26 okt: Jonny Munkhammars minne

Den 13 augusti 2012 avled gotlänningen Johnny Munkhammar, riksdagsledamot (m) sedan 2010, bara 38 år gammal, tragedin fullbordas och blir mångfalt större när man vet att två små flickor blivit faderslösa.
  På samma sätt har två andra barn förlorat sin mor när förra gruppledaren Carina Moberg (s), 46 år och från Huddinge, bara två dagar senare avled, också av cancer.
  Jag lider med bådas efterlevande, kände dem båda, unga, trevliga och övertygade människor.
  Jag hade tillfälle att tala mycket med Johnny särskilt hösten 2011, han hade en svår cancer, tvingades gå med käpp, men kämpade på, kom efter sommaren 2011 tillbaka brunbränd och optimistisk.
  Jag hade ungefär samtidigt fått besked om min svåra hjärntumör (se mer därom i denna blogg den 8 mars efter operationen den 23 februari 2012).
  Vi visste båda att vår tid var en tid ovisshet.
  Johnny förlorade kampen, jag lever ännu.
  Denna dag är det ett minnesseminarium till Johnny Munkhammars minne, med utmärkta talare, socialdemokraten Katrine Kielos, numera bosatt i London, f.d. centerpartisten Elisabeth Tand Ringqvist, nu verkställande direktör för Företagarna, tidigare medarbetare till Maud Olofsson (c), tillsammans med Johnny riksdagskandidat 2010, Gunnar Strömmer, jurist och f.d. MUF-ordförande, skapare av Centrum för Rättvisa, samt Fredrik Erixon, MUF-are från Heimdal i Uppsala men numera med Bryssel som bas för Europeiska studier.
  Johnny Munkhammar var tidigare LUF-are och jag publicerade honom ofta i NU när jag var NU-redaktör 1989-2001. Han hade en stark tilltro till marknadsekonomins funktionssätt och ansåg att han var liberal i alla avseendén. Som jag kände Johnny var det dock naturligt att han tog steget från det socialliberala lägret till det mer marknadsliberala moderata partiet. Han var också stundom så principfast att man kunde fundera på om alla hade kraft att klara sig i den politiska miljö som hans principfasthet skulle kunna leda till.
  I samband med att Johnny blev ordförande hösten 2011 i en fördjupningsgrupp om svensk mervärdesskattepolitik lade jag märke till att hans principfasthet dock stundom kunde påverkas av verklighetens kärva budskap. Det blev dock till slut en enig rapport från skatteutskottet, låt vara att jag själv på grund av sviterna av min operation inte kunde medverka i slutet, sådant är livet.
   Katrine Kielos, Gunnar Strömmer, Elisabeth Thand Rinqvist och Fredrik Erixon diskuterade - som moderaterna själva skriver - "fritt kring områden såsom idépolitik, partipolitik, företagsamhet och öppenhet samt levererade spaningar om de samhällsutmaningar som Sverige och Europa står inför.
  Bland annat togs den förändrade medieverkligheten upp och hur det i sin tur påverkar det politiska landskapet. Men även vikten av att våga vända på perspektiven och att våga genomföra ekonomiska reformer, något som är tydligt inte minst nu under Eurokrisen."
  Att någon kallade de två närvarande folkpartisterna - Fredrik Malm och jag själv - för "dödslängtande liberaler" får ses som ett uttryck för den partipolitiska humorn (m) när denna når helt oanade nivåer, jag säger inte vilken riktning, högst eller lägst - avgör själv!

Johnny Munkhammars minnesfond

För att hedra Johnny Munkhammars minne har en minnesfond startats med syfte att varje år arrangera ett seminarium med prisutdelning. Priset består av ett diplom samt ett stipendium.
  Priset går till en yngre person som bäst verkat i Johnny Munkhammars anda i svensk samhällsdebatt, i tal eller i skrift. Denna anda definieras som ”fria människor i ett fritt samhälle med en fri ekonomi”.
  Den slogan som Johnny Munkhammar hade i sin kampanj för en plats i riksdagen, det vill säga ”Frihet, Förändring, Företagande” är vägledande.
 Fonden har bankgiro 886-978, frågor kan ställas till via e-post till stiftelsen@munkhammar.org.
 Jag har själv bidragit med 250 kr.