18 april 2013: Revision av internationella organisationer

Riksrevisorerna Gudrun Antemar, tidigare chef för
ekobrottsmyndigheten, Claes Norgren, dito finansinspek-
tionen och konkurrenskraver, och Jan Landahl, förvalt-
ningschef regeringskansliet samt medarbetaren i riks-
revisionens stab Dag Levin Sparr

I dag var det åter sammanträde i Riksrevisionens parlamentariska insynsråd, ett viktigt och intressant uppdrag där jag har äran att företräda folkpartiet. 

  Jag satt ju från början i Riksdagens revisorer (2002-2003) och hamnade sedan i styrelsen för Riksrevisionen när Riksrevisionsverket och riksdagens revisorer slogs samman till Riksrevisionen under riksdagen, ledd av Lennart Gruvberg, EvaLindström och Kjell Larsson. 

  Efter en mandatperiod - jag var redan under perioden 2003-2006 starkt kritisk till att ha en styrelse, det gjorde revisorerna osjälvständiga och politiskt utsatta - förändrades hela organisationen så att det blev tre riksrevisorer med möjlighet att direkt vända sig till riksdagen (med dess beredningstvång) och med det parlamentariska rådet som rent informationsorgan men med möjlighet att ge synpunkter i valet av arbetsmetoder och ekonomi.

  I dag leds det parlamentariska insynsrådet av Emma Henriksson (kd).

  Riksrevisorer är Claes Norgren, Jan Landahl och Gudrun Antemar.

Denna dag kom en fråga upp som jag själv initierat (i januari 2013)- för det kan man göra. Det handlar om riksrevisionens möjligheter att bedriva revision av internationella organisationer.

Bakgrunden är att jag, bland annat som svensk FN-delegat 2011, är starkt kritisk inte mot FN men mot dess hantering av pengar. Besöken i FN i oktober/november 2011 ökade mina tvivel på att varje krona används väl. Det behövs, hävdar jag, bättre revision av hur medel hanteras inom internationella organisationer.

Här kommer nu den promemoria av den 10 april 2013, upprättad av Internationella avdelningens chef Peter Rostedt, som överlämnades till Parlamentariska rådet i dag.

"Riksrevisionen har sedan myndighetens bildande vid några tillfällen kandiderat till uppdrag som revisor i internationella organisationer utan att vinna någon anbudstävlan.

Under 2011 analyserade Riksrevisionen myndighetens förutsättningar för att vinna anbudsförfaranden och kom till att Riksrevisionen av kostnadsskäl inte är konkurrenskraftig. Riksrevisionen bedöms behöva sänka kostnaden i anbuden med cirka 70 procent för att på allvar kunna konkurrera. Då Riksrevisionens förvaltningsanslag inte får användas för att subventionera internationella uppdrag är det i dagsläget inte möjligt att sänka kostnaderna i anbuden.

Riksrevisionen bedömer att följande förutsättningar måste uppfyllas för att Riksrevisionen ska ha möjlighet att bidra till revision av internationella organisationer:

1. Om Riksrevisionen vinner anbud kompenseras myndigheten för de delar av kostnaderna som inte ersätts av den granskande organisationen för att på så sätt uppnå målet om full kostnadstäckning för verksamheten. Det skulle troligen handla om 2-4.000.000 kr per uppdrag. En sådan finansiering bör vara åtskild från Riksrevisionen nuvarande två anslag.

2. Utöver möjligheten till särskild finansiering av specifika uppdrag torde Riksrevisionen behöva allokera motsvarande en årsarbetskraft för omvärldsbevakning, förberedelser och arbetet med anbud. Detta skulle kräva en budget på cirka 1 miljon kr. Även dessa kostnader skulle behöva finansieras åtskilt från Riksrevisionens nuvarande två anslag."

Jag kan lova att jag kommer att fortsätta bevaka detta.