15 mars 2013: Vad Ulf Nilsson sade

Eftersom kulturpolitik är - förlåt alla andra utskott - det viktigaste riksdagen sysslar med (näst skatter förstås ...) tillåter jag mig - aprpå vad jag skrev alldeles nyss, vad jag hörde Ulf Nilsson tala om riksdagen denna sena torsdagseftermiddag.

Ulf Nilsson (fp) - anförande nr 145:
Herr talman!
Kultur för alla är namnet på det betänkande vi nu talar om.
  Temat är att kultur ska alla kunna ta del av, bli inspirerade av och få en fördjupad kunskap av.
  Alla ska kunna stärkas av kulturens utvecklande kraft.
  Det handlar om konstnärliga upplevelser genom litteratur, målning, musik med mera, och det handlar om kunskap och information genom museer och utställningar.
  Det här betänkandet handlar särskilt om hur alla ska kunna få tillgång till kultur.
  Det handlar också om hur kulturen ska belysa människors olika livsvillkor.
  Det pågår i Sverige ett antal viktiga projekt som på olika sätt nämns i betänkandet.

Rätten för funktionshindrade, eller funktionsnedsatta som man säger i dag, att vara delaktiga och inkluderas i samhällsliv och kultur är en historisk hjärtefråga för oss folkpartister.
  Vi har till exempel länge drivit att bristande tillgänglighet ska räknas som diskriminering på samma sätt som när människor utan saklig anledning blir nekade tillträde till lokaler och verksamheter.
  Dit har vi inte nått än i Sverige, men jag är mycket glad över att regeringen nu ger en del institutioner särskilda statsbidrag för att inrätta en handlingsplan för ökad tillgänglighet.
  Det är flera kulturinstitutioner som ska ha åtgärdat onödiga hinder senast 2016, och samtliga ska ha webbplatser som är tillgänglighetsanpassade senast 2016.
  Det kan tyckas vara en lång tid; det tyckte jag spontant när jag läste om det.
  Men samtidigt ska vi veta att det är många gamla lokaler, och det är väldigt lite som är gjort tidigare.

Ett pågående projekt är Handikapphistoria i kulturarvet, och det kopplas till den övergripande strategin för funktionshinderspolitiken fram till 2016.
  Projektet Handikapphistoria i kulturarvet sker i samarbete mellan Nordiska museet och Handikapphistoriska föreningen och finansieras för övrigt av Allmänna arvsfonden.
  De har redan lämnat en rapport där de beskriver bland annat hur just funktionshindrades erfarenheter ofta saknas i museernas fasta utställningar, något som även andra tagit upp här.
  De betonar hur viktigt det är att alla människors historia blir synliggjord.

Det finns redan flera positiva initiativ, men samtidigt visar rapporterna att museerna har varit duktigare och haft större medvetenhet när det gäller att öka tillgängligheten till lokaler än när det gäller innehållet i de fasta utställningarna.
  I museernas basutställningar är funktionshinder väldigt sällan belysta, utom på en del specialmuseer och i tillfälliga utställningar.
  Därför är det viktigt att arbetet går vidare och att problemen följs upp.
  Utskottet skriver tydligt att vi följer det här arbetet och att utskottet anser att alla delar av samhället ska bli belysta. Det är en förutsättning för en levande demokrati.

Herr talman!
Det är naturligtvis av mycket stor betydelse att kulturpolitiken medverkar till att kulturen återspeglar den mångfald som präglar dagens Sverige och dagens samhälle över huvud taget.
  Kulturen måste helt enkelt vara relevant för hela befolkningen.
  Därför ska många olika erfarenheter, tankar och historier tillvaratas och speglas så att alla delar av samhället blir belysta.
  Utskottet skriver därför att vi ser positivt på bland annat projektet Handikapphistoria i kulturarvet.

Herr talman!
Allt fler har börjat inse, som vi hört och vet, att det finns genomgående strukturer i samhället som gör att kvinnor på olika sätt har svårt att komma fram i karriär och yrkesliv på samma sätt som män.
  Det är inte tillfälligheter, utan det är faktiskt genomgående strukturer.
  Det gäller naturligtvis även kulturen.
  Vi kan se att kvinnohistoria och kvinnors erfarenheter och speciella förutsättningar ofta saknas eller är dåligt belysta i utställningar och på museer.
   När man tittar närmare på kulturen utifrån ett genusperspektiv inser man att det finns mycket kvar att göra.

Nu finns det ett tydligt uppdrag till statens myndigheter att integrera ett jämställdhetsperspektiv i sina verksamheter.
  Statens historiska museer har till exempel fått ett särskilt uppdrag att utveckla metoder för jämställt innehåll i samlingar och utställningar på alla museer.
   I uppdraget om mångfald ingår också att ge utrymme för hbtq-frågor.
  På kulturområdet måste man ha ett dubbelt perspektiv på jämställdhet, dels jämställdhet för dem som arbetar med kultur naturligtvis, dels jämställdhet i det som visas på museer och utvecklas i skapande verksamhet.

Herr talman!
Den nya jämställdhetsministern Maria Arnholm konstaterade i ett tal häromdagen att 3,6 miljoner kronor är den genomsnittliga skillnaden i lön mellan en kvinna och en man över en livstid.
   Det visar att det är mycket kvar att göra för jämställdheten på den svenska arbetsmarknaden.
  Naturligtvis hänger förhållandena inom kulturvärlden samman med hela samhällslivet, med familjepolitiken och med mer eller mindre dolda värderingar. Politiken i stort måste ha ett jämställdhetsmål.
  Men även inom kulturvärlden måste man specifikt arbeta bättre med till exempel lönejämförelser och analyser om orsaker till löneskillnader och gå igenom hur olika tjänster tillsätts.

Varför har kvinnor i kultursektorn lägre lön för samma jobb?
  Det är en fråga som måste ställas.
  Inte minst för att det i stor utsträckning handlar om offentliga arbetsgivare måste institutionerna gå i spetsen. Här vill vi påpeka att det redan finns ett uppdrag att göra könsuppdelad statistik i statliga institutioner.

Några andra viktiga områden behandlas i betänkandet.
  Det är digitalisering av kulturarvet och allmänt ökad digital tillgänglighet.
  Det är viktigt. Kulturella och kreativa näringar öppnar många positiva möjligheter.
  Det finns också pågående projekt om kultur och hälsa.

För den som lyssnar på den här debatten utifrån kan jag påminna om att betänkandet utgår från motioner som har väckts. Det handlar inte alls om alla kulturområden inom kulturbudgeten.
   Det finns många andra stora frågor som bara delvis berörs i betänkandet och som återkommer i riksdagsdebatten.
  Det gäller kulturarv, public service, bibliotek, läsning och kopplingen till skola.

Först som sist:
  För mig som liberal är begreppet mångfald ett centralt begrepp i Alliansens kulturpolitik.
  Jag är glad att man lyfter fram det begreppet enligt bland annat de kulturpolitiska mål som antogs 2009.

Många av de motioner som utskottet avstyrker innehåller på många sätt viktiga synpunkter.
  De avstyrks eftersom regeringen redan arbetar med de frågor som tas upp.
  Det pågår ett arbete som blir allt intensivare.

Herr talman!
Mångfaldsbegreppet ska genomsyra kulturpolitiken.
Det innebär att vi ska ha en rikedom av kulturuttryck och att olika perspektiv ska finnas.
Könsroller och människors olika villkor ska speglas, och olika kulturhistoriska aspekter ska lyftas fram.
(Applåder)