6 dec: Kommunala utjämningssystemet

På frågestunden med regeringen kl 14 - varje arbetsvecka i riksdagen - får jag möjlighet att ställa fråga till  statsrådet Peter Norman, finansmarknadsministern som också är kommunminister, en inte helt uppenbart logisk arbetskombination men som man kan spåra härrör från att finansministern själv inte är så fruktansvärt intresseerad av de kommunala räkenskapernas skönhet.
  Jag får ett viktigt besked från regeringens företrädare, en viktig nyhet som jag tycker mig se att varje nyhetsjournalist missar grovt, kanske lyssnar de inte på debatten:
  Ingen kommun kommer att få sämre utfall av regeringens prövning av Utjämningskommittens förslag som lämnades den 30 april 2011 än som belv fallet med kommitténs olika förslag till förändringar i det kommunala utjämningssystemet.
  Här hela riksdagsdebatten:
Gunnar Andrén (fp)
"Herr talman!
  Jag har en fråga till statsrådet Norman.
  Visserligen diskuterar folk just nu mest snöfallet i Sverige, men kommunala förtroendemän diskuterar i väldigt hög utsträckning i dessa dagar en annan fråga, nämligen den kommunala skatteutjämningen.
  Den behandlades av en utredning som bland andra jag själv satt med i och som lämnade ett enigt yttrande i april 2011.
  Detta har stor betydelse för de kommunala budgetarna och för välfärden ute i landet, och därför undrar jag vad som händer med denna utredning.
  Det tror jag att väldigt många kommunala företrädare i detta land undrar vid det här laget.
Statsrådet Peter Norman (m):
  Herr talman!
  Den utredning som Gunnar Andrén hänvisar till var mycket riktigt enig i sitt betänkande, och den påvisade också på ett tydligt sätt de orättvisor som finns mellan kommuner, i första hand kanske beroende på ett nytt beteende för barnomsorgen.
  När maxtaxan i barnomsorgen kom blev både efterfrågan och utbudet när det gäller barnomsorgstjänster mycket större än det var tidigare. Det har slagit väldigt olika i olika kommuner.
  Det problem vi såg i utredningen var att man inte i tillräcklig utsträckning analyserade de effekter som eventuellt ledde till skada för tillväxten.
  Jag kan berätta att regeringen är klar med ett förslag som just nu är ute på gemensam beredning.
  Vi kommer att ha gott om tid på oss att lotsa detta genom riksdagen.
  Återigen är målet, vilket vi har sagt hela tiden, att det ska träda i kraft från 1 januari 2014.


Gunnar Andrén (fp):
Herr talman!
  Jag tror att det är väldigt viktigt att det kan träda i kraft 2014.
  Avsikten var ju att det skulle träda i kraft redan nu, men nu är budgetarna för 2013 redan beslutade.
  Jag förstår att det kommer att ske en del korrigeringar.
  Kommer några kommuner att få försämrade förutsättningar i förhållande till utredningsförslaget?
  Det är väldigt viktigt att de får reda på detta när de ska gå vidare i planeringen.

 Statsrådet Peter Norman (m):
 Herr talman!
  Vad vi har gjort är att försöka mildra de marginaleffekter som finns i kommunerna. I dag finns det kommuner som har marginaleffekter på 85 procent eller lite mer. Det innebär att av en inkomstförstärkning till kommunen går 85 procent av pengarna till utjämningssystemet.
  Detta tror vi har tillväxthämmande effekter, även om tillväxtfrågan är väldigt svår i det här avseendet.
  Ingen kommun kommer enligt regeringens förslag att få det sämre än enligt utredningens grundförslag.
  Däremot kommer vissa kommuner att få det något bättre än vad utredningen kom fram till.
  Jag hoppas att detta kan lugna de finanschefer som börjar fundera på 2014 års budget.