Jag får medge: Jag har givit upp.
I dag har jag för första gången själv betalat trängselskatt, 65 kr.
Skatten infördes 2004, jag röstade nej i riksdagen till den utformning den då gavs av socialdemokraterna, vänsterpartiet och främst miljöpartiet. Och jag gjorde det på goda grunder: Jag varnade för att den utformning skatten fick, en områdesskatt, skulle sluta med att den blev en ren finansieringskälla, inte en miljöskatt eller en miljöavgift.
Jag varnade också för att utformningen skulle befria de politiker som stod bakom den skulle slå sig till ro och avstå från att göra verkliga miljövänliga åtgärder på kollektivtrafikområdet. Också där fick jag rätt: Trots tal om motsatsen var det först efter regeringsskiftet 2006 som beslut kunde träffas om byggnadet av Citybanan och efter valet 2010 om fortsatt utbyggnad av tunnelbanan, minst femton år för sent.
Om riksdagsbeslutet 2004 hade varit 1993 års Dennispaket som genomförts, hade jag röstat ja.
Den beskattningen som då föreslogs, och stöddes av folkpartiet, moderaterna och socialdemokraterna (men som de två sistnämnda av olika skäl inte orkade stå fast vid) - och som inte var en områdesskatt som det blev efter 2002 års val - var en brukarskatt, ungefär beskattning av att man använder vissa gator eller vägar där man vill minska trafiken, i princip en Öresundsbrolösning: man betalar för den tjänst man nyttjar, precis som man betalar för en parkeringsplats.
Sedan blev det efter valet 2006 något helt annat, en finansieringslösning för byggandet av Förbifart Stockholm.
Utan att det sades i klartext gick vi från en miljöavgift till en finansieringsskatt. Mål och medel hängde inte längre ihop - och nu skall områdesskatten finansiera också tunnelbanelinjen till Nacka, en del liberaler i Stockholm vill höja den också av finansiella skäl, andra vill införa skatten också på Essingeleden för att tvinga in trafiken i centrum igen osv.
Utformningen har blivit en soppa.
Jag tycker att det mesta varit oklart med denna områdesskatt - som ju för den som bor i centrala Stockholm men arbetar utan får betala upp till 40 kr/dag för att ha bilen placerad utanför skatteområdet hela dagen, en rent bisarr konsekvens av nuvarande regler.
Skatten borde dessutom vara en regional avgift, från början. Nu har t.ex. trafiken genom Solna fullständigt exploderat, hela områdestanken bygger på att inte Solna också utnyttjar möjligheten att ta ut skatten för genomfört på sina Europavägar, E4 och E18. Den dag Solna, eller Sundbyberg, Jäfälla eller Södertälje, Salem och Botkyrka beslutar att ta ut avgifter, brakar områdesanken samman: Vi får ett tullsystem som gör att gårdagens tullar vid infarten till Stockholm - Norrtull, Roslagstull etcetera - framstår som bisarrt.
Att det som var en miljöskatt från början men blivit en finansieringskälla - se Göteborg! - bär i huvudsak miljöpartiet ansvar för. Dess företrädare var 2002 så ivriga att få igenom skatten att tankeverksamheten helt avstannade. Nu står vi där med en ny bilskatt, inte en CO2-avgift eller liknande som har miljöfrämjande avsikter- eller höjd skatt på bilar som använder mycket koldioxierat bränsle.
Jag har alltså givit upp och med min 65-kronorsbetalning denna dag bidragit till att finansiera Förbifart Stockholm och mer tunnelbana.
Men hittills har jag varit duktigare som miljöpolitiker: Inte kört egen bil in i Stockholm under avgiftstid.
Det är - liksom min bergvärmeanläggning från 1999 som gör att jag underlåter att varje år att bränna 5.900 liter norsk nordsjöolja (årssnittet 1980-1998) - en riktig miljöpolitik.
Har förrresten miljöpartiet förstått att deras intensiva kamp för att införa trängselskatt - en områdesskatt - i Stockholm, blivit en finansieringskälla för byggandet av Förbifart Stockholm?
tisdag 26 februari 2013
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar