 |
| I samtal med ambassadören från Bukarest Raduta Matache: Roger Haddad (fp) och Peter Jeppsson (s), ordförande i Svensk-Rumänska parlametikerföreningen i riksdagen |
Traian Băsescu valdes första gången till president den 20 december 2004 och omvaldes 2009.
Nästa presidentval äger rum 2014.
Men redan den 9 december 2012 är det parlamentsval i Rumänien.
Om den senaste politiska utvecklingen - en del säger tumultet - berättade Rumäniens ambassadör Raduta Matache vid möte i Svensk-Rumänska parlamentarikerföreningen denna morgon (19 sept).
Föreningen leds av Peter Jeppsson (s), riksdagsledamot från Karlskrona, och vice ordförande är Hans Wallmark (m), Ängelholm. Flitiga besökare vid sällskapets möten - och Rumänienintresserade - är också Roger Haddad (fp), Västerås, Thomas Finnborg (m), Helsingborg, och Ulrik Nilsson (m), Borås.
På sällskapets resa till Bukarest i maj 2011 - då både den stora inlandsstaden Barsov (en gång tysk, Kronstadt) och Konstanta besöktes utöver Bukarest - deltog också Kerstin Engle (s), Ängelholm, och Anders Flanking (c), Göteborg, numera statssekreterare hos miljöminister Lena Ek (c), därtill jag själv.
(Det var en mycket intressant och givande resa, säkerheten kring kärnkraften såg vi dock inte mycket av, desto mer av korruption och - obehagligt nog - dessvärre obekymrat nedsättande beteenden hos vanliga människor mot den stora romska minoriteten. Solidaritet må vara ett vackert ord, den praktiska utformningen av densamma i Bukarest långt från vad man skulle önska.)
Att Rumänien är i starkt behov av en konstitutionell förändring är uppenbart. Möjligheten att avsätta presidenten - impeachment heter det på amerikanska - via en folkomröstning är ett utlopp för det system som fanns under kommunismen och där rättssäkerhet och parlamentarism var främmande företeelser, allt under diktatorernas skiftande lynnen.
Men i en parlamentarisk demokrati måste maktdeldningen mellan statschefen, oavsett om denne är president eller kung - eller hur vederbörande väljs - och det lagstiftande parlamentet och därmed regeringen som utgår från parlamentet, vara glasklar.
Det har inte varit fallet i Rumänien - och därför har vi sett en förödande maktkamp mellan presidenten och preminärministern.
Detta måste partierna lösa, liksom att ta bort den parlamentariska immuniteten för parlamentarikerna själva. Den kanske behövdes under kommunismen, i en utvecklad parlamentarism är den obehövlig:
Här är offentlighetsprincipen med dess insynsmöjligheter för medborgarna via pressen, radion och andra medier central liksom ett av politikerna oberoende rättssystem. Tillsammans utgör dessa ting grunden för att politiken får en legitimitet hos väljarna.
Av de 18,5 miljoner väljarna i Rumänien röstade en klar majoritet för att presidenten skulle avsättas den 29 juli. Ungefär 8,5 miljoner röster avgavs, vilket är långt under de 50 procent av valdeltagande som krävs för att folkomröstningsresultatet enligt gällande konstitution skall beaktas.
Men hur många var röstberättigade?
Om det står nu den fortsatta striden.
Rumänien behöver dock nu samarbete och konstruktiva åtgärder på det ekonomiska området för att landet, som drabbats enormt hårt av euro-krisen med stora försämringar för alla medborgare, något som riskerar att resultera i att nationalistiska eller kommunistiska partier med enkla budskap åter kan vinna mångas förhoppningar och röster, skall åter komma med i den utveckling som EU-medlemskapet 2004 ingav sådana förhoppningar men som de senaste fem åren i stället resulterat i fortsatt fallande levnadsstandard för det folk - tillsammans med Bulgariens - som är allra, allra fattigast i Europa.
Kommunismen ovh dess historia med vanskötsel på alla samhällslivets områden kommer man inte ifrån så lätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar