15 dec: Norrbotniabanan - och dess finansiering

Att jag tillhör dem som anser att Norrbotniabanan är Sveriges mest lönsamma järnvägsprojket har folkpartiets riksdagsgrupp fått höra vid åtskilliga tillfällen.
  - Han tjatar ju alltid om det. som gruppordföranden Jan Björklund - med en glimt i ögat måste sägas - utbrast på ett riksdagsgruppsmöte tidigare denna höst när den andra Norrbotniaförespråkaren i vår grupp, Maria Lmster från Västerbotten tog upp saken.
  Jo, det stämmer, jag tjatar.
  Varför? Jo, Norrbotniabanan är bra för Sverige, mycket bra för vårt näringsliv, för den svenska ekonomin, för vår välfärd i framtiden.
  (Däremot tror jag inte att Norrbotniabanan kommer att generera mycket persontrafik, det är varutransporterna som behöver den.)
  Men om man har den åsikten som jag har - och jag stödjer mig dels på kunskap om hur ekonomi fungerar, dels på tidigare Banverkets beräkningar av olika järnvägsprojekts lönsamhet - måste det då vara staten som står för hela investeringen?
  (Det handlar om cirka 30 miljarder kr.)
  Ja,  om man har den syn på järnvägens roll i samhället som socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet har, då måste staten satsa 100 procent. Avkastningen bedöms nämligen vara noll.
  Då kommer byggstarten att dröja, färdigställandet skjuts på framtiden.
  Det är inte bra för Sverige och vår ekonomi.
  Men om man följer tiden bakåt och minns att den liberale finansministern Johan August Gripenstedt (1813-1874) byggde stambanorna på 1850-talet i det då så fattiga Sverige - genom att ta upp långsiktiga lån i England - ter det hela sigannorlunda.
  Gör som Gripenstedt. Det anser jag att man bör göra.
  Nu.
  Staten kan vara ansvarig för själva bygget via något konsortium  - men fiansieringen kan ske med långsiktigt återbetalda  obligationslån där intresserade företag, privat kapital alltså, går in, inte med ägarkapital men väl långsiktiga lån. Utländska finansiärer borde också vara intresserade, inte minst från Ryssland och Kina.
  Då kan man börja planerandet för att bygga genast - och avkastningen på en sådan modern järnväg kommer att vara synlig i de finansierande företagens bokföring inte bara om ett år utan under de närmaste hundra eller hur lång tid obligationslånen löper på.
  Dyrt?
  Nu när riksbankens styrrämta ligger kring 1 procent? På sikt: Jättebilligt.
  (Staten genom riksgäldskontoret har ju till och med nyligen fått betalt för att låna ut svenska kronor!
  Det är min affärsplan.
  Miljövinsten tillkommer.
  Men den kräver att socialdemokraterna, vänsterpartiet, miljöpartiet och de notoriskt opålitliga sverigdemokraterna  skutskottet!) inte får något inflytande på järnvägsbyggandet i Sverige.
  För dessa partier tror att man kan göra investeringar i järnväg utan banavgifter, det är ungefär lika begåvat som att sätta avgiften på Öresundsbron till 0 kr eller avskaffa vägtrafiksaktten för bilar och tro att det inte kostar något att bygga och underhålla det svenska vägnätet.