad i genomsnitt. Sverigedemokraterna har råd med mera än socialdemokraterna.)
Denna skattesänkning på skulle så gott som helt nolla gapet i beskattningen mellan arbetsinkomster och pensionsinkomster. Det skulle därmed - om man ser saken så - inte längre "löna sig" för pensionärer att arbeta vidare - förutsatt man endera inte kräver högre ersättning eller också kalylerar med dels höjt grundavdrag, dels höjt jobkatteavdrag; sd vill ju både ta bort skillnaden mellan pensionärer och förvärvsarbetande, dels införa ytterligare ett jobbskatteavdrag: Det förefaller rent logiskt vara svårförenliga, eller rättare sagt oförenliga, ståndpunkter.
Dessutom vill sd att Rut-avdraget för äldre skall höjas – dock oklart hur och vilka effekter det får för skatteinkomsterna.
Sverigedemokraternas vill ha höjda arbetsgivaravgifter
Sverigedemokraterna föreslår en höjning - fördubbling - av arbetsgivareavgifterna för unga (eller ett borttagande av skattesänkningen för unga människor).
Förslaget medför en ökad kostnad för kommunsektorn med ungedfär 2.800 miljoner kr enligt en beräkning från Sveriges Kommuner och Landsting (maj 2012).
Indirekt medför förslaget också en lägre förväntad sysselsättning i riket och därmed lägre skatteintäkter i kommuner och landsting.
Sverigedemokraterna föreslår också en generell höjning av socialavgifterna om 1 procent.
Sammantaget förväntas förslagen ge en minskad kommunal sysselsättning om 10.300 anställda inom administration, skola, vård och omsorg.
Kommunernas kostnad ökat med totalt 8.800 miljoner kronor i minskade skatteintäkter, ökade atbetsgivareavgifter men lägre löneutgifter. Kommunerna förslås få en kompensation för detta på 2.100 miljoner kr i ökade statsanslag.
Däremot vill SD slopa arbetsgivaravgiften för lärlingar - alltså 0 procent där men 32 procent för andra unga.
Höjningen av skatten på serverad man (återställd krogmoms)
Sd vill återställa den sänkta restaurang- och cateringmomsen, det vill säga höja skatten på serverad mat.
Partiet anser att det finns andra åtgärder som ger bättre utdelning/krona.
De utvärderingar som regeringen beslutade om skall ske, bör alltså inte avvaktas.
Statistik för årets första åtta månader - den tid som den sänkta skatten på serverad mat varit kraft - ger vid handen att restaurangpriserna är cirka fem procent lägre än de skulle ha varit utan sänkt mervärdesskatt. Det innebär att gemomslagseffekten av den sänkta skatten skulle vara omkring 45 procent.
SCB:s restaurangindex visar på ökad omsättning inom branschen och SCB:s Kortperiodiska Sysselsättningsstatistik visar på ökad sysselsättning.
Sverigedemokraterna vill inte avvakta - liksom inte heller resten av oppositionen - de resultat av skattesänkningen som kan tänkas bli bestående av skattesänkningen.
Hur miljöpartiet gör i slutändan vet partiet förmodligen inte självt. I valrörelsen 2010 var detta ett av det partiets viktigaste krav - men man kanske inte längre tror på sin egen politik, se EU-medlemskapsfrågan!
Sverigdemokraternas nej till höjd svenskt bidrag till EIB
Det nej som sverigedemokraterna säger till Sveriges deltagande i kapitalhöjningen i Europeiska investeringsbanken om 2.500 miljoner kr nästa år är en fiktiv besparing.
Dels skulle det innebära att Sverige blockerar hela kapitalhöjningen eftersom enighet mellan länderna krävs, dels skulle Sveriges inflytande i banken dramatiskt reduceras, dels skulle möjligheterna för svenska företag att få lån i banken minskas (det kanske sverigedemokraterna inte bryr sig om?), dels - och det är det allvarligaste nationellt - skulle Sveriges anseende som part som andra länder kan lita på drastiska påverkas i negativ riktning.
Detta är - partiet må heta vad som helst - ett Sverigefientligt, företags- och sysselsättningsfientligt förslag från sverigedemokraterna.
Detta parti vill uppenbart förvandla Sverige i internationella sammahang till vad vi brukar kalla en bananrepublik.
Sverigdemokraterna vill dubbelera bankernas avgift till stabilitetsfonden
Bankernas avgifter till stabilitetsfonden bör enligt sd dubbleras.
Motiveringen är att staten inte skall bidra till stabilitetsfonden.
Sverigdemokraterna kallar det återförande av medel till statskassan - men i verkligheten handlar det om att högre bankavgifter ger ett bättre budgetsaldo.
Sverigedemokraterna ägnar sig på denna punkt åt avancerat bokföringsbrott. Om partiet inte har förstått vad det sysslar med - vilket inte kan uteslutas - bör partiet inte straffas för detta.
(Däremot har partiets ungdomsavdelning i Helsingborg tagit emot 800.000 kr från skattebetalarna utan att det är klarlagt att det ens funnits en ungdomsavdelning i staden - här handlar det inte bara om bokföring utan om moral och ett samvete som är uppenbart rymligt som vore det SSU:s eller Ung Vänsters.
Ungdomsförbundets ordförande i Sverigedemokraterna vid den aktuella tiden, är dock numera beklagligtvis avliden.)
Sänkt elskatt
Sverigedemokraterna föreslår en elskattesänkning med 10 öre/kWh.
Den bedömda minskningen i skatteintäkter är 5.000 miljoner kr, vilket sannolikt är en underskattning av den offentligfinansiella effekten eftersom en sänkt energiskatt även medför minskade momsintäkter.
Motiveringen till förslaget är att Sverige har mycket elintensiv industri. Det är en åtgärd som ostridigt är företagsvänlig.
Den elintesiva industrin har dock redan kraftig nedsättning av elskatten - inför av dåvarande budgetministern Ingemar Mundebo - som begränsar skatten till viss del av exportvärdet.
Industrin betalar därför i genomsnitt bara ungefär 0,5 öre/kWh i elskatt, vilket innebär att det inte är EU-rättsligt möjligt att sänka mer för elintensiv industri.
Utgifter
Den offentliga sektorns andel av ekonomin ökar då de huvudsakliga utgiftsökningarna i sd:s skuggbudget för 2013 är rättsväsendet (2.000 milnoner kr), försvaret (2.000 miljoner kr), hälso- och sjukvård (3.400 miljoner kr), sjuklönereform (2.100 miljoner kr), garantipensioner (4.000 miljoner kr), arbetsmarknad (5.600 miljoner kr), utbildning och forskning (2.600 miljoner kr) samt generella anslag till kommuner (6.500 miljoner kr, kompensation för skattejusteringar).
Anslagen som sverigedemokraterna föreslår är utöver regeringens.
Rättsväsendet
Sverigedemokraterna har få konkreta förslag på detta område, men föreslår generella förstärkningar för rättsväsendets myndigheter vilket kostar 2.000 miljoner kr.
Återinför allmänvärnplikt, mer till alla försvarsgrenar och 100 nya JAS-plan
Sverigedemokraterna anser att Sveriges försvarspolitik ska fokusera på försvaret av Sverige och föreslår att Sveriges deltagande i internationella insatser skall minska.
Värnplikten ska återinföras och samtliga vapengrenar förstärkas.
Förbands- och materielanslagen ökas liksom anslag till övriga myndigheter inom försvarsområdet.
Sverigedemokraternas ambitionsnivå överstiger till och med Försvarsmaktens
Försvarsmakten har föreslagit anskaffning av 60-80 JAS 39 Gripen.
Sverigedemokraterna föreslår 100 - utan att anslagen ökas till just JAS.
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Sverigedemokraterna vill höja sjukpenningen till 643 kr per dag, vilket är i paritet med den föreslagna höjningen av taket i A-kassan. Motivet är att de som nu betalar inte får ut vad de betalar för.
Det är en annan motivering än socialdemokraternas.
Höjda ersättningsnivåer innebär dock att incitamenten att ta ett arbete minskar, vilket riskerar att leda till fler och längre sjukfall.
Sverigedemokraterna vill samtidigt också införa avdrag för sjuklönekostnader för upp till 10 anställda (upp till 17.400 kr/år för ett genomsnittligt småföretag).
Förslaget medför behov av att bygga upp en kontrollapparat med personal och register för att minska risken för bedrägerier där arbetsgivare tillskansar sig skattereduktion utan någon sjukfrånvaro från den anställde inträffat.
Den administrativa bördan för arbetsgivarna ökar med sd-förslaget. Det allvarligaste kanske dock är att avdraget minskar företagets ekonomiska drivkraft att förebygga kortare sjukskrivningar, avdraget gör ju att det inte kostar något om någon är borta.
Det är svårt att veta om sverigedemokraterna tänkt igenom konsekvenserna av sitt förslag.
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Sverigedemokraterna föreslår att garantipensionen höjs så att en ogift pensionär med full garantipension 2013 får 793 kronor mer i månaden (708 kr för gifta).
Effekten för en genomsnittlig garantipensionär skall efter skatt bli 303 kr högre disponibel månadsinkomst – dock urholkas en del av höjningen för många pensionärer av ett lägre bostadstillägg.
Detta beaktas inte av sverigedemokaterna.
Det bör också noteras att det är de med de lägsta pensionerna som, procentuellt sett, fått störst förbättring av sin pension under den senaste 10-årsperioden (efter skatt ca 500 kr/månad, eller 8 procent högre 2012 jämfört med 2006).
Arbetsmarknad och arbetsliv
Sverigedemokraternas motion innehåller en del sifferlösa förslag, som ovan nämnts t.ex. att slå ihop Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, och inordna A-kassorna i den nya myndigheten.
Vad gäller A-kassan har sd ett antal förslag som höjt tak till 900 kr/dag, återinförd 100-dagarsregel, slopad deltidsregel) – förslag som dock enligt Finansdepartementets analys är underfinansierade.
Sannolikt leder de också till beteendeförändringar i form av längre arbetslöshetstider, vilket på sikt skulle öka kostnaderna ytterligare.
Sveerigedemokraterna föreslår också att instegsjobben avskaffas samt att starta-eget-bidraget blir tillgängligt redan från 20 års ålder och gäller i nio månader istället för sex. Att denna stimulans redan är tillgänglig för personer under 20 år har sverigedemokraterna endera valt att bortse från eller inte förstååt - men den är tillgänglig inom ramen för jobbgarantin för unga.
Slutligen har sd i tidigare budgetmotioner sagt att partiet vill göra om jobb- och utvecklingsgarantin i grunden och omstöpa fas 3. Detta nämnds inte alls inför 2013.
Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande, konsumentpolitik
Sverigedemkraterna föreslår helt skattefri andrahandsuthyrning (att jämföra med regeringens förslag att schablonavdraget ökas från 21.000 kr till 40.000 kr/år) samt tillfälliga riktade anslag för upprustning och omstrukturering av utanförskapsområden.
Det är en parallell tankegång till den som finns hos socialdemokrater och vänsterpartister vilken innebär att fastighetsägare som missköter underhåll och renoveringar kan få bidrag för denna verksamhet men inte fastighetsföretag som gjort just det.
Sverigedemokraterna vill inte oväntat slopa fastighetsavgiften för studentbostäder. Om detta skall påverkar studenternas boendekostnader eller ej är oklart.
, men det är oklart i vilken utsträckning en slopad fastighetsavgift för fastighetsägarna kommer studenterna till del är oklart, likaså om risk för spridningseffekter till andra boendeformer föreligger. Många kommer att vilja klassa bostäder som just studentbostäder - samtidigt som det finns en risk att många bostäder inte kommer att klassas som studentbostäder men som studenter bor i.
Allmänna anslag till kommuner
En stor neddragning av statsbidragen till kommunerna görs som en följd av kraftigt minskad invandring.
Beräkningeb för besparingarna är inte transparent redovisad och specificerad utan bygger på ett minskat antal nyanlända invandrare samt ett sannolikt men inte kvantifierat antagande om överrepresentation bland utrikes födda i konsumtion av kommunernas välfärdstjänster.
Sammanlagt uppgår de riktade statsanslag som Finansdepartementet bedömer ha kommunal sysselsättningseffekt till omkring 2.000 miljoner kronor 2013-2016. Därtill bedöms övriga icke direkt kommunrelaterade föreslagna reformer genom deras sysselsättningseffekt minska de kommunala skatteintäkterna med cirka 2.500 miljoner kronor på kort sikt och omkring 6 miljarder kronor på längre sikt.
Detta bedöms ge en negativ sysselsättningseffekt på omkring 3000 personer på kort sikt respektive 7000 personer på längre sikt.
Sverigedemokraterna och avgiften till Europeiska unionen
Sverigdemokraternas långsiktiga målsättning är att Sverige ska lämna EU.
Utträdet konstateras dock ligga bortom 2016, vilket innebär att partiets budgetförslag inte påverkas av detta. Sverigedemokraterna anser dock att den ”budgetära effekten” av ett utträde uppgår till ca 35.000 miljoneer kr/år, vilket ungefär korresponderar med Sveriges EU-avgift men inte tar hänsyn till de betalningar som olika EU-program gör till Sverige. Sveriges alla bönder skulle t.ex. med Sverigdemokraternas "besparing" bli utan alla former av bidrag - och matpriserna skulle stiga med cirka 10 miljarder för svenska konsumenter..
Sverigedemokraterna berör inte detta i sitt budgetförslag - eftersom det då inte skulle gå ihop.
Sammanfattning
Hokus pokus - och inte seriöst.
Dessutom att ta med intäkter från alla utlandsfödda som finns här nu och besparingar för dem som ännu inte kommit - det är hyckleri.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar