5 sep: Palme 1982 om riksheraldikerämbetet

En klassisk men ganska okänd bild av en
41-årig Olof Palme, tagen av den välkände
Gotlandstografen Hans Hemlin vid Palmes
tal 1968 vid Kruttornet i Visby, upptakten
till dagens årliga politiska Almedalsvecka.
Bakom: Krister Wickman, industri- och ut-
rikesminister, senare riksbankschef till 1976

Problemet med att spara är ju inte nytt, inte ens i statens budget.
   Själv minns jag från valrörelsen 1982, då ju statens finanser inte var så bra som de är i dag, hur Olof Palme dels berättade om hur man skulle få fart på den svenska ekonomin, vilket slutade med att folk köpte gardiner från Ludvig Svenssons i Kinna så att det blev fler jobb där, dels hur lång stapeln var som underskottet i budgeten bestod av,  i enkronor kom man, om man lade dem i en rad från Stockholm förbi både Södertälje, Norrköping och Linköping och ända till Jönköping ibland minns jag, dels ställde de arbetslösa i kö efter varandra, jag tror att det räckte till just Södertälje då.
  Ja, det var tider det för halsbrytande jämförelser.
  Men Palme var ju verkligen exemplifieringens och de eleganta formuleringarnas mästare, en retoriker av rang. En gång, vid ett möte vid Åhléns eller möjliigen var det på Hötorgét, kom han - jag var där - på en ny exemplifiering av sparbehovet, kanske hade han använt formuleringen förut, det är tänkbart.
   - Det räcker ju inte att spara på riksheraldikerämbetets expenseranslag.
   Det väckte förstås ovationer!
   Varför minns jag det?
   Jo, strax efter mötet skyndade Palme över Klarabergsgatan med blev på refugen mitt i gatan upphunnen av en bössinsamlare mot Sovjets invasion (krig heter det bara när USA gör samma sak) i Afghanistan.
   Palme letade i sina fickor men hittade inga pengar, tittade sig runt - särskilt efter pressekreteraren Kjell Lindström, tror jag - men vände sig när han inte såg Kjell till mig som råkade stå vid sidan:
   - Gunnar, har du en femma?
   Det hade jag och lämnade till statsministern som raskt bidrog till insamlingen.
   Om jag fått tillbaka pengen?
   Nej, men den gick till ett gott ändamål - och symboliken var glasklar: Mot förtryck var än i världen det förekommer.
   Och jag minns just uttrycket "riksheraldikerämbetets expenseranslag" av den anledningen.