27 juni 2013: Dansk-svenska skatteavtalet

Så var det dags för det dansk-svenska skatteavtalet.
  En intressant debatt - det var ju ett socialdemokratiskt förslag, folkpartiet var emot - vilket framgår av mina inlägg:
GUNNAR ANDRÉN (fp):

Herr talman! 

Leif Jakobsson har självfallet alldeles rätt.

   Saker och ting borde ha varit annorlunda. 

  Nu är de inte det, precis som Anette Åkesson och finansministern har påtalat. 

  Det är tyvärr väldigt sent påtänkt att vi inte borde ha ingått detta avtal, och det är det som är det stora felet. 

I avtalet, som träffades den 29 oktober 2003, finns en artikel nr 6, med en bestämmelse som handlar om ordningen för skatteutjämningen som ska gälla mellan Sverige och Danmark. 

  Skatteavtalet är i och för sig en uppföljning till 1996 års skatteavtal mellan de nordiska länderna, men det finns alltså en särbestämmelse här, och Öresundsintegrationen är ju oerhört viktig. 

När detta kom upp i skatteutskottet, herr talman, väcktes en massa frågor och motioner. 

  Mitt lilla parti, genom Christer Nylander, Ulf Nilsson och Tina Acketoft, yrkade avslag på detta avtal av den enkla anledningen att vi bedömde att det var väldigt oförmånligt för Sverige när det gäller hur man beräknar den skatteutjämning som ska tillfalla Sverige. 

  Det stora felet i sak är att landstingsskatten i Sverige och den amtskommunala skatten i Danmark inte omfattas i denna beräkning. 

  Det är det sakliga problemet, och det är det svårt att få någon ändring på från dansk sida. 

Vi i skatteutskottet, bland annat Peter Persson i Jönköping, Leif Jakobsson i Malmö och Anette Åkesson i Båstad, har diskuterat detta med det danska skatteutskottet. 

  Precis som den svenska regeringen har svårt att nå fram till en förändring av detta nu i efterhand är det svårt att få en förändring i ett beräkningssystem som är så ofördelaktigt som det nu kom att bli. 

Detta var dock, herr talman, inte någon direkt överraskning för oss. 

  Vi hade gärna också fullföljt avslaget 2004, men dåvarande ordföranden i skatteutskottet, herr Arne Kjörnsberg (s) i Borås, lärde mig en sak, nämligen att när det gäller internationella avtal skall man visa respekt för regeringen. 

  Det yrkades alltså bara i formella hänseenden avslag på detta. 

  Vi hade att acceptera att Sveriges regering hade ingått detta avtal. 

  Men i sak håller jag helt med Leif Jakobsson om att det borde ha varit en annan ordning. 

Jag hoppas nu att vi gemensamt, för Öresundsintegrationens del, så att den ska fungera väl både på den svenska och på den danska sidan när det gäller de kostnader som uppträder i till exempel Malmö och Köpenhamn, kan nå en överenskommelse och ökad förståelse. 

  Det ligger i båda ländernas intresse att artikel 6 i detta avtal omarbetas. 

  Det är det som är det grundläggande. 

Jag tror att vi från skatteutskottet har framfört budskapet till våra vänner i det danska skatteutskottet så att de förstår problematiken, och jag hoppas att den här debatten, som ju inte är ny, kommer att få ett slut genom att vi kan komma till en ny överenskommelse med Danmark på denna punkt. "

Därpå tog Anders Borg vid och avslutade så här:
"Herr talman!
Jag delar Leif Jakobssons och Gunnar Andréns uppfattning att det även på den danska sidan finns en insikt om att det här inte är oproblematiskt. Man måste komma ihåg att den insikten inte heller är okomplicerad, därför att det här avtalet som vi nu har med Danmark överensstämmer väl med internationella normer. 

  Alltså måste det, om avtalet ska ändras, bygga på att den danska regeringen är beredd att frångå de normer som finns utifrån en insikt om att det är viktigt med Öresundsregionens integration. 

  I det perspektivet vill jag särskilt välkomna det som Gunnar Andrén framhåller om att ju mer förståelse för de här frågorna från Danmarks sida som vi kan skapa gemensamt, desto bättre. 

  Därför är det naturligtvis väldigt bra när skatteutskottet i Sveriges riksdag och skatteutskottet i den danska riksdagen talar om dessa frågor.

   Sedan får vi föra den här dialogen vidare med danskarna när utredningen så småningom blir klar." 

Efter inlägg från Leif Jakobsson (s) och Anette Åkesson (m) fortsatte jag."Herr talman! 
Jag tycker för min del inte att det är korrekt att beskriva att regeringen och finansministern har varit passiva efter skatteutskottets och andras försök att göra detta.
  Problemet är väldigt svårt att reda upp över huvud taget.
  Inget ont om herr Ringholm i övrigt, men när herr Ringholm lade fram detta var det inte bra att vi ratificerade detta avtal. 

  Jag tror för min del, och Leif Jakobsson är inne på någonting sådant också, att Öresundsintegrationen efter 2004 eller 2005 då detta avtal trädde i kraft har förändrats väldigt mycket.
  Anette Åkesson är inne på ESS - som nu delvis ligger i Danmark. Det är ett svenskt projekt, men det ligger delvis i Danmark med datadelen.
  Det är alltså många nya komponenter som gör att det kan finnas nya vägar och öppningar i denna fråga, herr talman. 

  Jag tror att det allra viktigaste är att man måste inse att skatteavtal i grunden och i längden måste vara gynnsamma för båda parter.
  Så här sade Christer Nylander en gång i tiden i en fråga till Bosse Ringholm:
   ”Skattefrågan har länge överskuggat många av de andra barriärerna mellan Sverige och Danmark. Nu kan de släppas fram i ljuset. – – – Det nya skatteavtalet riskerar emellertid att skapa nya konfliktsituationer.” 

Tyvärr fick herr Nylander rätt, men jag hoppas för min del att vi gemensamt, och jag tror i grund och botten inte att det finns någon stor skillnad partierna emellan i riksdagen, ska försöka minska de här konflikterna och att det nya svensk-danska samarbetet kan gå över Öresundsbron på alla sätt, för det är gynnsamt för båda parter att ha en välfungerande integration."