26 feb: Dansk skatt (s,v) - liknar svensk (m,fp,c, kd)

Häromdagen - 20 februari - var jag i Köpenhamn tillsammans med övriga skatteutskottet.
  Vi fick föredragningar om den stora danska skattereformen 2012, som ju i många avseenden liknar den svenska skattepolitik som förts av allianspartierna sedan 2006.
  Nu kommer (25 febr) från Köpenhamn nya förslag, framlagda av statsminister Helle Thorning Schmidt (s), i spetsen for en s-v-regering stödd av radikale venstre.
  Bolagsskatten skall sänkas från 25 till 22 procent. (I Sverige vill vänsterpartiet höja bolagsskatten från tidigare 26,3 procent till 30, socialdemokraterna ville i höstas sänka till 24 procent, nu blev det som allianspartierna ville 22,0 procent.) Undantag för banker, finansiella institut och oljeborrningsföretag.
  Händelsevis lika mycket som i Sverige.
  Jaja ...
  Vad skall socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet tro om sina danska kollegor?
 - - -
Den danska skatterformen 2012, som trädde i kraft stegvis med början 1 januari 2013, innehåller följande delar:
1. Skatten på arbete minskat med ungefär 14 miljarder danska kronor från 2013-2022.
    (I Sverige får som bekant sådana saker ingen dynmatisk effekt - enligt s-mp-v men i Danmark räknar partierna med att det ökar sysselsättningen med 14.600 fler i arbete.)
2. Två tredjedelar av hela reformen från 25 juni 2012 trädde i kraft vid årsskiftet. Resten införs fram till 2022.
3. De samlade offentliga finanserna - Danmark har i motsats till Sverige offentliga underskottsproblem - stärks med ungefär 3 miljarder danska kronor. Det öppnar möjligheten - enligt s-v-uppgörelsen 2012, för ökade investeringar.
4. Finansieringen sker genom ökad beskattning av banker och finansföretag (de skall inte heller omfattas av sänkt bolagsskatt). Beskattningen av onoterade aktier avskaffas (iværksætterskatten), en beskattning av små företag som funnits sedan 2010 och fått mycket kritik från danskt näringsliv för att vara företags- och utvecklingsskadlig.
5. Reglering av statliga avgifter så att de framledes följer prisutvecklingen.
6. Den venstre-konservativa uppgörelsen från 1 mars 2009 ("Forårspakke 2.0") minskade rätten av dra av räntor, nu ökar begränsningarna så att avdraget minskat 2017 från dagens cirka 25,6 procent till 20,6 procent.
7. Barnbidraget börjar trappas av för förändrar inkomster över 700.000 kr per år.
8. Sammansättningen av folkpensionen ändras så att grundavdraget sänks 13.600 kr/år och pensionstillägget höjs lika mycket. Effekten blir att en större del av folkpensionen att bli avhängig storleken på andra tillkommande inkomsten från andra pensioner.
9. Från 2013-2022 kommer inte kontanthjälp, dagpengar och andra inkomstöverföringar inom den sociala sektorn att höjas med löneutvecklingen.
10. Beskattningen av dieselbilar höjs.
11. Beskattningen av förmånsbilar höjs.
12. Inkomster från andra länder skärps.
13. Avdrag för förbättringar av hus tas bort (från 1 janu 2013, med möjlighet att få avdrag för sådana förbättringar som pågår fram till 1 maj 2013).
14 . Pensionärer med höga inkomster får höjd skatt på pensioner, ungefär 800 miljonr kr, medan förvärsvinkomster inte berörs (beror på ändrade grundavdraget)
15. Förvärvsavdraget ökas med 9,4 miljarder danska kronor, vilket betyder en genomsnittlig skattesänkning med 4.150 kr/år, dvs 345 kr mer i månaden.
16. Ett extra jobbskatteavdrag för ensamstående införs vilket ger en skattesänkning om ytterligare 5.130 kr per år, totalt 9.80 danska kronor.
17. 250.000 färre danskar drabbas av värnskatt fram till 2022 genom att värnskattegränsen höjs från 409.100 kr till 467.000 kr. Det kostar statskassan 4,8 miljarder kronor fram till 2022.
18. Företag får möjlighet att göra extra avskrivningar på 15 procent som görs under 2013, dvs med totalt 115 procent.