 |
| Rapport till riksdagen - och svenska folket |
Europeiska rådet möttes den 18 och 19 oktober för att fortsatt diskutera den ekonomiska situationen i Europa och vilka åtgärder som bör vidtas på kort och lång sikt för att återskapa tillväxt och sysselsättning.
I fokus för diskussionerna stod kommissionens förslag om en gemensam banktillsyn, förslag som finns om ytterligare ekonomisk och finanspolitisk integration samt uppföljning av den tillväxtpakt som beslutades om i juni.
Vid mötet diskuterades också EU:s förbindelser med Kina, och slutsatser antogs om situationen i Syrien, Iran och Mali.
Herr talman!
Från svensk sida välkomnar vi att en stor del av toppmötesslutsatserna handlar om tillväxtfrämjande åtgärder.
De åtstramningsprogram som nu genomförs i många länder behöver kompletteras med reformer som skapar tillväxt. Europeiska rådet stämde av de framsteg som har gjorts vad gäller kapitalförstärkning av Europeiska investeringsbanken, omprogrammering av strukturfonderna och projektobligationernas pilotfas.
Avsikten är att dessa investeringar tillsammans ska resultera i ett finansiellt tillväxtpaket på 120 miljarder euro.
Toppmötet underströk också vikten av den inre marknaden och noterade att kommissionen nyligen har presenterat nya förslag på området – den så kallade andra inremarknadsakten.
Från svensk sida välkomnar vi detta särskilt.
Det är lätt att ta den inre marknaden och dess betydelse för tillväxt och sysselsättning för given.
Men vi får inte glömma bort de betydande positiva effekter som den 20-åriga inre marknaden redan har givit oss.
Man räknar med att runt 3 miljoner arbetstillfällen har skapats sedan 1992, och detta bara till följd av den inre marknadens framväxt. Under samma period har handeln mellan EU:s medlemsländer ökat mer än tre gånger.
I dokumentet lyfts också bland annat fram betydelsen för ökad tillväxt av forskning och utveckling samt av förverkligandet av EU 2020-strategin och den så kallade europeiska terminen. Denna innehåller som bekant länderspecifika rekommendationer om vilka reformer som medlemsländerna bör vidta för att främja tillväxt och sysselsättning. Från svensk sida vill vi framhålla hur avgörande dessa nationella reformer är för att skapa ett mer konkurrenskraftigt Europa, bland annat genom bättre fungerande arbetsmarknader, välfärdssystem som belönar arbete, bättre utbildningssystem och effektivare statliga sektorer genom vilka Europa skulle kunna ta upp konkurrensen med tillväxtekonomierna i Asien, Latinamerika och Afrika.
Herr talman!
Inför toppmötet har de fyra presidenterna, det vill säga kommissionens ordförande Barroso, ordföranden för Europeiska rådet Van Rompuy, eurogruppens ordförande Juncker och ECB:s ordförande Draghi lagt fram en delrapport om en ”genuin ekonomisk och monetär union”. Förslag läggs fram inom fyra områden: för det första ett integrerat finansiellt ramverk, för det andra ett integrerat ramverk för budgetpolitik, för det tredje ett integrerat ekonomisk-politiskt ramverk och för det fjärde demokratisk legitimitet och ansvarighet.
Förslaget om ett integrerat finansiellt ramverk och mer specifikt kommissionens förslag om en gemensam banktillsyn var det som stod i fokus för torsdagskvällens och nattens diskussioner. En stor del av diskussionerna handlade om hur snabbt denna tillsyn kunde komma på plats. Flera länder, bland annat Sverige, har understrukit att det är viktigare att satsa på kvalitet vid tillsynen än att stressa fram besluten.
Från svensk sida har vi pekat på ett antal frågor som vi vill ha besvarade innan vi kan ta ställning till ett svenskt deltagande. Den kanske viktigaste frågan rör vad som händer om den gemensamma tillsynen identifierar en bank med problem och om denna bank behöver rekapitaliseras. Vem ska då betala? Jag har klargjort att varken svenska skattebetalare eller svenska banker ska kunna hållas betalningsansvariga för bankers skulder i andra länder.
Vi har också frågor som rör de regler som den nya tillsynsmyndigheten ska tillämpa. Till exempel vill vi i Sverige kunna ha högre kapitaltäckningskrav på våra svenska banker än de miniminivåer som har överenskommits inom det som kallas för Basel III – detta för att Sverige har en större finanssektor än flertalet andra europeiska länder. Vi behöver därför också ha större säkerhetsmarginaler.
Slutligen har vi flera frågor som gäller inflytande dels inom den nya gemensamma tillsynsmekanismen, dels inom den existerande European Banking Authority, alltså EBA. Rättigheter och skyldigheter för icke eurozonsländer, vare sig de deltar i den nya tillsynsmyndigheten eller inte, måste hanteras på ett balanserat och rättvist sätt.
Herr talman!
Toppmötet kunde till slut enas om målsättningen att framförhandla ett rättsligt ramverk till den 1 januari 2013. Det operationella förverkligandet av detta ramverk kommer dock att genomföras först under 2013.
Vi enades också om att den gemensamma tillsynen ska vara öppen för alla medlemsländer som vill delta och att behandling och representation för euroländer och icke-euroländer måste vara rättvis. Beslut och röstningsregler inom ramen för den existerande europeiska bankmyndigheten, EBA, måste också justeras för att säkerställa att beslutsfattandet inom ramen för den inre marknaden sker på ett icke-diskriminerande och effektivt sätt.
Vad gäller frågan om direkt rekapitalisering av banker via ESM, den europeiska stabilitetsmekanismen för finansiellt stöd, upprepades eurozonens uttalande från i juni. Detta betyder att en sådan möjlighet till rekapitalisering ska kunna finnas först när en effektiv gemensam tillsynsmyndighet har inrättats. Toppmötet gick vid detta möte inte in mer i detalj om hur en gemensam tillsynsmyndighet ska fungera. Det betyder att de tre krav som vi från svensk sida har ställt för att överväga svenskt deltagande kommer att diskuteras utförligare längre fram i förhandlingsprocessen. Vi kommer att återkomma till riksdagen för ställningstagande när fler detaljer om den gemensamma tillsynsmyndigheten finns.
Herr talman!
De fyra presidenternas rapport innehåller långtgående förslag också på en rad andra områden. Många medlemsländer uttryckte vid mötet tveksamheter i fråga om de olika förslagen i rapporten. De önskade mer information innan beslut om vägen framåt fattas.
Flera länder menar att i stället för att nu diskutera ytterligare fördjupning borde fokus ligga på genomförandet av de instrument som man redan har beslutat om eller som har varit på väg att inrättas. Exempel är förstärkning av stabilitets- och tillväxtpakten och genomförandet av finanspakten. Från svensk sida delar vi synen i denna analys. På två områden gavs konkreta uppdrag att utveckla de förslag som tagits fram i rapporten. Båda områdena gäller endast euroländerna. Det första handlar om att undersöka ytterligare mekanismer inklusive vad som kallas för fiskal kapacitet för att uppnå ett mer integrerat budgetärt ramverk. Det andra förslaget, som ska undersökas noggrannare, rör tankarna om individuella kontrakt mellan medlemsländerna och EU:s institutioner vad gäller de reformer som länderna avser att vidta.
Konsultationer med medlemsländerna kommer nu att fortsätta. På grundval av dessa ska en detaljerad färdplan presenteras inför toppmötet i december.
Herr talman!
Europeiska rådet diskuterade även relationerna till Kina, då landet ju är en av EU:s strategiska partner. Det fanns bred enighet om vikten av att agera enigt och samordnat för att kunna vinna bättre gehör för EU:s värderingar och intressen. Det handlar till exempel om att möjliggöra ökad handel och investeringar genom att minska handelshindren, men också om att föra fram EU:s förväntningar på ökad respekt för mänskliga rättigheter.
Den höga representanten Catherine Ashton och kommissionen gavs i uppdrag att utarbeta ett tankepapper om EU–Kina-relationen som en förberedelse inför nästa toppmöte med Kina, som kommer att äga rum nästa år.
Europeiska rådet skickade också ett antal budskap om sin syn på utvecklingen i Syrien, Iran och Mali som är i linje med de slutsatser som antogs av EU:s utrikesministrar i början av förra veckan. Toppmötet uttryckte stark oro över den allvarligt försämrade utvecklingen i Syrien och bekräftade de skärpta sanktioner som har antagits mot Assadregimen och dess anhängare. Vi uttryckte också fördjupad oro över Irans kärntekniska program samtidigt som man bekräftade de skärpta sanktioner som beslutats om.
Likaså framhöll vi en allvarlig oro över den politiska, säkerhetsmässiga och humanitära krisen i Mali samt talade för EU:s beredskap att bistå Mali i återgången till en demokratisk ordning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar