14 nov: Erik Almqvist (sd)

Så sent som för två dagar sedan efterlyste jag mer journalistisk granskning av sverigdemokraternas politik och ideologi.
  Det behövdes, menade jag.
  I dag kom första svaret: Via avslöjande i Expressen (lib) - grattis! - har riksdagsledamoten från Lund Erik Almqvist (sd) - som, märkligt nog, en gång betecknade sig som liberal och var medlem i LUF 1998-2004 men därefter gick över till Sverigedemokaterna (sörjd av ingen inom LUF, tror jag mig veta), lämnat alla sina sd-förtroendeuppdrag utom att vara ledamot i riksdagen, detta efter att ha blivit beslagen med att otvetydigt ha ljugit om fullständigt absurda yttranden som fällts i närtid (2010) och som uppenbart grundar sig på nedsättande åsikter om andra människor.
  Mer kommer i denna riktning från sd, jag vågar lova.
  Notabelt är ju att en annan nuvarande ledamot i riksdagen, Kent Ekeroth (sd), tydligen inte bara var med då Almqvist uttalade sig utan även har haft det (obefintliga) omdömet att förneka vad som förekommit trots att han själv tydligen fotograferade vad som förevar!
  Men vem kan bli förvånad?
  Den otroliga smekmånad som sd men inget annat parti fått efter 2010 - och som tagit sig uttryck i ett sanslöst vältrande av sig själva i en "tycka-synd-om-attityd" som sd gjort till sitt främsta kännetecken, ett självpåtaget martyrskap som man vårdat intill sista kommatecknet och fått en medial uppbackning utan desslike  - måste få ett slut.
  Partiordförande Åkesson har ett digert arbete för sig om han verkligen avser rensa upp i sitt parti, och göra sig av med rasister, sexister, extremister, främlingsfientliga och - förlåt mig - andra stollar som sitter för det partiet runt om i Sverige.
  (Det finns också förnuftiga i partiet vill jag säga, jag känner till säkert 3-4 riksdagsledamöter som har åsikter som skulle vara gångbara i många respektabla partier.)
  Hur många blir det kvar om partiordförande Åkesson tvingar bort stollarna?
  Jag vill upprepa vad jag skrev så sent som den 12 november:
    Det är nog många som kan tänka sig att ge sitt stöd till sd "för att ge de andra partierna en spark i baken" - men om det skulle få följden att sd:s politik (hur den nu ser ut, få vet) också skulle få genomslag och deras röststöd skulle riskera att medföra att sverigedemokraterna skulle få inflytande på svensk politik: Då är jag övertygad om att stödet för sd skulle sjunka mot nollpunkten igen.
  Ty vem vill riskera att sverigdemokraterna skall styra Sverige?