Den vitryska säkerhetstjänsten KGB har anmodat en svensk PR-firma, som sägs ha genomfört en nallebjörnsaktion över Vitryssland för en dryg månad sedan, att inom tio dagar komma till Minsk för att under rättssäkra former bli förhörda om det nedsläpp av nallebjörnar över Minsk som skedde 4 juli och som lett till att president Aleksandr Lukasjenko avskedat ett par generaler och utvisat Sveriges ambassadör Stefan Eriksson.
Stopp där!
Visst kan man ha förståelse för den indignation och sårad nationell stolthet som finns i Belarus. Deet är en sak.
Men en helt annan är ju de åtgärder som nu vidtas.
Och diplomatiska åtgärder i all ära, men att vitryska KGB anser sig ha rätt att anmoda svenska företag att infinna sig i Minsk utan att detta går genom svenska myndigheter - Sveriges regering, UD (som man inte vill ha att göra med), den svenska polisen eller annan myndighet, en sådan begäran måste rimligen prövas av svensk domstol om den är förenlig med svensk lag -visar ju att KGB i Minska inte riktigt förstått vad internationellt umgänge kräver, att konventioner och lag.
I Sverige gäller som bekant svensk lag, stiftad av Sveriges riksdag. Däremot har Sveriges riksdag ingenting att göra med vitrysk lag.
Tänk om Sveriges polis - eller Säpo - beslutat att begära att vitryska medborgare, utan att gå genom berörda myndigheter i Belarus, inställer sig i Sverige för att här bli förhörda om ev. brott i Belarus, det är ju absurt!
Eller förresten:
Det kanske inte är en så dum idé!
Varför inte låta vår svenska Riksåklagare anmoda presidenten i Belarus - Aleksandr Lukasjenko -inställa sig i Sverige för att berätta om de "bevis" han anser sig sitta inne med när det gäller Sveriges, eller speciellt svenska Utrikesdepartementets, inblandning i nallebjörnsaktionen.
Något bättre vittne än Lukasjenko finns ju inte! Han har redan berättat att det finns bevis för brottslig verksamhet.
Låt Aleksandr Lukasjenko komma till Sverige och berätta vad han vet och vilka bevis som finns för att svenska utrikesdepartementet känt till den överflygning från Litauen som skett.
Samtidigt skulle Sveriges riksåklagare kunna passa på att ställa frågor om mänskliga rättigheter i Belarus, också i den frågan är Lukasjnek synnerligen kunnig.
Varför tveka?!
lördag 11 augusti 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar