Energiföretaget Vattenfall AB har ansökt - inte som de flesta tror hos regeringen utan hos Strålsäkerhetsmyndigheten - om att få pröva möjligheten att under perioden 2025-2035 ersätta cirka 20 TWh av den nuvarande svenska kärnkraften med modernare produktion av kärnkraft. Den angivna produktionsvlymen beräknas av Vattenfall, det egna företaget och andra elproducenter i Sverige, den aktuella tidsperioden bli obsolet för produktion och behöver därför ersättas med annan energiproduktion. Läs hela ansökan här.
Vad är då motiven för detta?
Man kan konstatera att Vattenfall är mycket sparsamt vad gäller dessaa, det tycks vara främst marknadsbedömningar som ligger bakom, en uppskattning av framtida efterfrågan, samt det politiskt och miljömässiga målet att minska utsläppen i Europa av växthusgaser jämfört med 1990 med 85-90 procent eller mer som ligger bakom.
Man behöver inte älska kärnkraft för att vara mycket positiv - deet är jag - till Vattenfalls ansökan. Som jag ser det finns det tre motiv, och en del undermotiv, för ansökan:
1. Faran för att Sverige och andra länder använder gammal produktionskapacitet gör att de ostridiga riskerna med kärnkraften stiger med åldern. Jämför med bilproduktionen: Ingen kör i dag i stort sett med Volvo Amazon som var modern både till utförandet och produktionstekniken när dagens kärnkraftsverk beslutades och byggdes. Vi har helt annan kunskap och förmåga att producera säkrare bilar till mindre kostnad och även mindre miljöskadliga utsläpp. Att fortsätta med produktionen av Volvo Amazon hade varit oförsvarligt både ekonomiskt och miljömässigt.
Vi skall ha den säkrast möjliga, miljömässigt bästa och ekonomiskt mest försvarliga produktionen av alla former av elektricitet, och särskilt viktigt är det att av säkerhetsskäl förnya och förbättra produktionen av kärnkraft eftersom den är förenad med så stora risker, strålrisker. Nuvarande - och 1970-, 1980-, 1990- och 2000-talets passivitet på detta områden är helt oförsvarlig.
Av säkerheetsskäl: Bygg ny och modern kärnkraft.
2. Av miljöskäl. Sedan kärnkraften beslutades kom - fanns i och för sig inget årsamband - Rachel Carsons bok Tyst vår, den larmsignal som kring 1968 spred sig över världen och som gav ny insikt om vilka utmaningar jorden står för (Det var långt före miljöpartiet ens var påtänkt). Nu är miljö- och klimattänkandet accepterat, slöseritänkandet ifrågasatt, i Sverige har vi haft turen att ha råd att börja anvönda modern miljövänlig teknik, våra utsläpp på alla de håll minskar, Sverige är - vad som öän sägs - ett föregångsland på nästan alla miljöområden.
Deet måste vi fortsätta med. Om man inte utvecklar ny kärnkraftsteknik, kommer vi ofelbart att tvingas göra avkall på miljövänligheten. Det är den stora faran med avvecklingstänkande som en rad idealister står för. Världen kommer att tvingas nyttja mer kol, mer gas och mer av andra miljöskadliga produktionsresurser, sol och vind och vatten är nog bra alternativ men inom överskådlig framtid inga realistiska alternativ till storskalig elproduktion via vatten, kärnkraft eller fossila bränslen.
Men vi skall fortsätta utveckla andra kraftkällor - för världen kommer att behöva mer kraft, mer elektrictet i framtiden.
3. För jobbens skull. Det är ett ganska nationalistiskt argument, det medges. Men det handlar om demokrati och acceptans: Om vi i Sverige skall kunna fullfölja vår framgångsrika arbetsmarknadspolitik, med målet full sysselsättning, måste vi vara konkurrenskraftiga på alla områden, kunskap, teknik, företagande, forskning, utveckling, marknadsföring och allt som hör ett välfärdssamhälle till. Om jbben försvinner i brist på kraft, då undermineras tilltron till demokratin. Det är inte LO:s och andra fackförbunds argument, men just demokratiargumentet är som jag ser det ett av de tre viktiga argumenten för att pröva om vi i framtiden behöver använda också känrkraft. De som tar lätt på arbetsfrågan, är demokratins om inte dödgrävare så farligaste vänner.
Slutligen: Det kan finnas ett argument till för kärnkraftens förnyelse i Sverige, beroendefrågan. Jag vill dock inte anföra det argumentet som bärande.
Men som Tyskland och fler länder i Europa gör - göra sig beroende av fossila bränslen, franska kärnkraft och rysk gas - det är att binda ris åt egen rygg, att göra sig beroende av andra med stundom andra bevekelsegrunder för affärer än vi önskar. Så det är ett argument, om än ej det viktigaste, för förnyelse av den svenska elproduktionen, med prövning av om vi skall ersätta nuvarande kärnkraftsreaktorer 2025-35 eller hitta något annat sätt att uppnå de tre ovannämnda målen.
Man behöver inte älska kärnkraft - men den som inte är emot frihet-, miljövänlighet och välstånd är skyldig att utveckla hållbara andra alternativ, drömma får vi göra i andra sammanhang.
Vattenfalls ansökan om en bättre värld är välkommen.
torsdag 2 augusti 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaDet var säkert klokt.
SvaraRadera