29 maj 2013: Dåliga nyheter för oppositionen

I dag har SCB offentliggjort hur det gick i Sverige under första kvartalet 2013.

Här hela pressmeddelandet (min numrering - dåliga nyheter för oppositionen;

1. Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 1,7 procent första kvartalet 2013 jämfört med motsvarande kvartal 2012 vilket är betydligt över europasnittet.
  2. Hushållens konsumtion samt lagerinvesteringar gav det största positiva bidraget till utvecklingen. Säsongrensad och jämfört med fjärde kvartalet 2012 ökade BNP med 0,6 procent.

 3. Första kvartalet 2013 innehöll två arbetsdagar mindre än första kvartalet 2012. Det innebär att den kalenderkorrigerade BNP-utvecklingen blev 0,9 procentenheter högre än utvecklingen i faktiska tal som var 0,8 procent.

  4. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 1,5 procent och bidrog med 0,7 procentenheter till BNP-tillväxten.
  5. Det största bidraget kom från utgifter för boende.
  6. Den delpost som gav störst negativ inverkan på hushållskonsumtionen var transporter.
  7. Utlägg för både nya och begagnade bilar minskade betydligt.

Offentliga konsumtionsutgifter minskade med 0,1 procent. Statens och landstingens konsumtion ökade med 0,3 respektive 0,1 procent, medan den primärkommunala konsumtionen minskade med 0,4 procent. Offentliga konsumtionsutgifter hade ett nollbidrag på BNP-utvecklingen.

Fasta bruttoinvesteringar minskade med 7,2 procent.
   Transportmedel och övriga bygg- och anläggningstillgångar bidrog mest till investeringsnedgången.
  I näringslivet minskade investeringarna totalt med 8,5 procent. Nedgången var bred och samtliga kapitaltyper minskade.
  Offentliga myndigheters investeringar ökade med 0,1 procent.
  Sammantaget gav fasta bruttoinvesteringar ett negativt bidrag på 1,3 procentenheter.

Lagerinvesteringarna hade ett positivt bidrag på 0,7 procentenheter. Normalt sett i en årscykel byggs lagren upp under första kvartalet.
  Detta kvartal var dock lagerökningen större än föregående år och det var främst industrins lager som ökade.
  Exporten och importen minskade med 2,9 respektive 4,7 procent.
  Varuexporten minskade med 5,4 procent medan tjänsteexporten ökade med 3,1 procent.
  På importsidan sjönk varuimporten med 5,5 procent och tjänstimporten med 2,6 procent.
  Exportnettot bidrog till  BNP-tillväxten med 0,6 procentenheter.

Produktionen inom näringslivet ökade med 2,0 procent.
   De varuproducerande branscherna minskade med 0,2 procent medan de tjänsteproducerande branscherna ökade med 3,2 procent.
  Inom tillverkningsindustrin var nedgången störst för övriga maskiner medan kemiska industrin ökade kraftigt.  De tjänsteproducerande branscherna visade överlag positiva utvecklingstal.
  Produktionen inom utbildning, vård och sociala tjänster går fortfarande bra.
  Offentliga myndigheters produktion ökade med 0,5 procent.

Antalet sysselsatt ökade med 0,8 procent och antalet arbetade timmar minskade med 0,9 procent vilket innebar en minskad medelarbetstid.
  I näringslivet minskade antalet arbetade timmar med 1,9 procent och inom offentliga myndigheter ökade antalet arbetade timmar med 1,5 procent.
  Säsongrensat och jämfört med fjärde kvartalet 2012 minskade antalet arbetade timmar i ekonomin med 0,8 procent.
  Arbetsproduktiviteten inom näringslivet ökade med 4,0 procent och med 2,1 procent säsongrensad. Motsvarande säsongrensade siffror för varuproduktionen var 3,6 procent och för tjänsteproduktionen 1,3 procent.

Hushållens disponibla inkomster ökade med 4,8  procent i löpande priser det första kvartalet 2013 jämfört med motsvarande kvartal 2012.
  Rensat för inflationen ökade de disponibla inkomsterna med 4,0 procent.
  Hushållens finansiella sparande ökade med 11 miljarder kronor och uppgick till 33 miljarder kronor.
  Sparkvoten, exklusive sparande i premie- och tjänstepensioner, uppgick till 2,6 procent.

Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande visade ett underskott med 7,7 miljarder kronor det första kvartalet 2013. Det är en försämring med 6,1 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal 2012.
  Statens finansiella sparande uppgick till -7,4 miljarder kronor och Socialförsäkringssektorns finansiella sparande till -1,7 miljarder kronor.
  Kommunsektorns finansiella sparande blev 1,5 miljarder kronor varav primärkommunernas 1,9 och landstingens -0,4 miljarder kronor.