Vi kanske var några som trodde att förra måndagens möte i Maramö inte längre skulle vara det mest omdiskuterade i politiken. Men oj vad vi bedrog oss.
Så lite har tydligen hänt - och om jag får tro de cirka 60 närvarande journalisterna i Maramö hände där ingenting - att det som inte hände är det som måste fortsätta att diskuteras, inte t.ex. vad andra partier gör.
Hur är det t.ex. med sverigdemokraternas jordbruks- och järnvägspolitik?
Socialdemokraternas syn på skattefusk när de nu vill höja gränsen för skyldighet att lämna arbetsgivareavgift från 100 till 1000 kr?
Miljöpartiets samladde förslag till nya utgifter? Eller partiets önskan att återgå till det gamla skolsystemet?
Vänsterpartiet vill att riksbankens oberoende skall upphöra - vad skulle det betyda?
I stället fortsätter t.ex. Dagens Nyheters Maria Crofts att skriva om att mötet i Maramö där inget hände inte var bra publicitet, ja, visst är det väl femte artikeln på samma tema?
måndag 4 mars 2013
4 mars 2013: Danderyds översiktsplan
 |
| Birgitta Lindgren, fullmäktigeledamot (fp) ställer frågor vid översiktsmötet - framför skymtar Ewa Bergman och Inga Emtell, strax bakom kommunalrådet Bengt Sylvan |
Från folkpartiet, det verkliga miljöpartiet, är vi bortåt 15 nuvarande eller f.d. fullmäktigeledamöter: Peter Haas, Margareta Sandell, Bengt Sylvan, Birgitta Lindgren, Lars-Gunnar Wallin, Torun Hegardt, Ernst Klein, Lilian Grassman, Dag Sebastian Ahlander, Charlotta Malm (nu fullmäktiges andra vice ordförande) , Ewa Bergman, PeO Håkansson, Inga Emtell och jag själv.
Kanske har jag glömt någon.
Närvaron visar att om det är något parti som tar planfrågor, och som ju i högsta grad berör miljön, så är det folkpartiet.
Vem som ställer flest frågor, om planen, innehåller och brister? Gissa - Ernst Klein, Peter Haas, Margareta Sandell och Birgitta Lindgren. Förstås.
Plus den på sin tid ratade moderaten Claes Breitholtz.
(Men han har väl ändå hamnat i fel parti?)
söndag 3 mars 2013
3 mars 2013: Söndagens Agenda i TV 2: Tre stjärnor av fem
Som vanligt var söndagens Agenda-program sevärt - först duellen Barbro Westerholm (fp) - Jonas Sjöstdet (v) om surrogatmammor (Barbro vann med 5-1), vidare regeringskaoset i Italien som verkar påvens avgång vara en lätt valfråga, senare förre SEB-bankscefen, numera bosatt i Washington, Lars Thunells synpunkter på euron och den ekonomiska utvecklingen i världen, ett inslag om problemen i Portugal där människor nu utvandrar till Mocambique för att få jobb men där Mocambique säger stopp, därpå ett ganska fördomsfullt, åsiktsmässigt förutsebart och ointressant inslag om Maramömötet i närmast pamflettens form - och partiernas marknadsföring av det mötet och där frågan om twitter gjordes till en fråga som måste vara bara till för opinionsförmedlare, inte väljarna, och slutligen om hur många unga kvinnor som tvångsvårdas inom psykiatrin (46 procent uppges var under 35 år) ofta med bältessäng som män där Sofia Åkerman, författare och sakkunnig hade intressanta åsikter medan riksdagsmannen Anders W Jonsson (c), läkare och ordförande i riksdagens socialutskott saknade sådana.
Programledaren Anna Hedenmo hemföll som vanligt, utom i första delen där fördjupning skedde genom både Barbro Westerholms och Jonas Sjöstedts inlägg, åt önskemålet om enkla svar på svåra frågor.
Trots detta blev det ett bra program, tre fina stjärnor av fem möjliga..
Programledaren Anna Hedenmo hemföll som vanligt, utom i första delen där fördjupning skedde genom både Barbro Westerholms och Jonas Sjöstedts inlägg, åt önskemålet om enkla svar på svåra frågor.
Trots detta blev det ett bra program, tre fina stjärnor av fem möjliga..
3 mars 2013: Men lite svenskt oxå! (Usla TV-tider dock!)
Silver är ju jättefint att vinna, nästan lika kul som att bli fyra.
Därför var Johan Olssons förstaplacering på 50 km klassisk skidåkning något i särklass, guld värt.
En mycket spännande, men kanske inte bra, TV-sändning dessutom, bristen på precis tidtagning var sådan att man satt som klistrad framför den sedan länge avgiftsbetalda TV-apparaten (2.076 kr/år).
Om Johan Olsson hade haft lika miserabel tidsrapportering i spåret hade han förmodligen vridit huvudet av sig för att kolla konkurrenterna bakom.
Därför var Johan Olssons förstaplacering på 50 km klassisk skidåkning något i särklass, guld värt.
En mycket spännande, men kanske inte bra, TV-sändning dessutom, bristen på precis tidtagning var sådan att man satt som klistrad framför den sedan länge avgiftsbetalda TV-apparaten (2.076 kr/år).
Om Johan Olsson hade haft lika miserabel tidsrapportering i spåret hade han förmodligen vridit huvudet av sig för att kolla konkurrenterna bakom.
3 mars 2013: Dubbelt norskt - men Jörgen vann igen
Det är bara att gratulera Norge till dubbelsegern i Vasaloppet, Jörgen Aukland och lLaila Kveli.
Samtidigt kan man ju inte undgå att notera att Jörgen nu vunnit fem av de sex senaste Vasaloppen - är det meningsfullt för andra att försöka?
Det skulle vara dagens tvåa Daniel som vann 2009, men 2008 (Aukland), 2010, 2011, 2012 (Brink) och 2013 (Aukland igen) har Jörgen varit först över mållinjen i Mora.
Jörgens kransar, något för Mora att satsa på?
Efterfrågan är god, i alla fall.
Samtidigt kan man ju inte undgå att notera att Jörgen nu vunnit fem av de sex senaste Vasaloppen - är det meningsfullt för andra att försöka?
Det skulle vara dagens tvåa Daniel som vann 2009, men 2008 (Aukland), 2010, 2011, 2012 (Brink) och 2013 (Aukland igen) har Jörgen varit först över mållinjen i Mora.
Jörgens kransar, något för Mora att satsa på?
Efterfrågan är god, i alla fall.
3 mars 2013: Vasaloppsvinnare, män och kvinnor
Så här på morgonkvisten kan ju lite statistik var intressant.
Män, vinnare Vasaloppet 1922-2012 - där väl Athur Häggblads fyra triumfer är mest undervärderade
2013:
2012: Jörgen Brink, Hudiksvall IF
2011: Jörgen Brink, Hudiksvall IF
2010: Jörgen Brink, Hudiksvall IF
2009: Daniel Tynell, Grycksbo IF
2008: Jörgen Aukland, Norge
2007: Oskar Svärd, Ulricehamns IF
2006: Daniel Tynell, Grycksbo IF
2005: Oskar Svärd, Ulricehamns IF
2004: Anders Aukland, Norge
2003: Oskar Svärd, Sollefteå SK
2002: Daniel Tynell, Falun-Borlänge SK
2001: Henrik Eriksson, IFK Mora
2000: Raul Olle, Estland, Estland
1999: Staffan Larsson, IFK Mora
1998: Peter Göransson, Åsarnas IF
1997: Michail Botvinov, Österrike
1996: Håkan Westin, Graningealliansen
1995: Sven-Erik Danielsson, Dala-Järna IK
1994: Jan Ottosson, Åsarnas IF
1993: Håkan Westin, Graningealliansen
1992: Jan Ottosson, Åsarnas IF
1991: Jan Ottosson, Åsarnas IF
1990 Inställt
1989: Jan Ottosson, Åsarnas IF
1988: Anders Blomquist, IFK Lidingö
Örjan Blomquist, IFK Lidingö
1987: Anders Larsson, Bondsjöhöjden
1986: Bengt Hassis, Orsa IF
1985: Bengt Hassis, Orsa IF
1984: Hans Persson, Åsarnas IK
1983: Konrad Hallenbarter, Schweiz
1982: Lasse Frykberg, IFK Mora
1981: Sven-Åke Lundbäck, IFK Råneå
1980: Walter Mayer. Österrike
1979: Ola Hassis, Orsa IF
1978: Jean-Paul Pierrat, Frankrike
1977: Ivan Garanin, Sovjetunionen
1976: Matti Kuosko, Högbo IF
1975: Gert-Dietmar Klause, Östtyskland
1974: Matti Kuosko, Högbo IF
1973: Pauli Siitonen, Finland
1972: Lars-Arne Bölling, IFK Mora
1971: Ole Ellefsaeter, Norge
1970: Lars-Arne Bölling, IFK Mora
1969: Janne Stefansson, Sälens IF
1968: Janne Stefansson, Sälens IF
1967: Assar Rönnlund, IFK Umeå
1966: Janne Stefansson, Sälens IF
1965: Janne Stefansson, Sälens IF
1964: Janne Stefansson, Sälens IF
1963: Janne Stefansson, Sälens IF
1962: Janne Stefansson, Sälens IF
1961: David Johansson, Delsbo IF
1960: Sixten Jernberg, Lima IF
1959: Sune Larsson, Oxbergs IF
1958: Gunnar Larsson, Oxbergs IF
1957: Gunnar Larsson, Oxbergs IF
1956: Sigvard Jonsson, Rossöns IF
1955: Sixten Jernberg, Lima IF
1954: Pekka Kuvaja, Finland
1953: Nils Karlsson, IFK Mora
1952: Sigfrid Mattsson, Skarpnäcks IF
1951: Nils Karlsson, IFK Mora
1950: Nils Karlsson, IFK Mora
1949: Nils Karlsson, IFK Mora
1948: Karlsson, IFK Mora
1947: Nils Karlsson, IFK Mora
1946: Nils Karlsson, IFK Mora
1945: Nils Karlsson, IFK Mora
1944: Gösta Andersson, IFK Umeå
1943: Nils Karlsson, IFK Mora
1942: Olle Wiklund, IFK Bergvik
1941: Mauritz Brännström, IFK Norsjö
1940: Arthur Häggblad, IFK Umeå
1939: Alfred Lif, Orsa
1938: Elias Nilsson, Östersunds SK
1937: Arthur Häggblad, IFK Umeå
1936: Sven Hansson, Lima IF
1935: Arthur Häggblad, IFK Umeå
1934: Inställt
1933: Arthur Häggblad, IFK Umeå
1932: Inställt
1931: Adam Ström, IFK Mora
1930: Verner Lundström, Arvidsjaurs IF
1929: J A Persson, Arjeplogs SK
1928: Per-Erik Hedlund, Särna SK
1927: Konrad Pettersson, Luleå SK
1926: Per-Erik Hedlund, Malungs SK
1925; Sven Utterström, Bodens BK
1924: John Lindgren, IFK Umeå
1923: Oskar Lindberg, IFK Norsjö
1922: Ernst Alm, IFK Norsjö
Kvinnor, vinnare Vasaloppet 1997-2012
2013:
2012: Vibeke Skofterud, Norge
2011: Jenny Hansson, Östersunds SK
2010: Susanne Nyström, IFK Mora SK
2009: Sandra Hansson, Uddevalla IS
2008: Sandra Hansson, Uddevalla IS
2007: Elin Ek, IFK Mora
2006: Christina Paluselli, Italien
2005: Sofia Lind, Åsarnas IK
2004: Sofia Lind, Åsarnas IK
2003: Ulrica Persson, SK Bore
2002: Svetlana Nagejkina, Ryssland
2001: Ulrica Persson, SK Bore
2000: Svetlana Nagejkina, Ryssland
1999: Sofia Lind, Åsarnas IK
1998: Kerrin Petty, USA
1997: Sofia Lind, Åsarnas IK
Män, vinnare Vasaloppet 1922-2012 - där väl Athur Häggblads fyra triumfer är mest undervärderade
2013:
2012: Jörgen Brink, Hudiksvall IF
2011: Jörgen Brink, Hudiksvall IF
2010: Jörgen Brink, Hudiksvall IF
2009: Daniel Tynell, Grycksbo IF
2008: Jörgen Aukland, Norge
2007: Oskar Svärd, Ulricehamns IF
2006: Daniel Tynell, Grycksbo IF
2005: Oskar Svärd, Ulricehamns IF
2004: Anders Aukland, Norge
2003: Oskar Svärd, Sollefteå SK
2002: Daniel Tynell, Falun-Borlänge SK
2001: Henrik Eriksson, IFK Mora
2000: Raul Olle, Estland, Estland
1999: Staffan Larsson, IFK Mora
1998: Peter Göransson, Åsarnas IF
1997: Michail Botvinov, Österrike
1996: Håkan Westin, Graningealliansen
1995: Sven-Erik Danielsson, Dala-Järna IK
1994: Jan Ottosson, Åsarnas IF
1993: Håkan Westin, Graningealliansen
1992: Jan Ottosson, Åsarnas IF
1991: Jan Ottosson, Åsarnas IF
1990 Inställt
1989: Jan Ottosson, Åsarnas IF
1988: Anders Blomquist, IFK Lidingö
Örjan Blomquist, IFK Lidingö
1987: Anders Larsson, Bondsjöhöjden
1986: Bengt Hassis, Orsa IF
1985: Bengt Hassis, Orsa IF
1984: Hans Persson, Åsarnas IK
1983: Konrad Hallenbarter, Schweiz
1982: Lasse Frykberg, IFK Mora
1981: Sven-Åke Lundbäck, IFK Råneå
1980: Walter Mayer. Österrike
1979: Ola Hassis, Orsa IF
1978: Jean-Paul Pierrat, Frankrike
1977: Ivan Garanin, Sovjetunionen
1976: Matti Kuosko, Högbo IF
1975: Gert-Dietmar Klause, Östtyskland
1974: Matti Kuosko, Högbo IF
1973: Pauli Siitonen, Finland
1972: Lars-Arne Bölling, IFK Mora
1971: Ole Ellefsaeter, Norge
1970: Lars-Arne Bölling, IFK Mora
1969: Janne Stefansson, Sälens IF
1968: Janne Stefansson, Sälens IF
1967: Assar Rönnlund, IFK Umeå
1966: Janne Stefansson, Sälens IF
1965: Janne Stefansson, Sälens IF
1964: Janne Stefansson, Sälens IF
1963: Janne Stefansson, Sälens IF
1962: Janne Stefansson, Sälens IF
1961: David Johansson, Delsbo IF
1960: Sixten Jernberg, Lima IF
1959: Sune Larsson, Oxbergs IF
1958: Gunnar Larsson, Oxbergs IF
1957: Gunnar Larsson, Oxbergs IF
1956: Sigvard Jonsson, Rossöns IF
1955: Sixten Jernberg, Lima IF
1954: Pekka Kuvaja, Finland
1953: Nils Karlsson, IFK Mora
1952: Sigfrid Mattsson, Skarpnäcks IF
1951: Nils Karlsson, IFK Mora
1950: Nils Karlsson, IFK Mora
1949: Nils Karlsson, IFK Mora
1948: Karlsson, IFK Mora
1947: Nils Karlsson, IFK Mora
1946: Nils Karlsson, IFK Mora
1945: Nils Karlsson, IFK Mora
1944: Gösta Andersson, IFK Umeå
1943: Nils Karlsson, IFK Mora
1942: Olle Wiklund, IFK Bergvik
1941: Mauritz Brännström, IFK Norsjö
1940: Arthur Häggblad, IFK Umeå
1939: Alfred Lif, Orsa
1938: Elias Nilsson, Östersunds SK
1937: Arthur Häggblad, IFK Umeå
1936: Sven Hansson, Lima IF
1935: Arthur Häggblad, IFK Umeå
1934: Inställt
1933: Arthur Häggblad, IFK Umeå
1932: Inställt
1931: Adam Ström, IFK Mora
1930: Verner Lundström, Arvidsjaurs IF
1929: J A Persson, Arjeplogs SK
1928: Per-Erik Hedlund, Särna SK
1927: Konrad Pettersson, Luleå SK
1926: Per-Erik Hedlund, Malungs SK
1925; Sven Utterström, Bodens BK
1924: John Lindgren, IFK Umeå
1923: Oskar Lindberg, IFK Norsjö
1922: Ernst Alm, IFK Norsjö
Kvinnor, vinnare Vasaloppet 1997-2012
2013:
2012: Vibeke Skofterud, Norge
2011: Jenny Hansson, Östersunds SK
2010: Susanne Nyström, IFK Mora SK
2009: Sandra Hansson, Uddevalla IS
2008: Sandra Hansson, Uddevalla IS
2007: Elin Ek, IFK Mora
2006: Christina Paluselli, Italien
2005: Sofia Lind, Åsarnas IK
2004: Sofia Lind, Åsarnas IK
2003: Ulrica Persson, SK Bore
2002: Svetlana Nagejkina, Ryssland
2001: Ulrica Persson, SK Bore
2000: Svetlana Nagejkina, Ryssland
1999: Sofia Lind, Åsarnas IK
1998: Kerrin Petty, USA
1997: Sofia Lind, Åsarnas IK
lördag 2 mars 2013
2 mars 2013: Skydd för kvinnor - det behövs
Folkpartiets rättspolitiske talesman Johan Pehrson har i dag uttalat - i Rapport bland annat - att hotade kvinnor behöver mer bsöksskydd, inte minst genom att beslut om kontakt-, besöks- eller kommunförbud träffas på nationell nivå.
Bra.
Hotade kvinnor har rätt till skydd och den som hotar skall ha det besvärligt.
För övrigt noterar jag att dessa förslag väcktes av dåvarande ministern Birgit Friggebo (fp) 1992 - då som nu var de korrekta men kontroversiella.
Bra.
Hotade kvinnor har rätt till skydd och den som hotar skall ha det besvärligt.
För övrigt noterar jag att dessa förslag väcktes av dåvarande ministern Birgit Friggebo (fp) 1992 - då som nu var de korrekta men kontroversiella.
2 mars 2013: Gävleprogrammet - fp:s regionalpolitiska program
Folkpartiets partistyrelse har ju tillsatt en ny landsbygdsutredning, under ledning av partisekreteraren Nina Larsson, bosatt i Karlstad, en ort som jag väl aldrig uppfattat som glesbygd men om man har den åsikten - och den gäller för många som är bosatta på platser som ligger mer än 100 meter från Sergels torg - allt utanför Stockholm, Göteborgs och Malmös centra är glesbygd är ju också Karlstad att betrakta som glesbygd.
Det är bra att folkpartiiet visar på att partiet är intresserat av hela Sverige.
Det är dock inte helt nytt.
Här är t.ex. folkpartiets glesbygsprogram - eller rättare sagt regionalpolitiska program - Bo var du vill, antaget av folkpartiets partiråd vid dess möte i Gävle den 7 april 2000.
1. Ny, bättre regionalpolitik
2. Fler beslut närmare människorna
3. Grundläggande samhällsservice en rättighet.
4. Tiotusentals nya företag räddar avfolkningsbygderna
5. Nya ekonomiska prioriteringar
6. Fritt fram för byskolor och glesbygdsdagis
7. Bra statlig service över hela landet
8. Privatiserade verksamheter kan också förmås ta regionala hänsyn
9. Bättre vägar är nödvändiga för en levande landsbygd
10. Erkänn bilen som en nödvändighet i glesbygden
11. Turismen bör främjas
12. Levande landsbygd kräver att jordbruk kan överleva
13. Kust- och Vänersjöfarten bör främjas.
14. Motverka bostadsbrist i tillväxtområden
1. Ny, bättre regionalpolitik
Det är en liberal utgångspunkt att människor ska kunna bo där de själva vill och ha möjlighet att leva ett bra liv där.
Om resurserna inom regionalpolitiken användes bättre skulle den utgångspunkten bli en realitet för fler.
Det skulle ge en mer levande landsbygd och många expansiva småorter.
Den nya, bättre regionalpolitik som skisseras i detta program överger de selektiva företagsstöden och satsar istället på generella åtgärder som bättre infrastruktur, bättre småföretagarklimat och särskilda åtgärder för att främja kunskaps- och tjänstesektorn.
2. Fler beslut närmare människorna
Mer lokalt beslutsfattande är en nyckelfaktor för att åstadkomma lokal mobilisering. Det gäller inte minst makten över regionalpolitiken.
Den kommunala självstyrelsen bör ges ett starkare skydd i grundlagen.
Medborgarnas inflytande på den regionala nivån bör stärkas genom nya direktvalda regionfullmäktige.
De skall ersätta landstingen och dessutom överta betydande delar av länsstyrelsernas och andra statliga organs uppgifter. Beslut om t. ex. strandskydd och snöskoterleder bör fattas på den regionala nivån.
Regionerna bör också ha makten över de medel som kommer från EU:s strukturfonder.
3. Grundläggande samhällsservice en rättighet
Rätten till grundläggande samhällsservice till rimliga kostnader oavsett bostadsort, är en del av den generella välfärdspolitiken och bör slås fast i lag.
En effektiv kommunal skatteutjämning ger jämte statliga insatser möjligheter att säkra dessa rättigheter. Inte minst läkarförsörjningen i glesbygd behöver förbättras genom ny grepp.
Ett sådant som bör prövas är avskrivning av studieskulder för personer som förbinder sig att arbeta en tid i glesbygden.
4. Tiotusentals nya företag räddar avfolkningsbygderna
Det är en våg av nyföretagande och expansion av befintliga företag som kan ge skogslänen och andra avfolkningsbygder det lyft de behöver
Det kräver ett bättre företagsklimat med mindre krångel, lägre arbetsgivaravgifter, större möjligheter att få fram riskkapital genom avskaffad dubbelbeskattning och mycket annat.
F-skattsedel åt alla och förenklade regelverk underlättar även kombinationsföretagande.
Möjligheterna att kvitta förluster mot vinster i olika förvärvskällor bör bli större än idag.
5. Nya ekonomiska prioriteringar
Den regionalpolitik vi förordar innebär en ny prioritering av statens ekonomiska satsningar.
Vi vill dra ner på den selektiva politiken, som huvudsakligen flyttar arbetsplatser från en ort till en annan med statliga bidrag.
I stället vill vi satsa på högre väganslag, bättre villkor för turismen, sänkt arbetsgivaravgift i hela landet, fortsatt utveckling av de så kallade regionala högskolorna, statliga garantier för att säkra goda IT-kommunikationer också i glesbygd, åtgärder för att säkra ett basutbud av service i hela landet etcetera.
Utbyggnaden av bredband bör huvudsakligen skötas av det privata näringslivet.
6. Fritt fram för byskolor och glesbygdsdagis
Att kunna behålla skolan är, jämte butiken, ofta en nyckelfaktor när det gäller att hålla en bygd levande och med framtidstro.
Föräldrar, som vill starta daghem och skolor i glesbygd, ska ges en starkare ställning gentemot kommunerna - de ska ha rätt till samma stöd per elev som andra daghem och skolor i kommunen, vilket inte gäller idag då kommunerna har rätt att säga nej till enskilda dagis och skolor som inte passar i den kommunala planeringen.
7. Bra statlig service över hela landet
Statliga verksamheter med breda medborgarkontakter ska finnas lätt tillgängliga över hela landet.
Det gäller sådant som polis, skattemyndigheter, försäkringskassor och tingsrätter. Folkpartiet motsätter sig exempelvis nedläggning av fler små tingsrätter.
8. Privatiserade verksamheter kan också förmås ta regionala hänsyn
I verksamheter som säljs ut av staten eller kräver statlig koncession i någon form ska en skyldighet kunna ingå i sälj-eller koncessionsvillkoren att inom ramen för den ordinarie verksamheten och avgifterna finansiera service i hela Sverige.
9. Bättre vägar är nödvändiga för en levande landsbygd
Sverige behöver en rejäl satsning på bättre vägar.
Tjälskadade, sönderkörda, krokiga, överbelastade, dåligt underhållna vägar hotar den regionala rättvisan. Inte minst anslagen för vägunderhåll måste höjas.
10. Erkänn bilen som en nödvändighet i glesbygden
Reseavdraget anpassas efter kostnadsutvecklingen.
Transport till och från barntillsyn inräknas i sträckan för reseavdrag. Systemet för bensinbeskattning bör ändras så att höjningar av världsmarknadspriset inte automatiskt slår igenom i form av högre bensinskatt. Användning av alternativa drivmedel ska premieras.
11. Turismen bör främjas
Sverige borde kunna ha en lika stor turistsektor som Finland, Norge och Danmark.
De möjligheter som finns inom EU:s regelverk att sänka momssatserna på olika delar av turismen bör utnyttjas.
12. Levande landsbygd kräver att jordbruk kan överleva
EU:s jordbrukspolitik bör avregleras och förändras så produktionsstödet ersätts av ett mindre omfattande stöd som syftar till att bevara den biologiska mångfalden, kulturlandskapet med regionalpolitiska hänsyn.
Ett effektivt och hållbart skogsbruk ska stödjas.
13. Kust- och Vänersjöfarten bör främjas.
För vissa delar av landet är kust- och Vänersjöfarten av stor regionalpolitisk betydelse.
Den kan främjas genom en annorlunda kommunal hamnpolitik och en annan avgiftssättning.
Gotland bör ges likvärdiga förutsättningar som alla andra regioner.
14. Motverka bostadsbrist i tillväxtområden
Bostadsbristen i Stockholm och andra tillväxtområden håller på att bli ett starkt hinder för människor att välja var de vill bo.
Hinder för bostadsbyggande ska undanröjas.
Det är bra att folkpartiiet visar på att partiet är intresserat av hela Sverige.
Det är dock inte helt nytt.
Här är t.ex. folkpartiets glesbygsprogram - eller rättare sagt regionalpolitiska program - Bo var du vill, antaget av folkpartiets partiråd vid dess möte i Gävle den 7 april 2000.
1. Ny, bättre regionalpolitik
2. Fler beslut närmare människorna
3. Grundläggande samhällsservice en rättighet.
4. Tiotusentals nya företag räddar avfolkningsbygderna
5. Nya ekonomiska prioriteringar
6. Fritt fram för byskolor och glesbygdsdagis
7. Bra statlig service över hela landet
8. Privatiserade verksamheter kan också förmås ta regionala hänsyn
9. Bättre vägar är nödvändiga för en levande landsbygd
10. Erkänn bilen som en nödvändighet i glesbygden
11. Turismen bör främjas
12. Levande landsbygd kräver att jordbruk kan överleva
13. Kust- och Vänersjöfarten bör främjas.
14. Motverka bostadsbrist i tillväxtområden
1. Ny, bättre regionalpolitik
Det är en liberal utgångspunkt att människor ska kunna bo där de själva vill och ha möjlighet att leva ett bra liv där.
Om resurserna inom regionalpolitiken användes bättre skulle den utgångspunkten bli en realitet för fler.
Det skulle ge en mer levande landsbygd och många expansiva småorter.
Den nya, bättre regionalpolitik som skisseras i detta program överger de selektiva företagsstöden och satsar istället på generella åtgärder som bättre infrastruktur, bättre småföretagarklimat och särskilda åtgärder för att främja kunskaps- och tjänstesektorn.
2. Fler beslut närmare människorna
Mer lokalt beslutsfattande är en nyckelfaktor för att åstadkomma lokal mobilisering. Det gäller inte minst makten över regionalpolitiken.
Den kommunala självstyrelsen bör ges ett starkare skydd i grundlagen.
Medborgarnas inflytande på den regionala nivån bör stärkas genom nya direktvalda regionfullmäktige.
De skall ersätta landstingen och dessutom överta betydande delar av länsstyrelsernas och andra statliga organs uppgifter. Beslut om t. ex. strandskydd och snöskoterleder bör fattas på den regionala nivån.
Regionerna bör också ha makten över de medel som kommer från EU:s strukturfonder.
3. Grundläggande samhällsservice en rättighet
Rätten till grundläggande samhällsservice till rimliga kostnader oavsett bostadsort, är en del av den generella välfärdspolitiken och bör slås fast i lag.
En effektiv kommunal skatteutjämning ger jämte statliga insatser möjligheter att säkra dessa rättigheter. Inte minst läkarförsörjningen i glesbygd behöver förbättras genom ny grepp.
Ett sådant som bör prövas är avskrivning av studieskulder för personer som förbinder sig att arbeta en tid i glesbygden.
4. Tiotusentals nya företag räddar avfolkningsbygderna
Det är en våg av nyföretagande och expansion av befintliga företag som kan ge skogslänen och andra avfolkningsbygder det lyft de behöver
Det kräver ett bättre företagsklimat med mindre krångel, lägre arbetsgivaravgifter, större möjligheter att få fram riskkapital genom avskaffad dubbelbeskattning och mycket annat.
F-skattsedel åt alla och förenklade regelverk underlättar även kombinationsföretagande.
Möjligheterna att kvitta förluster mot vinster i olika förvärvskällor bör bli större än idag.
5. Nya ekonomiska prioriteringar
Den regionalpolitik vi förordar innebär en ny prioritering av statens ekonomiska satsningar.
Vi vill dra ner på den selektiva politiken, som huvudsakligen flyttar arbetsplatser från en ort till en annan med statliga bidrag.
I stället vill vi satsa på högre väganslag, bättre villkor för turismen, sänkt arbetsgivaravgift i hela landet, fortsatt utveckling av de så kallade regionala högskolorna, statliga garantier för att säkra goda IT-kommunikationer också i glesbygd, åtgärder för att säkra ett basutbud av service i hela landet etcetera.
Utbyggnaden av bredband bör huvudsakligen skötas av det privata näringslivet.
6. Fritt fram för byskolor och glesbygdsdagis
Att kunna behålla skolan är, jämte butiken, ofta en nyckelfaktor när det gäller att hålla en bygd levande och med framtidstro.
Föräldrar, som vill starta daghem och skolor i glesbygd, ska ges en starkare ställning gentemot kommunerna - de ska ha rätt till samma stöd per elev som andra daghem och skolor i kommunen, vilket inte gäller idag då kommunerna har rätt att säga nej till enskilda dagis och skolor som inte passar i den kommunala planeringen.
7. Bra statlig service över hela landet
Statliga verksamheter med breda medborgarkontakter ska finnas lätt tillgängliga över hela landet.
Det gäller sådant som polis, skattemyndigheter, försäkringskassor och tingsrätter. Folkpartiet motsätter sig exempelvis nedläggning av fler små tingsrätter.
8. Privatiserade verksamheter kan också förmås ta regionala hänsyn
I verksamheter som säljs ut av staten eller kräver statlig koncession i någon form ska en skyldighet kunna ingå i sälj-eller koncessionsvillkoren att inom ramen för den ordinarie verksamheten och avgifterna finansiera service i hela Sverige.
9. Bättre vägar är nödvändiga för en levande landsbygd
Sverige behöver en rejäl satsning på bättre vägar.
Tjälskadade, sönderkörda, krokiga, överbelastade, dåligt underhållna vägar hotar den regionala rättvisan. Inte minst anslagen för vägunderhåll måste höjas.
10. Erkänn bilen som en nödvändighet i glesbygden
Reseavdraget anpassas efter kostnadsutvecklingen.
Transport till och från barntillsyn inräknas i sträckan för reseavdrag. Systemet för bensinbeskattning bör ändras så att höjningar av världsmarknadspriset inte automatiskt slår igenom i form av högre bensinskatt. Användning av alternativa drivmedel ska premieras.
11. Turismen bör främjas
Sverige borde kunna ha en lika stor turistsektor som Finland, Norge och Danmark.
De möjligheter som finns inom EU:s regelverk att sänka momssatserna på olika delar av turismen bör utnyttjas.
12. Levande landsbygd kräver att jordbruk kan överleva
EU:s jordbrukspolitik bör avregleras och förändras så produktionsstödet ersätts av ett mindre omfattande stöd som syftar till att bevara den biologiska mångfalden, kulturlandskapet med regionalpolitiska hänsyn.
Ett effektivt och hållbart skogsbruk ska stödjas.
13. Kust- och Vänersjöfarten bör främjas.
För vissa delar av landet är kust- och Vänersjöfarten av stor regionalpolitisk betydelse.
Den kan främjas genom en annorlunda kommunal hamnpolitik och en annan avgiftssättning.
Gotland bör ges likvärdiga förutsättningar som alla andra regioner.
14. Motverka bostadsbrist i tillväxtområden
Bostadsbristen i Stockholm och andra tillväxtområden håller på att bli ett starkt hinder för människor att välja var de vill bo.
Hinder för bostadsbyggande ska undanröjas.
2 mars 2013: SR = Stockholms Radio? (Reinfeldt-intervju)
Lördagsutfrågningen i Sveriges Radio var av stort intresse för alla boende i Stockholms län, ungefär 2,2 miljoner människor. De övriga 7,3 som bor i Sverige - i riksdagen företräder jag båda - måste ha blivit mer och bättre (?) informerade om förhållanden kring Stockholms läns landstings ekonomi än sin egen och kanske även vad deras intresse tål.
Det var en rent Stockholmscentrerad utfrågning av landstingsrådet Filippa Reinfeldt (m) som SR-utfrågaren Karin Eriksson åstadkom.
I sak klarade sig Reinfeldt bra, men det berodde mer på frågornas karaktär och utredande svar än att klarhet skapades av varför det nu är kris i sjukvården i Stockholms läns landsting.
Jag står alltjämt frågande inför detta - så mycket som det satsas, måste det föreligga systemfel när det gång efter annan visar sig att sjukvården inte fungerar.
Sedan kom en lång hänvisning till en nyhetsartikel i dagens nummer av Svenska Dagbladet (som jag fick som prenumerant, däremot kom Dagens Nyheter inte för tredje gången på fem dagar; det var bättre förr, det skall jag tala med Peter Wolodarski om nästa gång vi ses, DN varannan dag, nä, jag vill ha den varje!) där den eljest utmärkte redaktören Fredrik Mellgren sökt beslagslå Filippa Reinfeldt med felaktig uppgift som satsningarna på Karolninska sjukhuset och lyckas, med ett bakvänt sätt att räkna och definiera vad som är satsningar (är inte att pris- och lönekompensera en satsning, varför gör man då det?), halvt och halvt.
Det gick bäst för Reinfeldt.
Undrar var man tyckte i Ystad och Haparanda om dagens lördagsutfrågning?
Nästa gång föreslår jag att sjukvårdslandstingsråden i Kalmar läns landsting och t.ex. Jämtlands läns landsting utfrågas om situationen för sjukvården i Sverige - ja, jag brinner att få höra det eftersom jag så sällan lyssnar till RJ (Radio Jämtland) och RK (Radio Kalmar) utan bara SR (Stockholms Radio), av vissa även uttrytt som Sveriges Radio.
Det var en rent Stockholmscentrerad utfrågning av landstingsrådet Filippa Reinfeldt (m) som SR-utfrågaren Karin Eriksson åstadkom.
I sak klarade sig Reinfeldt bra, men det berodde mer på frågornas karaktär och utredande svar än att klarhet skapades av varför det nu är kris i sjukvården i Stockholms läns landsting.
Jag står alltjämt frågande inför detta - så mycket som det satsas, måste det föreligga systemfel när det gång efter annan visar sig att sjukvården inte fungerar.
Sedan kom en lång hänvisning till en nyhetsartikel i dagens nummer av Svenska Dagbladet (som jag fick som prenumerant, däremot kom Dagens Nyheter inte för tredje gången på fem dagar; det var bättre förr, det skall jag tala med Peter Wolodarski om nästa gång vi ses, DN varannan dag, nä, jag vill ha den varje!) där den eljest utmärkte redaktören Fredrik Mellgren sökt beslagslå Filippa Reinfeldt med felaktig uppgift som satsningarna på Karolninska sjukhuset och lyckas, med ett bakvänt sätt att räkna och definiera vad som är satsningar (är inte att pris- och lönekompensera en satsning, varför gör man då det?), halvt och halvt.
Det gick bäst för Reinfeldt.
Undrar var man tyckte i Ystad och Haparanda om dagens lördagsutfrågning?
Nästa gång föreslår jag att sjukvårdslandstingsråden i Kalmar läns landsting och t.ex. Jämtlands läns landsting utfrågas om situationen för sjukvården i Sverige - ja, jag brinner att få höra det eftersom jag så sällan lyssnar till RJ (Radio Jämtland) och RK (Radio Kalmar) utan bara SR (Stockholms Radio), av vissa även uttrytt som Sveriges Radio.
2 mars 2013: Rävjakten inställd
För övrigt- när nu SvT:s ledning riktigt har tänkt till och flyttat Tipsextras digitala form efter bara 34 års försök att ha det på den omöjliga sida som 377 är - vill jag erinra om att det är rävarnas förtjänst (eller fel) att det blev Tipsextra i SvT 1969.
För avsikten var att dåvarande chefen för Göteborgorgssporten Lars-Gunnar Björklund vid en resa till England 1967 skulle göra ett inslag om rävjakt, en populär sport i detta isolerade land.
Men vädret var dåligt, rävjakten ställdes in och i stället kom Lars-Gunnar Björklund att gå på fotboll i London och kom på idén att man skulle kunna sända engelsk fotboll också på vintern i svensk television.
Tack alla oskjutna rävar!
(Och Björklund.)
För avsikten var att dåvarande chefen för Göteborgorgssporten Lars-Gunnar Björklund vid en resa till England 1967 skulle göra ett inslag om rävjakt, en populär sport i detta isolerade land.
Men vädret var dåligt, rävjakten ställdes in och i stället kom Lars-Gunnar Björklund att gå på fotboll i London och kom på idén att man skulle kunna sända engelsk fotboll också på vintern i svensk television.
Tack alla oskjutna rävar!
(Och Björklund.)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
