När jag lyssnar till partiledardebatten kan jag - ursäkta mig - inte stundom låta bli att fundera över tidens gång, många tings tidlösthet och andras ynklighet - och de stora reformernas tid.
Stundom kan dagens politiska toppdebatt verka väldigt ideologiskt fattig.
Vilken var den största reformtiden i Sverige?
Ja, skall jag välja någon tid så är det 1842-1967 - tjugofem år.
Vi fick den svenska skolan 1842 (en kommunal skola där staten stod för lärarlönen i varje församling, 160 kr(år plus fritt uppehälle samt kofoder enligt beslut vid 1840/41 års riksdagen) och representationsreformen 1867, beslutad 1865/66.
Däremellan beslutade olika riksdagar om lika arvsrätt mellan kvinnor och män (den viktigaste jämlikhetsreformen någonsin tillsammas med 1920 års rösträttsreform), avskaffandet av skråtvånget, 1853 års beslut om byggande av järnvägar i Sverige, 1962 års beslut om införande av landsting och samtidiga kommunallagen, lag om näringsfrihet, strafflagsreformen, ny fattigvårdslag, lagen om husbehovsbränningens avskaffande (den största sociala reformen i vårt land), konventikelplakatens upphörande, ökad frihandel (resten kom 1887 med frihandelsmotståndarnas pyrrhusseger) och en hel del konstitutionella reformer av vikt, t.ex. departementsindelningen och den ekonomiska politiken under Johan August Gripenstedt (1813-1874).
Dagens debatter är viktiga, absolut.
Men jämfört med reformismens tid 1842-1867 framstår dagens politiska beslut som mer marginella.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar