8 dec: Flitig som en myra

Uppe tidigt: sammanträdesdag som heter duga.
Plus votering om diverse ting.
Börjar dock med ett seminarium om trähusbyggföretag. Kris - som kan bli än värre.
Senare på dagen helt andra tongångar: Anna Steele (fp) och Hanif Bali (m) har tillsammans med Stefan Holm från Svenskt näringsliv samlat ett antal småföretagare, ja, ganska stora blir företagen genom sin växtkraft, som diskuterar förutsättningarna för att växa. De är goda.
Men låt mig säga: utan företagare inga företag och utan företag inga nya jobb - när förstod flera andra partier detta samband?
Jag tycker i sammanhanget att vi bör reformera både Las och sänka arbetsgivareavgiften för att få nöjet att anställda.
Efter detta bara två sammanträden kvar för dagen: dels för nya medlemmar i folkpartiet, blir en givande diskussion där goda idéer sprutar, slutligen hemma hos Charlotta Malm i Djursholm där fp-styrelsen i Danderyd och fullmäktigegruppen sammanträder för att diskutera både rikspolitik och den lokala situationen.
Låt mig sammanfatta:
Mer liberal gör både Sverige och Danderyd till bättre ställen att leva i.
Och i morgon, den 9 september, bär det av till tullen i Helsingborg.
Taxin kommer 06.45.
Dags att sova en stund.
För övrigt vann - ser jag -både Timrå och Oskarshamn i hockeyn. Jag håller på båda, det är kanske inte så uppskattade lag men tillsammans med AIK tycker jag alltid att det är roligt när de slår ur underläge.

7 dec

6 dec

5 dec

4 dec

3 dec: Hur behålla Juholt - hur länge?

Hur länge kan Håkan Juholt sitta kvar? är den vanligaste frågan numera (i sosse- och andra intresseerade kretsar).
Jag förstår frågan.
Men vill formulera den på motsatt sätt:
- Vad kan vi göra för att få ha Juholt kvar som partiordförande (s) fram till valet 2014?

2 dec: Rosengren

1 december 2011: Karlfeldt, Larsson och Wredén

  I  denna värld så fräck och dum, må mycken vrede hava um, och det är skam att vara ljum.
  Orden är Erik Axel Karlfeldts, dalmasen som 1931 fick Nobels litteraturpris postumt.
  De kommer ur dikten Om en otillbörlig vrede från 1901, citerad häromdagen av Åke Wredén i Eskilstuna-Kuriren. Där erinrar han också om den skånske akademiledamoten Hans Larsson som lärde oss skilja mellan vrede och rättskänsla. Hör man radio och läser en del bloggar inser man att fler borde läsa Karlfedt och ta del av Hans Larssons ideologiska skärpa.

30 nov: www.childhood.org - gatubarnens värld

På morgonen tidigt seminarim med www.childhood.org som handlar om gatubarnens värld i främst Ukraina.
Arrangör i Templum i riksdagen är Svensk-Ukrainska parlamenterikerförbundet med Kerstin Engle (s) som ordförande, Krister Hammarbergh (m) som vice och med mig själv och Otto von Arnold (kd) som aktivaste styrelseledamöter.
Det är en skräckinjagande skildring som vi får oss till del - allt vad välfärd är saknas dessa våra minsta medmänniskor.
Childhood är en av svenska företag stödd stiftelse skapad av Drottning Silvia.
Ordförande i styrelsen är Jane Olsson Thorburn, känd liberal från Göteborg och dess redarkretsar.

29 november 2011: En svensk krisbransch: Ost

De senaste åren har svenskarnas konsumtion - och därmed import - av utlandsproducerade ostar mångdubblats. Det är en stor utmaning för svensk ostproduktion - svenska ostar måste bli mer smakrika och bättre lagrade.

Importen av ost i kg

2001    40.687.000 kg

2002    44.768.000 kg

2003    50.374.000 kg

2004    56.958.000 kg

2005    59.501.000 kg

2006    67.058.000 kg

2007    71.634.000 kg

2008    81.056.000 kg (varav hårdost 43 452 kg)

2009    87.447.000 kg (varav hårdost 47.145 kg)

2010    87.644.000 kg (varav hårdost 45.594 kg)

  Importen består av hårdost (ungefär 49 procent), färskost (21 procent), riven ost (7 procent), smältost (5 procent), blåmögelost (4 procent), mjukost 5 (procent) samt getost och ost i saltlake (8 procent). 

  Samtliga ostsorter ökar utom smältost och ger/fårost som i ton räknat har i stort oförändrad åtgång. 

  Mest har under en femårsperiod hård- och smältost ökat, 70 procent av ökningen av importen.

   Större svenska ysterier finns numera bara i  Kvibille (från 1916),  Kalmar (från 1954), Östersund (från 1956),och Götene (från 1971).
  En annan producent är Norrmejerier, på plats i Buträsk (Västterbottensost), Umeå och Luleå.

  Svenska Gouda tillverkas numera i Danmark.

   – I dag finns ingen mejeriförsöksstation värd namnet i vårt land. Det sade i en TT-intervju den 21 augusti i år måltidsforskaren Richard Tellström på Restaurang- och hotellhögskolan vid Örebro universitet.
  - Det har knappt skett någon produktutveckling sedan mitten av 1960-talet då några mejerister tog fram Grevéosten vid mejeriförsöksstationen i Örnsköldsvik.
  Tellström konstaterade att den svenska mejeribranschen varit inriktad på att göra tillverkningsprocessen så effektiv som möjligt.
  – På dagens mejerier finns varken utrustning eller teknik som gör det möjligt att laborera fram nya ostar med spännande smaker. Här måste branschen tänka om – annars riskerar man att fortsätta att tappa marknadsandelar, menar Richard Tellström som konstaterar att branschen misslyckats med att nå ut med budskapet om vilka välsmakande produkter som redan finns i ostdiskarna.
– Allt för många kunder lever i dag i förvissning om att all hårdost som är gul smakar rätt lika. Men så är ju inte alls fallet – det är stor skillnad på smaken på en importerad lågprisost och exempelvis en Präst – och speciellt om prästosten är vällagrad.


Vi svenskar äter drygt 19 kilo ost per år – det motsvarar 1 270 skivor per person och år. 
  Det går åt tio liter mjölk för att tillverka ett kilo hårdost.
  Flera av våra populäraste ostar har hundraåriga anor och är varumärkesskyddade för att garantera att osten har tillverkats i Sverige på ett visst sätt och lagrats en viss tid för att få rätt konsistens och smak.
  Här är några av våra klassiska ostar:
  Herrgård: En populär klassiker med anor från 1700-talet.
  Svecia: Härstammar från olika bygdeostar från 1200-talet.
  Präst: Ursprungligen en småländsk specialitet från 1700-talet.
  Grevé: Den yngsta av svenska ostar skapades av några mejerister i Örnsköldsvik i mitten av 1960-talet.


Såväl försäljningen av svensk ost inom landet som exporten till andra länder har minskat.
Hälften av den ost som importeras från andra länder är hårdost. 

  2010 importerades när 90.000 ton ost till Sverige – det motsvarar den mjölk som levereras från cirka tusen svenska mjölkgårdar.

  2010 kommer fyra av tio ostskivor från andra länder. Det är främst importerad lågprisost som hamnar  i butikerna, men vi köper även mer av lyxigare utländsk ost för matlagning och för ostbrickor.

– Det är svårt att konkurrera med den prisdumpning som sker då utländska mejerier som under en period får för mycket mjölk kan använda överskottet för att snabbt producera ost, säger Kristina Sörensen, som är varumärkesansvarig vid organisationen LRF Mjölk.

  Den importerade lågprisosten kommer främst från Holland, Tyskland, Danmark och Polen.