TV-krönikören Johan Croneman i Dagens Nyheter imponeras av en kvinnlig fotbollskommentator och föreslår kvotering inom kommentatorsområdet.
En utmärkt idé. Briljant.
När sker skiftet bland DN:s TV-krönikör?
lördag 30 november 2013
18 november 013: Vad alla vet bör göras med räntan ...
Jag blir allt mer imponerad. Tänk så många ekonomiska analytiker, senast i dag i SvD (18 november), som vet vad riksbanken bör gör, hur fel dess ledning och direktion har vad gäller räntan och hur enkelt den skulle kunna lösa alla problem.
Det är bara att det finns ett annat problem:
Ingen enda av de som vet allt sitter i riksbankens direktion där stofilerna, man blir sådan där, Ingves och kompani huserar och ständigt fattar fel beslut.
Ack, hur bra vore det inte om vi kunde vrida världen rätt igen!
Låt alla utom riksbankens direktion bestämma räntan!
Det är bara att det finns ett annat problem:
Ingen enda av de som vet allt sitter i riksbankens direktion där stofilerna, man blir sådan där, Ingves och kompani huserar och ständigt fattar fel beslut.
Ack, hur bra vore det inte om vi kunde vrida världen rätt igen!
Låt alla utom riksbankens direktion bestämma räntan!
17 november 2013: Carl-Ewert Österberg tände OS-elden (1924-2013)
 |
| 3 juli 1952 på Norrköpings Idrottspark: OS-guldmedal- jören från Amsterdam 1920 Sven Johansson (alltså inte Ivar Johansson som däremot också var på plats) överlämnar den olympiska elden - som sedan slocknade vid 3-tiden på natten till den 4 juli 1952 men tändes igen av Carl-Ewert Österberg, då 28 år gammal, och ordföran- den i Östergötlands Idrottsförbund Lennart Sjögreen |
Hans närmaste är hustru Mona,
samt tre söner.
Carl-Ewert
Österberg var född den 20 maj 1924 i Norrköping. Efter avslutad skolgång arbetade han som så
många andra unga grabbar vid Holmens bruk, dock även som radskrivare i
Linköpingstidningen (!) Östgöta Correspondenten.
Idrott
var emellertid huvudintresset i unga år. Bordtennis kom att fånga honom och han var den
som - Medlem nr 1 - tog initiativ 1942 till bildandet av bordtennisklubben IF Norcopensarna, alltjämt en aktiv Norrköpingsklubb.
Tranåsbon Tage Flisberg, VM-silvermedaljör 1954 efter finalförlust vid 37 års ålder mot världens då bäste spelare, Ichiro Ogimura (med 12 VM-guld på meritlistan, död 1994), var dess främsta namn.
Det var dock inte den
första idrottsklubb Carl-Ewert bildade, klubb, den hade hetat IK Spurt och tillkom
redan 1935 och hade som en av sina medlemmar en Åke Johansson, av den fyra år
äldre Carl-Ewert kallad Bajdoff, senare landslagsman i fotboll och SM-vinnare
för IFK Norrköping.
Carl-Ewert
Österberg blev idrottskonsument och sekreterare i Östergötlands idrottsförbund
innan han 1961 blev Svenska bordtennisförbundets första generalsekreterare, med
bokutgivning och en film om bordtennis med Carl-Ewert som regissör som resultat
...
Men
i över 30 år ägnade sig Carl-Ewert åt politik på heltid från 1964, i
folkpartiet bland annat som sekreterare i partiets tjänstemannadelegation, senare
som ordförande (både 1967 och 1992) i Tyresö kommunfullmäktige, kommunstyrelsensordförande där 1971-74 och kommunalråd i både majoritet och opposition.
Sedan
han lämnat den aktiva politiken vid mitten av 1990-talet återvände han som
östgöte några år till en nyinköpt gård i Ödeshög, varifrån han kom att flytta
till Karlstad.
Hur
var det då med OS-elden, den som enligt OS-kommittén i Lausanne brunnit
oavbrutet sedan 1928 under hela andra världskriget?
Jo,
den kom inför OS i Helsingfors 1952 till Norrköping den 3 juli kl. 20.44, med
trefaldige OS-guldmedaljören Ivar Johansson som hedersmottagare.
Den skulle
under natten vaktas av Carl-Ewert och ordföranden i Östgötaförbundet Christian
Sjögreen i Norrköpings idrottspark för vidare transport till Katrineholm vid
5-tiden morgonen därpå.
OS-elden
brann till som den skulle, i sin urna med torvströ begjuten med fotogen och
undertill en dunk kvarntorpsgas för att säkra elden.
Då
hände det som inte fick ske, vid 3-tiden. OS-elden slocknade.
På den tiden var tekniken inte utvecklad som i dag.
Men
utan att någon hann se plockade Sjögreen - enligt Österberg 2004 - fram tändstickor "sedan chocken
lagt sig" och så tände man på - utan att någon såg det.
-
Det måste ha varit nattbrisen utomhus.
- Norrköping skulle annars bli känt som platsen
där OS-elden slocknade!
- Vi lovade varandra att aldrig avslöja det.
(Berättade
Österberg 2004 för Norrköpings Tidningars Gunnar Hagberg, så länge hölls sanningen dold.)
Vad hände med OS-urnan
med torvströ?
Den
tog Carl-Ewert Österberg med sig först hem till Lindö och numera lär den finnas
i Ödeshög i trädgården på Sväm Skräddaregård, fylld med blommor var sommar.
Men
OS-elden som flammade på Helsingfors Olympiastadion 1952, den tändes av
Carl-Ewert Österberg den 4 juli 1952 i Norrköping.
Gunnar
Andrén
riksdagsman
(fp)
15 november 2013: EU-nämnd
Tar 07.34-tåget till Stockholm för att hinna till interpellationer.
Planerar att ta 11-tåget tillbaka.
Planerar att ta 11-tåget tillbaka.
14 november 2013: Fp-landsmöte i Västerås
Tar tåget till Västerås.
Folkpartiets landsmöte 2013.
Det är första gången på 2000-talet som jag inte är landsmötesombud, har avsagt mig eftersom man inte kan vara både kommentator och deltagare samtidigt.
Folkpartiets landsmöte 2013.
Det är första gången på 2000-talet som jag inte är landsmötesombud, har avsagt mig eftersom man inte kan vara både kommentator och deltagare samtidigt.
13 november 2013: En tidig gratulation
Börjar dagen med att ringa till Maputo där min syster Ulla befinner sig.
Hon är ambassadör där för Sverige och fyller i dag år.
Grattis!
(Tilläggas kan att hon en gång i tiden föddes på Fars dag.
En stolt pappa som kom hem och meddelade sönerna att vi nu var tre syskon.)
Hon är ambassadör där för Sverige och fyller i dag år.
Grattis!
(Tilläggas kan att hon en gång i tiden föddes på Fars dag.
En stolt pappa som kom hem och meddelade sönerna att vi nu var tre syskon.)
12 november 2013: Städråd
Om alla i världen städade upp fram för sin egen dörr, skulle hela världen vara ren.
Nobelpristagare Moder Theresa från Calcutta
Nobelpristagare Moder Theresa från Calcutta
tisdag 12 november 2013
7 november 2013: Statsministerns frågestund
Dagens huvudpunkt är statsministerns frågestund - 45 minuter.
Jag måste säga att jag inte tycker att den är spännande, alltför förutsebar.
Vi borde återgå till uppresning så att vem som helst kan få frågan, som i brittiska parlamentet, dels ta bort partiernas s.k. prioriterade frågare.
Tråkigt, ospännande.
5 § Statsministerns frågestund
MIKAEL DAMBERG (S):
Fru talman!
Moderaterna gick till val på fler jobb och minskat utanförskap. Den ambitionen var det inget fel på, men när vi i dag, sju år efter att regeringen tillträdde, summerar resultatet kan vi konstatera att arbetslösheten i dag är högre och att försörjningsstödet ökar runt om i Sverige.
Faktum är att kostnaden för försörjningsstödet har ökat med en fjärdedel sedan 2006. Riksdagens utredningstjänst visar också att socialbidragen nu ökar i åtta av tio kommuner.
Jobbmisslyckandet får inte bara stora konsekvenser för de människor som drabbas av arbetslöshet. Det får också stora konsekvenser för kommunerna och för deras möjligheter att satsa på skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Av alla löften om minskat utanförskap blev det i stället ökade socialbidrag i kommunerna.
Vad beror den här utvecklingen på, Fredrik Reinfeldt? Vad var det som gick så fel i Moderaternas jobbpolitik?
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Sverige har en alliansregering. Vi var fyra partier som gick till val på att minska utanförskapet. Det har också skett. Antalet människor med arbetsförmåga som står utanför arbetsmarknaden är över 200 000 mindre i dag. Den stora förändringen är att vi inte längre i mycket stora tal förtidspensionerar bort delar av arbetskraften eller låter människor finnas i långtidssjukskrivning, vilket var socialdemokratins metod att dölja arbetslösheten. Nu är de närmare arbetsmarknaden. Det syns i ett ökat arbetsutbud, och det syns också i att vi har haft en sysselsättning som har vuxit med över 200 000.
Eftersom svensk ekonomi växer snabbare än vår omvärld gör det också att med bevarad utgiftskvot stiger de resurser som finns tillgängliga för offentliga institutioner i kommuner och landsting. Lite beroende på hur man räknar har på detta sätt 40 till 70 miljarder tillförts de offentliga verksamheterna tack vare den goda tillväxten i svensk ekonomi efter 2006.
MIKAEL DAMBERG (S):
Fru talman!
Åhörare! Ni märkte att statsministern inte med ett enda ord nämnde de växande socialbidragskostnaderna. Han talade om allt annat. Problemet för statsministern att svara på den här frågan är att Moderaternas arbetslinje har blivit en socialbidragslinje, och det är väldigt svårt för moderatledaren att reda ut detta.
I stället för investeringar i lärarna eller i mindre klasser har kommunerna tvingats göra investeringar i ökade socialbidragskostnader. I stället för investeringar i bättre kvalitet i äldreomsorgen och mer bemanning har man tvingats göra investeringar i ökade socialbidragskostnader. Så ser verkligheten ut i de kommuner som finns runt om i Sverige, oavsett politisk majoritet.
Det är detta som statsministern inte vill tala om. I 241 av 290 kommuner har kostnaderna för försörjningsstöd ökat sedan 2006, och de har ökat med en fjärdedel i hela landet. Ytterst handlar det om regeringens jobbmisslyckande, som nu lämnar över kostnader på kommuner och tränger ut insatser. Varför blev er arbetslinje en socialbidragslinje, herr statsminister?
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Nu har alltså resurserna till kommuner och landsting vuxit efter 2006. Det är en effekt av att svensk ekonomi växer starkare än andra. Det har också lett till att det har kunnat göras betydande investeringar i skola och sjukvård under de år då vi har haft makt och inflytande. Det är fler som jobbar. Det leder till att vi också bedömer att den skattefinansierade sysselsättningen i kommuner och landsting växer jämfört med 2010.
Det är socialdemokratin som på riksdagens bord lägger förslag om att bygga ut en bidragslinje. Man vill utöka transfereringar och bidrag till människor som inte arbetar. Man vill bygga ut gammal, beprövad och dåligt fungerande AMS-politik. Det gör att vägvalet i nästa val snarare handlar om huruvida vi ska ha fler löneutbetalningar eller fler bidragsutbetalningar. Det är den konflikt som kommer att vara avgörande för vilka som får bära makt efter valet 2014.
Integritet på internet
ÅSA ROMSON (MP):
Fru talman!
Åhörare! Det pågår en massavlyssning på internet. Det är en avlyssning som med teknisk expertis möjliggör kartläggning av enskildas vanor, vänner, vårdkontakter och mediekontakter. Vi ser uppgifter om att svenska FRA samlar in och lagrar stora mängder data om vanliga svenskar. Det har också förekommit uppgifter om att FRA utbyter datainformation med NSA, den amerikanska spaningsverksamheten. Här har man möjlighet att kartlägga enskildas sociala nätverk.
När sedan Tyskland, Frankrike och andra europeiska länder vill diskutera dessa frågor mer intensivt från europeiskt håll med USA lägger Sverige in veto tillsammans med Storbritannien. I Storbritannien drar man sig inte heller för att gå ganska hårt fram mot de medieföretag som har varit med och spritt information från läckan Edward Snowden.
Jag vill helt enkelt fråga statsministern varför Sverige i dessa dagar inte står upp för friheten på internet.
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Vi står gärna upp för friheten på internet, men vi ska vara klara över att internet också kan användas för sådant som är brottslig verksamhet. Jag var själv i Göteborg och talade med poliser som jobbar mot människohandel, den absolut grövsta form av prostitution som bedrivs i Sverige. Den enda möjligheten att bekämpa den och att få reda på vad som har skett ligger i användningen av olika former av hemliga tvångsmedel. Mycket av detta är dessutom internetbaserat i dag.
Det är inte så att bara för att internet finns gäller inte längre krav på att svensk lagstiftning ska följas. Det får inte bli en arena för kriminalitet.
Detta ska man dock skilja detta från den personliga integriteten och rätten att inte känna sig massavlyssnad. ”Massavlyssning” är för övrigt något det knappast finns grund att påstå skulle förekomma.
Det ska dessutom i sin tur skiljas från FRA:s verksamhet, som i lagstiftning är utpekad att handla om utrikes förhållanden. För att man ska få tillstånd att utföra någon form av informationsinhämtning krävs ett inhämtande av godkännande i särskild domstol.
ÅSA ROMSON (MP):
Fru talman!
Jag noterar att statsministern lägger tyngdpunkten på att det mesta som myndigheter samlar in är adekvat utifrån terrorismbekämpning och brottsbekämpning. Det är flera experter som i dagarna har uttryckt väldigt tydligt att även den reglering vi har i Sverige i hög grad är osäker när det gäller att begränsa spaningsverksamheten till sådant som verkligen är relevant och inte ger möjlighet till kartläggning av enskilda svenskar.
Jag noterade att statsministern själv och även hans kollega utrikesministern i olika uttalanden säger att de själva är restriktiva med att hantera telefon och internet av den anledningen att de kan avlyssnas. Jag undrar dock vad detta innebär i resonemang gentemot svenskarna, som i dag har allt fler kontakter och där vi också bejakar att man ska ha kontakter med myndigheter, läkare, banker och medieföretag via internet eller telefon.
Anser statsministern verkligen att den svenska FRA-lagen effektivt säkrar svenskarnas integritet på nätet?
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Det pågår en omfattande informationsinhämtning över världen. En del av detta är försvarsunderrättelseverksamhet. Det ägnar sig demokratier åt liksom en del länder som inte är demokratier. Jag tycker att detta ska skiljas från bland annat kravet på datalagring och lagring av telefontrafik. Det är inte FRA som ägnar sig åt detta, utan det är krav som ställs på telefonoperatörer. Det handlar ofta om att man i brottsutredningar begär fram underlag om telekommunikation för att kunna belägga allvarliga brott.
Dessa båda saker får inte röras ihop. FRA-lagstiftningen slår fast att spaningen inte får handla om inrikes förhållanden utan bara utrikes förhållanden.
Sedan är vi öppna med att vi i vår informationsinhämtning, för att säkerställa att vi ska kunna förebygga terrorism och allvarlig brottslighet och dessutom kunna bistå internationell trupp där vi har svensk närvaro, också delar information med andra länder. Det viktiga är då att denna informationsinhämtning är lagbunden och har integritetsskydd.
Hot och trakasserier mot politiker
BJÖRN SÖDER (SD):
Fru talman! I
Västra Götaland har en sprängladdning detonerat på en bil och en yxa satts i vindrutan. Fönster har krossats i hus, och husfasader och bilar har sprejats med politiska budskap. Partiledaren för det tredje största partiet i Sverige blir fysiskt angripen vid en boksignering, och själva boksigneringen måste avbrytas då polisen inte längre kan upprätthålla säkerheten på grund av vänsterextrema och antidemokratiska krafter.
När en fotbollstränare för en tid sedan utsattes för hot kallade statsministern till presskonferens och meddelade att detta inte är acceptabelt i vårt öppna samhälle. Det var bra av statsministern, och det ska han ha en eloge för. Det är viktiga signaler från landets högsta politiska företrädare.
Men var är statsministern när ett av de största oppositionspartiernas företrädare och medlemmar blir utsatta för hot och skadegörelse eller när en partiledare för samma parti blir överfallen och när arrangemang måste avbrytas på grund av hot?
Efter att journalister, opinionsbildare och före detta högt uppsatta politiker kritiserat den kompakta tystnaden uttalade sig statsministern till slut, och då var det som svar på en direkt fråga från en kvällstidningsjournalist.
Vilka signaler skickas när sådana här attacker mot demokratin bemöts av mer eller mindre tystnad från landets högsta politiska företrädare?
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Nu är jag på plats i riksdagen och kan då tillkännage att jag betraktar det som har utförts mot Jimmie Åkesson som en allvarlig kränkning.
Det finns också andra allvarliga exempel som gäller förtroendevalda inom Sverigedemokraterna. Och det finns andra partier som har haft likartade upplevelser. Det är naturligtvis inte acceptabelt.
Det bör rättsväsendet i sina olika delar visa att de reagerar gentemot. Det finns också särskilda möjligheter i lagstiftning att betrakta detta som särskilt försvårande när man sedan gör bedömningar av vilken påföljd som ska användas.
Jag ser stora risker för att det här helt felaktiga sättet att försöka påverka meningsmotståndare skapar en större slutenhet i ett land som annars är väldigt präglat av öppenhet när det gäller access och möjligheter att komma fram till och i vardagen möta ledande politiker.
Jag har sagt det till dem som har velat fråga mig. Det var inte en kvällstidningsjournalist jag träffade, utan TT. Och jag gjorde samma sak med det här som jag gjorde vid tidigare tillfälle. Jag gjorde mig tillgänglig för medierna utan att kalla till någon presskonferens. Jag är beredd att kommentera detta också efter riksdagens frågestund, på samma sätt.
BJÖRN SÖDER (SD):
Fru talman!
I valrörelsen 2010 uttalade statsministern att personer tillhörande Sverigedemokraterna inte ska bli förvånade när sådant här händer. Det statsministern då kommenterade var en knivattack på en sverigedemokrat.
I en debatt strax efter valet påstod statsministern på fullaste allvar att Sverigedemokraternas utgångspunkt var att beskriva sig som kränkta och att tycka synd om sig själva. Jag anser att det är ett helt sanslöst uttalande av en person som kallar sig statsminister.
Nu är det inte bara sverigedemokrater som blir utsatta för det här. Vi kunde härförleden läsa om en socialdemokratisk kommunpolitiker som blev överfallen i sitt hem.
När kommer statsministern att kraftfullt gå ut och fördöma det politiska våldet? Jag anser inte att statsministern gör det genom att som svar på direkta frågor emellanåt ta avstånd från våldet. Vem med självbevarelsedrift tar inte avstånd från våld? När kommer statsministern att kalla till en presskonferens för att visa att det här inte är acceptabelt i vårt öppna demokratiska samhälle och också skicka ut tydliga signaler om detta?
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Nu har vi ibland talskrivare i politiken, och det är tydligt att Björn Söder gärna vill vara det.
Nu svarade jag väldigt rakt och tydligt på dessa frågor, och det är jag beredd att göra i olika andra sammanhang.
Jag tycker att det är viktigt att vi står upp för att vi inte accepterar detta och att det som Jimmie Åkesson utsattes för är en allvarlig kränkning, men vi ska också vara tydliga med att det är rättsväsendet som måste följa upp detta.
Vi ska föra en samhällsdebatt om varför det är så farligt med en sådan här utveckling: Det leder till ökad slutenhet. Jag ser de riskerna, och jag tycker att det är bra att den diskussionen har kommit i förlängningen av vad som nu skedde med Sverigedemokraternas främste företrädare men också andra. Jag har sett att det är socialdemokrater. Och det finns andra företrädare som har varit drabbade i närtid av våld och andra former av hot. Det är också mycket allvarligt.
Strejkbryteri
JONAS SJÖSTEDT (V):
Fru talman!
Statsministern! Bara några hundra meter härifrån pågår en facklig konflikt. Sjöfolket i skärgårdstrafiken i Stockholm men även i Göteborg strejkar för att behålla ett rättvist lönesystem. Jag träffade några av de strejkande för någon timme sedan vid Skeppsbron.
Det som gör den här konflikten så ovanlig är reaktionen från en av arbetsgivarna. Strömmabolaget, uppbackat av arbetsgivarorganisationen Almega, har svarat på en fullt laglig konflikt med organiserat strejkbryteri. Båtar som är uttagna i konflikt ersätts med inhyrda strejkbrytare.
Det är en form av provokation som har varit ovanlig på svensk arbetsmarknad i modern tid, men vi kan se att i takt med att de otrygga jobben blir fler och att arbetslösheten stiger sätts löntagarnas ställning under press.
Min fråga till statsministern är:
Hur ser du på strejkbryteri?
Vilken är din åsikt om att strejkbrytare sätts in i en helt laglig konflikt på arbetsmarknaden?
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Ska vi, för att trots allt få en rimlig bild av hur svensk arbetsmarknad fungerar, konstatera att Sverige kanske är ett av de länder i världen som har minst problem när det gäller konflikter i form av strejker och andra yttringar?
Det är för mig länkat till framgångarna med den svenska modellen och den tydlighet i ansvar vi lämnar till fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer att sätta upp reglerna och också vårda deras efterlevnad när det gäller svensk arbetsmarknad.
Till det tycker jag också hör att politiken har haft förmåga att inte gå in i den här typen av konflikter och försöka partipolitisera dem. Därför tänker jag inte heller göra mig skyldig till det i dag.
Det är väldigt lätt att alltid hävda att den ena parten sitter med alla fel och den andra med alla rätt. Jag tycker att vi mycket nogsamt har utarbetat sätt på svensk arbetsmarknad för att också hantera konflikter så att konflikter inte ska fördjupas och inte bli längre. Vi har medlingsinstitut och andra former av stöd för att komma bort från konflikter. Det tycker jag är den väg vi också ska välja när det gäller den här konflikten.
JONAS SJÖSTEDT (V):
Fru talman!
Jag håller med statsministern om den svenska modellens styrka, men organiserat strejkbryteri är inte en del av den svenska modellen. Det är snarare någonting som hör 30-talet till.
Jag begär inte att statsministern ska ta ställning till de mycket berättigade kraven från sjöfolket. Jag frågar om det helt unika i att arbetsgivaren bemöter dem med organiserat strejkbryteri, som bryter mot just den här svenska modellen, som statsministern och jag är överens om i grunden är bra.
Statsministerns parti, Moderaterna, utnämner sig självt till Sveriges arbetarparti. Om det inte bara ska vara ett PR-trick förpliktar det faktiskt till någonting. Det är just i sådana här situationer agnarna skiljs från vetet när det gäller arbetarpartier, för ett riktigt arbetarparti skulle aldrig någonsin ursäkta eller inte ens kunna ta ställning till om man står på löntagarnas eller strejkbrytarnas sida. Statsministern får gärna ge ett svar på frågan.
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Nu försöker Jonas Sjöstedt göra det som jag tycker att man ska akta sig för.
I Jonas Sjöstedts värld finns, så att säga, en part med alla rätt och en felande part.
Jag tror att den svenska modellen har handlat om att inse att parter kommer från olika håll och att det mest balanserade är att de hittar balanspunkten sig emellan med minsta möjliga politiska inblandning. Att här stå och öka trycket och börja uttala sig i en pågående konflikt tror jag inte leder till att möjligheterna som den svenska modellen ger att lugna ned och få en lösning på denna konflikt används på rätt sätt. Det är därför jag väljer det här, som jag tycker, mer ansvarsfulla sättet att resonera. Jag förutsätter att det bygger på att parterna i denna konflikt följer den svenska modellen och löser det så skyndsamt som möjligt så att vi på alla sätt kan få i gång skärgårdstrafiken igen.
Förtroendet för den svenska ekonomiska politiken
ANNA KINBERG BATRA (M):
Fru talman!
”Den breda uppslutningen bakom ramverket har varit en styrka för Sverige under finanskrisen. Ordning och reda i statens finanser har varit en av Sveriges viktigaste konkurrensfördelar. Men denna konkurrensfördel går lätt förlorad om ramverket ignoreras.”
Så står det i Socialdemokraternas budgetmotion på s. 33. Jag instämmer gärna. Den breda uppslutningen i denna kammare kring det finanspolitiska ramverket, ramarna för hur statsbudgeten behandlas nu på hösten, är en av kärnorna i att de svenska statsfinanserna är så pass starka.
Nu när vi går in på budgetbehandlingen under hösten har vi samtidigt haft riksbankschefen i finansutskottet, som så sent som i morse uttryckte oro för den amerikanska finanspolitiken. Han syftar förstås på den osäkerhet som har varit under hösten då det stora oppositionspartiet har velat skapa oro i fråga om budgeten på grund av en sakpolitisk kampanj.
Sverige är inte USA. Socialdemokraterna går inte att jämföra med Republikanerna. Men jag vill ändå fråga statsministern vilken risk det finns när det gäller Sveriges relation till andra länder och förtroendet för den svenska ekonomiska politiken, om det riskerar att skapas osäkerhet om den svenska budgetprocessen.
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Jag följde på 1990-talet tillkomsten av ramverket. Den återspeglar två saker. Den ena är det faktum att Sverige under lång tid har vant sig vid att ha en minoritetsregering och rimligen får ställa in sig på att så kommer det också att vara i framtiden.
Därför var en bärande idé att budgeten skulle fastställas i ett beslut och att den därefter inte kunde styckas upp i smådelar där skiftande majoriteter valde bort eller till olika saker. Det var hela poängen. Därmed kunde man skapa en stabilitet omkring budgethanteringen även för en minoritetsregering.
Den andra saken var att finansministerns och Finansdepartementets ställning stärktes gentemot andra sakstatsråd och andra delar av regeringen. Det är något som inte heller ska underskattas. Detta har lagt grunden för god ordning i offentliga finanser. Vi gör inte slut på mer pengar än vi har, och vi är ansvarsfulla. Alla saker som görs för att förändra detta eller skapa ett ifrågasättande omkring detta kommer att vara menliga för Sverige.
Brottsbekämpningen i EU
JOHAN PEHRSON (FP):
Fru talman!
Jag har en fråga till statsministern om en effektivare brottsbekämpning, vilket är viktigt för Folkpartiet.
På Europeiska rådet i somras inleddes diskussionerna om hur vi ska gå vidare efter Stockholmsprogrammet, som handlar om hur vi tillsammans i Europeiska unionen bekämpar brott, framför allt grova brott.
Fördelarna med de öppna gränserna är givna, men tyvärr åker brottslingarna över gränserna och drar nytta av att olika länder har olika regler. Vår uppfattning är att vi måste täta ihop detta samarbete.
Vad tror statsministern att vi kan se framöver? Var kommer man att fokusera arbetet för att bekämpa de grova brotten i EU de kommande åren?
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Stockholmsprogrammet var en av de stora framgångarna under det svenska ordförandeskapet.
Om jag får gissa något tror jag inte att nästa program blir lika detaljerat som Stockholmsprogrammet var, av det naturliga skälet att många av de institutioner som diskuterades, bland annat Frontex, nu är på plats och utbyggda.
Det gäller också Eurojust, den europeiska åklagarmyndigheten.
Det finns en ny rättslig grund i Lissabonfördraget i dessa frågor, vilket innebär att Europaparlamentet blir medbestämmande – vilket i sin tur har förändrat vad man de facto kan göra.
Det är två saker jag ser framför mig för vad ett sådant program bör hantera. Den första och kanske viktigaste, inte minst med den diskussion vi har just nu i Europa, är att få det europeiska asylsystemet att fungera bättre.
Förstaasyllandsprincipen måste respekteras på ett bättre sätt. Vidare måste det brottsbekämpande samarbetet mellan berörda myndigheter stärkas. Det låter enkelt, men den typen av program måste ofta trycka på att information inhämtas och överlämnas till varandra. Det är de två punkter jag hoppas kommer att fördjupas när frågan återkommer till toppmötet i juni nästa år.
Befolkningstillväxt och investeringar i infrastruktur
ANDERS ÅKESSON (C):
Fru talman!
I dag kunde sannolikt både statsministern och jag läsa i en av rikstidningarna att Stockholm växer mer än väntat.
Det är bra, men det är självklart en utmaning för både Stockholm och resten av landet.
I Stockholm består självklart utmaningen i att klara åtagandet av att bli fler. I resten av landet är den motsatta utmaningen en krympande befolkning med allt färre som ska upprätthålla det vi brukar kalla god service, skatteunderlag och tillväxt i gjorda investeringar.
Om vi betraktar denna nyhet ur ett hela-landet-perspektiv tycker jag att det samhällsekonomiskt vore självklart att vi bättre försöker nyttja redan gjorda investeringar i samhällsinfrastruktur genom att få befolkningstillväxten mer spridd över landet.
På vilket sätt och med vilka verktyg anser statsministern att vi ska verka för att få en befolkningsmässigt spridd tillväxt över hela landet?
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Detta är frågor som också har varit viktiga för Centerpartiet i budgetförhandlingar inom Alliansen.
Det uppenbara är att Sverige är ett glesbefolkat, vidsträckt land. Vi jobbar mycket med investeringar i infrastruktur.
Vi ser till att forskning och universitetssatsningar finns över hela landet. Vi skapar förutsättningar för företagande över hela Sverige. I många av de orter där vi har sett en befolkningsminskning har jag själv på plats kunnat notera att det som förr var en bygd kopplad till en arbetsgivare, oftast en stor industri, i flera fall har ersatts av rätt bred småföretagsamhet med flera olika branscher som agerar parallellt med varandra.
Den typen av livskraftiga jobb i företag över hela Sverige, understödda av bra statliga investeringar, ger en god grund.
Sedan finns utjämningssystem och andra resurser som ges riktat för att motverka risken för att service inte fungerar och att glesbygdsbutiker försvinner. Jag säger inte att vi kan reversera hela effekten. I grunden handlar det om mänskliga val, men det finns ett värde, precis som också Centerpartiet anser, i att hela Sverige kan leva.
Åtgärder mot våld
YVONNE ANDERSSON (KD):
Fru talman!
Det förekommer till synes alltmer våld i vårt samhälle. Skjutningar har förekommit i Skåne och Göteborg. Nu sist drabbades min hemstad, Linköping, med dubbelmordet i lilla Ljungsbro. Människor uttrycker sin oro.
Jag tror att det är viktigt att vidta alla tänkbara förebyggande åtgärder, att öka kunskapen om relevanta frågor och även återerövra begrepp som moral och etik i sammanhanget.
Hur ser statsministern på skeendet, och vilka åtgärder behöver vidtas för att säkra ett tryggt samhälle för alla, särskilt barn, unga och äldre?
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Jag tycker mig se en dubbel utveckling. I våra nationella trygghetsundersökningar ser vi att svenskarna upplever sig vara allt tryggare i sina bostadsområden och i sina livsvillkor. I kärnan av dem som upplever otrygghet kan vi snarare se en växande tendens till gängkriminalitet, användande av grovt våld och inte sällan av vapen av olika slag.
Det här kan naturligtvis inte bara hanteras polisiärt, men det är viktigt att det görs. Stora förstärkningsresurser, också nationella, kommer nu till exempelvis Göteborg för att upplösa de fyra kriminella grupperingar som i stor utsträckning står bakom våldsanvändningen. De ägnar sig mycket åt att dela upp den kriminella marknaden, till exempel narkotikaförsäljningen som är mycket lukrativ i det här sammanhanget.
Bredare och viktigare är naturligtvis att skolan fungerar, att det civila samhället, som är större än statens och det offentligas insatser, finns på plats, att det finns bra förutsättningar för familjer att växa och leva. Det är naturligtvis svårare att svara på detta under en kort minut, men detta är inte minst viktigt för de långsiktiga svar som Yvonne Andersson efterfrågar.
Pensionärernas ekonomiska situation
PHIA ANDERSSON (S):
Fru talman! Regeringens misslyckade jobbpolitik slår hårt mot landets pensionärer. Deras ekonomi drabbas när pensionsbromsen slår till. Genomsnittspensionären förlorar 47 000 på nio år enligt de beräkningar som Pensionsmyndigheten har gjort. Av dessa är drygt 31 000 kända eftersom de avser åren 2010–2014. Men den lite längre prognosen för åren 2015–2018 pekar på ytterligare 16 000 i pensionsförlust. Lägger man till alliansregeringens införda skillnader i skatt mellan löntagare och pensionärer ökar skillnaderna ytterligare.
Det kan inte vara rimligt att så stora skillnader ska finnas mellan inkomster över tid, speciellt inte när landets finanser är stabila.
Vad avser statsministern att göra åt pensionärernas situation?
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Får jag påpeka att jag inte instämmer i beskrivningen av pensionssystemet? Det är viktigt att påpeka det för en socialdemokrat eftersom också ni står bakom pensionssystemet. Pensionssystemet är kopplat till hur många som arbetar, och därför är en växande sysselsättning i Sverige ett sätt att säkra pensionsutbetalningarna.
Men det finns en annan faktor som kommer in här, nämligen att vi lever allt längre. Det gör att vi måste räkna in allt längre livslängder för att kunna balansera pensionsutbetalningarna. Då bör rimligen diskussionen gälla hur vi ska uppmuntra dem som vill, önskar och har förmåga att jobba lite längre.
Jag tror – och det har vi analyserat fördelningspolitiskt vid flera tillfällen – att det är viktigt att stötta de grupper i pensionärskollektivet som lever med de minsta ekonomiska marginalerna. Därför har regeringen vid två tillfällen höjt det särskilda bostadstillägg som finns för de pensionärer som lever med de minsta ekonomiska marginalerna. Det är ett mycket verkningsfullt sätt att balansera effekten av detta till de 16 miljarder vi vid fem tillfällen har sänkt skatterna för pensionärer. Det är något som vi naturligtvis också kommer att titta på framöver.
Antalet högskoleplatser
IBRAHIM BAYLAN (S):
Fru talman!
Förra veckan kom antagningsstatistiken till landets högskolor. När det gäller vårantagningen är det rekord för sjunde året i rad. Det var en ökning av antalet sökande med 5 procentenheter.
Samtidigt ser vi att regeringen för tredje året i rad drar ned på antalet högskoleplatser i vårt land. Anledningen till det är enkel. Den finns att läsa i regeringens budgetproposition. Det reformutrymme som finns investeras i framför allt skattesänkningar.
Vad har ni för grund för politiken, statsministern, som går ut på att när antalet ungdomar som söker till högskolan ökar drar ni ned på antalet högskoleplatser? Vad är logiken och strategin bakom en sådan utveckling för landet Sverige?
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Detta är helt enkelt inte en korrekt beskrivning. Det är fler som är högskolestuderande nu än 2006, och det är fler som nu och kommande år – som andel av varje årskull – kommer att ha access till högre utbildning.
Sedan ska man lära sig en sak om Sverige, och det är att det ibland beskrivs som att det förds 100 000 barn om året i Sverige, men det stämmer inte. Det finns år då det föds färre än 90 000 barn, och det finns andra år då det föds uppemot 120 000 barn. Det påverkar också
siffrorna för hur många det är som är i ålder för förskola, grundskola, gymnasieskola och för högre utbildning.
Just nu har vi en utveckling där detta kommer att påverka hur många högskoleplatser som behövs, eftersom det i slutet av 1990-talet föddes ganska få barn i Sverige. Det följdes av en större ökning av barnafödandet som vi ser effekten av just nu i svensk förskola.
Det är viktigt att ta med även sådant.
Tv-sändningar av idrottsevenemang
GUNILLA CARLSSON i Hisings Backa (S):
Fru talman!
Under de senaste dagarna har frågan varit upp angående om svenska folket kommer att kunna följa de kommande OS-sändningarna i tv.
Riksdagen beslutade redan 2012 att regeringen skulle inrätta en så kallad evenemangslista. Alliansens partier röstade emot detta. En evenemangslista innebär att man på nationell nivå beslutar att vissa stora idrottsevenemang ska sändas i så kallade fria kanaler.
Dessutom finns det EU-direktiv om att EU:s länder ska införa en evenemangslista. Trots riksdagens beslut har frågan ännu inte fått någon lösning. Evenemangslista finns i många andra europeiska länder, bland annat i Norge, Finland, Storbritannien med flera. Vi socialdemokrater menar att en sådan lista bör införas också i Sverige för att större evenemang som OS ska kunna ses i fria tv-kanaler.
Som det ser ut just nu kommer inte hela det svenska folket att kunna se de kommande OS-sändningarna. Hur tänker statsministern säkerställa att stora idrottsevenemang kommer att kunna följas av hela svenska folket? Och när kommer det att presenteras en evenemangslista?
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Vi håller på att se över hur en evenemangslista kan utformas. Men jag vill bara påpeka att inte vare sig det som vi tittar på eller det som Socialdemokraterna säger på något sätt garanterar att det skulle innebära att Sveriges Television får visa OS. Det beror på att det är Internationella olympiska kommittén som äger rättigheterna, och man är fri att sälja dessa rättigheter till vem som man så önskar.
Huruvida man skulle kunna lösa detta med den här typen av åtgärder tror jag inte har någon utsikt. Det beror också på en annan sak. I sättet att finansiera moderna olympiska spel ingår att man räknar med att den typen av rättigheter säljs till högstbjudande. Det tror jag inte att något politiskt parti i Sverige har möjlighet att påverka även om det är populärt att uttrycka det som att man skulle kunna göra det.
Tillgången till service på landsbygden
TINA EHN (MP):
Fru talman!
Min frågeställning liknar den som Centerpartiets Anders Åkesson tidigare lyfte fram här.
Debatten handlar om ett Sverige som dras itu. Det pågår en utveckling där orter förlorar både människor och service. Det gäller postutdelning, polisnärvaro, biblioteksfilialer, utbildningsmöjligheter och bredbandsuppkopplingar.
Senast i veckan har det rapporterats om att många landsbygdsbutiker har lagt ned sin verksamhet. Små butiker och lanthandlare säljer snart sin sista mjölk, kanske man kan säga. Människor måste då ta bilen och åka längre sträckor för att nå den servicen.
Alla vill inte flytta till Stockholm, hör man ibland från människor. Men den här utvecklingen pågår väldigt starkt i Sverige just nu.
Jag vill fråga vilka ambitioner som statsministern har för att förändra eller påverka den här utvecklingen, att människor på många platser inte längre har tillgång till en grundläggande service i form av till exempel en lokal dagligvarubutik.
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Som jag nämnde tidigare finns det vissa stöd som vi arbetar med för att motverka delar av denna utveckling. Jag vill dock påpeka att det inte alls är så att hela strömmen nu är att alla flyttar till Stockholm.
Det är inte heller så att den förändring som nu sker, att mindre butiker försvinner, innebär att det bara finns butiker kvar i Stockholm. Ofta förskjuts det mot andra typer av butiker också i mer glest befolkade delar av Sverige. Det finns alltså en marknadsdriven utveckling som är en följd av hur människor väljer att konsumera.
Jag har redovisat de stöd som finns. Men jag kan påpeka för Tina Ehn vad jag inte tycker att vi ska göra. Jag tycker inte att vi ska införa kilometerskatt eller höja bensinskatten. Jag tycker inte att vi ska påföra stora kostnader på landsbygdens transporter. Det kommer nog inte att gå i rätt riktning när det gäller de avsikter som Tina Ehn säger sig stå bakom, snarare tvärtom. Det finns också risker med att tro att man lägga stora kostnader på transporter i glesbygd. Det kommer snarare att skynda på en oönskad utveckling.
Antalet högskoleplatser
THOMAS STRAND (S):
Fru talman!
Jag vill följa upp den fråga som Ibrahim Baylan ställde om högskoleplatser.
Vi vet att utbildning är ett av de främsta redskapen för att bekämpa arbetslösheten. Arbetslösheten är hög i dag, högre än när statsministern kom till makten.
I det läget väljer regeringen att minska antalet högskoleplatser. Mäter man per tusen ungdomar var det fler högskoleplatser 2006 än vad det är i dag. Platserna har minskat från drygt 430 platser till 377 platser per 1 000 ungdomar.
Det betyder att lärosäten får avvisa ungdomar som vill utbilda sig till sådana kvalificerade yrken som civilingenjörer, jurister och psykologer.
Det är för mig en obegriplig politik att ni stänger dörrar för ungdomar som vill studera. Därför kvarstår frågan: Vad är motivet för att dra ned på utbildningsplatser i högskolan när arbetslösheten bland ungdomar nu är så hög?
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Det är viktigt att det finns många högskoleplatser, och de är nu fler än vad som var fallet 2006. Dessutom har vi tillskjutit kvalitetsresurser så att också utbildningarnas innehåll blir bättre. Vi har också gjort särskilt riktade satsningar på grupper som är väldigt efterfrågade. Det gäller utbildningsplatser för läkare, sjuksköterskor och ingenjörer.
Det antalet växer nu mycket kraftigt, det har vi öppnat för. Så jag instämmer helt enkelt inte i Thomas Strands beskrivning.
En förändring som finns med i sammanhanget är ju att vi har infört avgifter för utländska studenter som vill studera i Sverige, någonting som jag tycker är försvarligt. Jag tycker inte att attraktiviteten för svensk högskoleutbildning ska vara att den är gratis, utan attraktiviteten ska vara att den håller hög kvalitet. Det gör att söktrycket från dem som inte bor inom Europeiska unionen har minskat något. Det är ett faktum som bör vägas in.
Sedan spelar det – som sagt – också en roll hur stora årskullarna är. Men vi befinner oss nu i en situation där det är en mycket stor och växande andel av befolkningen som har access till högskoleplatser, vilket är viktigt för att möta hur svensk arbetsmarknad utvecklas.
Minoriteters ställning i Turkiet
YILMAZ KERIMO (S):
Fru talman!
Turkiets premiärminister är här i dag på besök.
Han har träffat er och ska också träffa andra.
Det har nyligen presenterats ett demokratipaket i Turkiet där innehållet är mycket tomt. Många minoritetsgrupper är missnöjda. Det finns bara privata kurser i minoritetsspråken, det finns ingen sådan modersmålsundervisning i skolorna.
Många minoriteter, aleviter, assyrier/syrianer och kurder, har inte fått något erkännande som minoritetsgrupper, och därför har de inte fått de rättigheterna.
När det gäller det Mor Gabriels kloster har det utlovats att de gamla ägarna ska få tillbaka det. Men det är bara 30 procent som lämnas tillbaka, inte hela marken.
Det finns fortfarande brister i yttrandefrihet, demokrati och rättigheter för minoriteterna.
Har statsministern påpekat dessa brister för premiärminister Erdoğan? Och hur tänker ni följa upp att Turkiet åtgärdar dessa brister så att Turkiet blir en demokrati och därmed också blir medlem i EU?
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Jag har vid flera tillfällen träffat premiärminister Erdoğan. En mer rättvis beskrivning är att det trots allt har genomförts en lång rad reformer.
Första gången jag träffade premiärminister Erdoğan fanns det stort ifrågasättande om man skulle diskutera kurders möjligheter att använda sitt eget språk, möjligheter som premiärminister Erdoğan därefter har förbättrat.
Det demokratiska paket som han har presenterat har välkomnats av omvärlden. Det är inte i alla delar perfekt. Man skulle kunna gå längre, men det är en process – och det ska man vara klar över – som har mött stark kritik av ultranationalister i Turkiet som protesterar mot det som premiärminister Erdoğan genomför.
Det är bättre att den turkiske premiärministern själv får svara på frågorna, men dessa diskussioner togs upp. Vi välkomnar de steg som har tagits, men vi pekade också på behovet av fortsatta reformer när det gäller minoritetsgrupper, vilket är ett begrepp som inte innebär detsamma i Turkiet som när vi talar om nationella minoriteter i Sverige.
Jag ser oss som goda vänner till Turkiet också när det gäller ansträngningarna för att reformprocessen ska fortsätta.
Lagstiftning om finansieringen av politiska partier
JASENKO OMANOVIC (S):
Fru talman!
Den 29 november 2012 sade statsministern här i kammaren att hans ambition är att vi i god tid före valet 2014 ska ha på plats en lagstiftning som reglerar all finansiering av partier och kandidater. För någon vecka sedan kunde vi i tv-programmet Kalla fakta höra att Sverige till och med motarbetar i FN en reglering av tobaksbolagens bidrag till kandidater och partier.
Jag vill påpeka, fru talman, att trots den ambition som statsministern hade har vi fortfarande inte fått till riksdagen någon proposition om att reglera den lagstiftning som gäller all finansiering, inklusive anonyma bidrag till Europavalet, som ju är om sex månader.
Frågan kvarstår: Kommer vi att få en lagstiftning så att väljare vet vem som står bakom finansieringen av partierna?
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Det finns ett lagstiftningsarbete som är i gång och ett remissutfall som delvis var kritiskt. Det ställdes frågor som leder in i diskussionen om hur vi ska se på vår grundlag. Jag antar att även Socialdemokraterna anser att det är viktigt att det vi gör är grundlagsenligt.
Vår ambition kvarstår, men det måste vara ett riktigt och bra lagstiftningsarbete. Under den här processen har bland annat mitt parti ändrat tillämpningen av hur vi i partiet tar emot gåvor från enskilda personer. Vi offentliggör alla som skänker över 20 000 och tar inte emot bidrag från företag.
Den stora fråga som kommer att kvarstå i framtiden – och det är därför märkligt när det är en socialdemokrat som ställer frågan – är att det enda verkliga beroende som finns finansieringsmässigt, och som det finns anledning att diskutera, är socialdemokratins beroende av lotterier och av fackliga medlemmars betalning, även från dem som röstar på andra partier än Socialdemokraterna.
Vinster i fristående skolorPETER PERSSON (S):
Fru talman!
Under den här hösten har många människor i vårt land upprörts över hur friskolor och privatskolor sorterar elever och säger: Ni är inte välkomna. Det är stora vinstuttag i verksamheter och försäljningar. Vinstmaximering har tydligt gått före undervisning.
Kring detta hade jag en debatt med finansministern den 5 september. Han uttryckte sig närmast raljant och uttalade: Vad ser Socialdemokraterna för problem med att tjäna pengar i fristående skolor? Det skiljer väl inte från byggnation, produktion av tegel, cement eller stålvaror?
Delar statsministern denna mycket bekymmersfria syn på vinstuttag och kortsiktighet i privatskolor i vårt land?
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Alla barn ska ha rätt att välja skola, och ingen skola har rätt att säga nej till något barn. Det finns lagstöd för detta, och Skolinspektionen ska se till att det efterlevs.
Vi har sett till att förstärka möjligheterna för Skolinspektionen att agera mot skolor som inte följer detta. Just denna valfrihet är mycket viktig.
Jag är mycket glad över att sex partier står bakom Friskolekommitténs betänkande, inklusive Socialdemokraterna, som säger att det är värdefullt med valfrihet och att det ska finnas möjlighet att bedriva dessa i form där man kan gå med vinst. Det är viktigt att det görs på ett sätt som gör att man respekterar att det handlar om skattepengar. Därför ställer vi i kommittéslutsatserna ökande krav, som vi kommer att föra till lagstiftning, på långsiktigt ägaransvar.
Det finns för övrigt därtill en annan utredning som tittar på andra delar av skattefinansierad välfärd. På det sättet uppnår vi den bästa balansen: Brett stöd för att det ska finnas valfrihet, att man ska vara aktsam om skattebetalarnas pengar och att det ska finnas möjlighet till sanktioner gentemot dem som inte följer reglerna.
Skattereglerna för hyresrätt och ägd bostad
LARS ERIKSSON (S):
Fru talman!
Statsministern! Att det byggs för lite hyresrätter är inte någon nyhet. I tabloider i Stockholmspressen har vi i dag kunnat läsa att fastighetsskatten för hyresfastigheter är på väg att tas bort, och det är bra.
Hyresrätten är skattemässigt missgynnad. Men att ta bort fastighetsskatten på hyresfastigheter påverkar inte nyproduktionen särskilt mycket.
Redan i dag är man befriad från denna skatt i 15 år. En nybyggd hyreslägenhet blir i dag ca 2 000 kronor per månad dyrare att bo i än en ägd bostad.
Min fråga till statsministern är: Anser statsministern att hyresrätten är skattemässigt missgynnad, och kommer det något förslag om att ge hyresrätten mer likvärdiga villkor gentemot ägd bostad?
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Det som återges i medier i dag är en intervju av en utredare. Det är inte ett färdigt utredningsuppdrag, och det är inte heller någonting som är politiskt färdigt avvägt.
Låt mig säga för den som önskar se fler bostäder byggda att det inte bara finns en spak att dra i. Det är en omfattande regelmassa som är en blandning av påverkan från statliga såväl som kommunala makthavare men också från privata intressenter. Det finns en lång rad aspekter på detta, varav vi nära nog utreder alla, och vi vrider på alla möjligheter för att underlätta och förbättra nyproduktionen. Från att ha haft låga tal får vi nu signaler om att nyproduktionen ökar.
Jag tror att en bärande del av detta har varit det avtal om en presumtionshyra upp till 15 år som parterna på hyresmarknaden kunde ingå och som jag tror öppnar för att det kommer att bli intressantare att bygga hyresrätter.
Det är som sagt inte bara en fråga om skatter och inte bara en fråga om det avtalet. Det är mycket annat som måste till för att vi ska få större bostadsproduktion.
FÖRSTA VICE TALMANNEN:
Därmed tackar jag statsministern. Frågestunden är avslutad.
Jag måste säga att jag inte tycker att den är spännande, alltför förutsebar.
Vi borde återgå till uppresning så att vem som helst kan få frågan, som i brittiska parlamentet, dels ta bort partiernas s.k. prioriterade frågare.
Tråkigt, ospännande.
5 § Statsministerns frågestund
MIKAEL DAMBERG (S):
Fru talman!
Moderaterna gick till val på fler jobb och minskat utanförskap. Den ambitionen var det inget fel på, men när vi i dag, sju år efter att regeringen tillträdde, summerar resultatet kan vi konstatera att arbetslösheten i dag är högre och att försörjningsstödet ökar runt om i Sverige.
Faktum är att kostnaden för försörjningsstödet har ökat med en fjärdedel sedan 2006. Riksdagens utredningstjänst visar också att socialbidragen nu ökar i åtta av tio kommuner.
Jobbmisslyckandet får inte bara stora konsekvenser för de människor som drabbas av arbetslöshet. Det får också stora konsekvenser för kommunerna och för deras möjligheter att satsa på skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Av alla löften om minskat utanförskap blev det i stället ökade socialbidrag i kommunerna.
Vad beror den här utvecklingen på, Fredrik Reinfeldt? Vad var det som gick så fel i Moderaternas jobbpolitik?
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Sverige har en alliansregering. Vi var fyra partier som gick till val på att minska utanförskapet. Det har också skett. Antalet människor med arbetsförmåga som står utanför arbetsmarknaden är över 200 000 mindre i dag. Den stora förändringen är att vi inte längre i mycket stora tal förtidspensionerar bort delar av arbetskraften eller låter människor finnas i långtidssjukskrivning, vilket var socialdemokratins metod att dölja arbetslösheten. Nu är de närmare arbetsmarknaden. Det syns i ett ökat arbetsutbud, och det syns också i att vi har haft en sysselsättning som har vuxit med över 200 000.
Eftersom svensk ekonomi växer snabbare än vår omvärld gör det också att med bevarad utgiftskvot stiger de resurser som finns tillgängliga för offentliga institutioner i kommuner och landsting. Lite beroende på hur man räknar har på detta sätt 40 till 70 miljarder tillförts de offentliga verksamheterna tack vare den goda tillväxten i svensk ekonomi efter 2006.
MIKAEL DAMBERG (S):
Fru talman!
Åhörare! Ni märkte att statsministern inte med ett enda ord nämnde de växande socialbidragskostnaderna. Han talade om allt annat. Problemet för statsministern att svara på den här frågan är att Moderaternas arbetslinje har blivit en socialbidragslinje, och det är väldigt svårt för moderatledaren att reda ut detta.
I stället för investeringar i lärarna eller i mindre klasser har kommunerna tvingats göra investeringar i ökade socialbidragskostnader. I stället för investeringar i bättre kvalitet i äldreomsorgen och mer bemanning har man tvingats göra investeringar i ökade socialbidragskostnader. Så ser verkligheten ut i de kommuner som finns runt om i Sverige, oavsett politisk majoritet.
Det är detta som statsministern inte vill tala om. I 241 av 290 kommuner har kostnaderna för försörjningsstöd ökat sedan 2006, och de har ökat med en fjärdedel i hela landet. Ytterst handlar det om regeringens jobbmisslyckande, som nu lämnar över kostnader på kommuner och tränger ut insatser. Varför blev er arbetslinje en socialbidragslinje, herr statsminister?
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Nu har alltså resurserna till kommuner och landsting vuxit efter 2006. Det är en effekt av att svensk ekonomi växer starkare än andra. Det har också lett till att det har kunnat göras betydande investeringar i skola och sjukvård under de år då vi har haft makt och inflytande. Det är fler som jobbar. Det leder till att vi också bedömer att den skattefinansierade sysselsättningen i kommuner och landsting växer jämfört med 2010.
Det är socialdemokratin som på riksdagens bord lägger förslag om att bygga ut en bidragslinje. Man vill utöka transfereringar och bidrag till människor som inte arbetar. Man vill bygga ut gammal, beprövad och dåligt fungerande AMS-politik. Det gör att vägvalet i nästa val snarare handlar om huruvida vi ska ha fler löneutbetalningar eller fler bidragsutbetalningar. Det är den konflikt som kommer att vara avgörande för vilka som får bära makt efter valet 2014.
Integritet på internet
ÅSA ROMSON (MP):
Fru talman!
Åhörare! Det pågår en massavlyssning på internet. Det är en avlyssning som med teknisk expertis möjliggör kartläggning av enskildas vanor, vänner, vårdkontakter och mediekontakter. Vi ser uppgifter om att svenska FRA samlar in och lagrar stora mängder data om vanliga svenskar. Det har också förekommit uppgifter om att FRA utbyter datainformation med NSA, den amerikanska spaningsverksamheten. Här har man möjlighet att kartlägga enskildas sociala nätverk.
När sedan Tyskland, Frankrike och andra europeiska länder vill diskutera dessa frågor mer intensivt från europeiskt håll med USA lägger Sverige in veto tillsammans med Storbritannien. I Storbritannien drar man sig inte heller för att gå ganska hårt fram mot de medieföretag som har varit med och spritt information från läckan Edward Snowden.
Jag vill helt enkelt fråga statsministern varför Sverige i dessa dagar inte står upp för friheten på internet.
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Vi står gärna upp för friheten på internet, men vi ska vara klara över att internet också kan användas för sådant som är brottslig verksamhet. Jag var själv i Göteborg och talade med poliser som jobbar mot människohandel, den absolut grövsta form av prostitution som bedrivs i Sverige. Den enda möjligheten att bekämpa den och att få reda på vad som har skett ligger i användningen av olika former av hemliga tvångsmedel. Mycket av detta är dessutom internetbaserat i dag.
Det är inte så att bara för att internet finns gäller inte längre krav på att svensk lagstiftning ska följas. Det får inte bli en arena för kriminalitet.
Detta ska man dock skilja detta från den personliga integriteten och rätten att inte känna sig massavlyssnad. ”Massavlyssning” är för övrigt något det knappast finns grund att påstå skulle förekomma.
Det ska dessutom i sin tur skiljas från FRA:s verksamhet, som i lagstiftning är utpekad att handla om utrikes förhållanden. För att man ska få tillstånd att utföra någon form av informationsinhämtning krävs ett inhämtande av godkännande i särskild domstol.
ÅSA ROMSON (MP):
Fru talman!
Jag noterar att statsministern lägger tyngdpunkten på att det mesta som myndigheter samlar in är adekvat utifrån terrorismbekämpning och brottsbekämpning. Det är flera experter som i dagarna har uttryckt väldigt tydligt att även den reglering vi har i Sverige i hög grad är osäker när det gäller att begränsa spaningsverksamheten till sådant som verkligen är relevant och inte ger möjlighet till kartläggning av enskilda svenskar.
Jag noterade att statsministern själv och även hans kollega utrikesministern i olika uttalanden säger att de själva är restriktiva med att hantera telefon och internet av den anledningen att de kan avlyssnas. Jag undrar dock vad detta innebär i resonemang gentemot svenskarna, som i dag har allt fler kontakter och där vi också bejakar att man ska ha kontakter med myndigheter, läkare, banker och medieföretag via internet eller telefon.
Anser statsministern verkligen att den svenska FRA-lagen effektivt säkrar svenskarnas integritet på nätet?
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Det pågår en omfattande informationsinhämtning över världen. En del av detta är försvarsunderrättelseverksamhet. Det ägnar sig demokratier åt liksom en del länder som inte är demokratier. Jag tycker att detta ska skiljas från bland annat kravet på datalagring och lagring av telefontrafik. Det är inte FRA som ägnar sig åt detta, utan det är krav som ställs på telefonoperatörer. Det handlar ofta om att man i brottsutredningar begär fram underlag om telekommunikation för att kunna belägga allvarliga brott.
Dessa båda saker får inte röras ihop. FRA-lagstiftningen slår fast att spaningen inte får handla om inrikes förhållanden utan bara utrikes förhållanden.
Sedan är vi öppna med att vi i vår informationsinhämtning, för att säkerställa att vi ska kunna förebygga terrorism och allvarlig brottslighet och dessutom kunna bistå internationell trupp där vi har svensk närvaro, också delar information med andra länder. Det viktiga är då att denna informationsinhämtning är lagbunden och har integritetsskydd.
Hot och trakasserier mot politiker
BJÖRN SÖDER (SD):
Fru talman! I
Västra Götaland har en sprängladdning detonerat på en bil och en yxa satts i vindrutan. Fönster har krossats i hus, och husfasader och bilar har sprejats med politiska budskap. Partiledaren för det tredje största partiet i Sverige blir fysiskt angripen vid en boksignering, och själva boksigneringen måste avbrytas då polisen inte längre kan upprätthålla säkerheten på grund av vänsterextrema och antidemokratiska krafter.
När en fotbollstränare för en tid sedan utsattes för hot kallade statsministern till presskonferens och meddelade att detta inte är acceptabelt i vårt öppna samhälle. Det var bra av statsministern, och det ska han ha en eloge för. Det är viktiga signaler från landets högsta politiska företrädare.
Men var är statsministern när ett av de största oppositionspartiernas företrädare och medlemmar blir utsatta för hot och skadegörelse eller när en partiledare för samma parti blir överfallen och när arrangemang måste avbrytas på grund av hot?
Efter att journalister, opinionsbildare och före detta högt uppsatta politiker kritiserat den kompakta tystnaden uttalade sig statsministern till slut, och då var det som svar på en direkt fråga från en kvällstidningsjournalist.
Vilka signaler skickas när sådana här attacker mot demokratin bemöts av mer eller mindre tystnad från landets högsta politiska företrädare?
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Nu är jag på plats i riksdagen och kan då tillkännage att jag betraktar det som har utförts mot Jimmie Åkesson som en allvarlig kränkning.
Det finns också andra allvarliga exempel som gäller förtroendevalda inom Sverigedemokraterna. Och det finns andra partier som har haft likartade upplevelser. Det är naturligtvis inte acceptabelt.
Det bör rättsväsendet i sina olika delar visa att de reagerar gentemot. Det finns också särskilda möjligheter i lagstiftning att betrakta detta som särskilt försvårande när man sedan gör bedömningar av vilken påföljd som ska användas.
Jag ser stora risker för att det här helt felaktiga sättet att försöka påverka meningsmotståndare skapar en större slutenhet i ett land som annars är väldigt präglat av öppenhet när det gäller access och möjligheter att komma fram till och i vardagen möta ledande politiker.
Jag har sagt det till dem som har velat fråga mig. Det var inte en kvällstidningsjournalist jag träffade, utan TT. Och jag gjorde samma sak med det här som jag gjorde vid tidigare tillfälle. Jag gjorde mig tillgänglig för medierna utan att kalla till någon presskonferens. Jag är beredd att kommentera detta också efter riksdagens frågestund, på samma sätt.
BJÖRN SÖDER (SD):
Fru talman!
I valrörelsen 2010 uttalade statsministern att personer tillhörande Sverigedemokraterna inte ska bli förvånade när sådant här händer. Det statsministern då kommenterade var en knivattack på en sverigedemokrat.
I en debatt strax efter valet påstod statsministern på fullaste allvar att Sverigedemokraternas utgångspunkt var att beskriva sig som kränkta och att tycka synd om sig själva. Jag anser att det är ett helt sanslöst uttalande av en person som kallar sig statsminister.
Nu är det inte bara sverigedemokrater som blir utsatta för det här. Vi kunde härförleden läsa om en socialdemokratisk kommunpolitiker som blev överfallen i sitt hem.
När kommer statsministern att kraftfullt gå ut och fördöma det politiska våldet? Jag anser inte att statsministern gör det genom att som svar på direkta frågor emellanåt ta avstånd från våldet. Vem med självbevarelsedrift tar inte avstånd från våld? När kommer statsministern att kalla till en presskonferens för att visa att det här inte är acceptabelt i vårt öppna demokratiska samhälle och också skicka ut tydliga signaler om detta?
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Nu har vi ibland talskrivare i politiken, och det är tydligt att Björn Söder gärna vill vara det.
Nu svarade jag väldigt rakt och tydligt på dessa frågor, och det är jag beredd att göra i olika andra sammanhang.
Jag tycker att det är viktigt att vi står upp för att vi inte accepterar detta och att det som Jimmie Åkesson utsattes för är en allvarlig kränkning, men vi ska också vara tydliga med att det är rättsväsendet som måste följa upp detta.
Vi ska föra en samhällsdebatt om varför det är så farligt med en sådan här utveckling: Det leder till ökad slutenhet. Jag ser de riskerna, och jag tycker att det är bra att den diskussionen har kommit i förlängningen av vad som nu skedde med Sverigedemokraternas främste företrädare men också andra. Jag har sett att det är socialdemokrater. Och det finns andra företrädare som har varit drabbade i närtid av våld och andra former av hot. Det är också mycket allvarligt.
Strejkbryteri
JONAS SJÖSTEDT (V):
Fru talman!
Statsministern! Bara några hundra meter härifrån pågår en facklig konflikt. Sjöfolket i skärgårdstrafiken i Stockholm men även i Göteborg strejkar för att behålla ett rättvist lönesystem. Jag träffade några av de strejkande för någon timme sedan vid Skeppsbron.
Det som gör den här konflikten så ovanlig är reaktionen från en av arbetsgivarna. Strömmabolaget, uppbackat av arbetsgivarorganisationen Almega, har svarat på en fullt laglig konflikt med organiserat strejkbryteri. Båtar som är uttagna i konflikt ersätts med inhyrda strejkbrytare.
Det är en form av provokation som har varit ovanlig på svensk arbetsmarknad i modern tid, men vi kan se att i takt med att de otrygga jobben blir fler och att arbetslösheten stiger sätts löntagarnas ställning under press.
Min fråga till statsministern är:
Hur ser du på strejkbryteri?
Vilken är din åsikt om att strejkbrytare sätts in i en helt laglig konflikt på arbetsmarknaden?
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Ska vi, för att trots allt få en rimlig bild av hur svensk arbetsmarknad fungerar, konstatera att Sverige kanske är ett av de länder i världen som har minst problem när det gäller konflikter i form av strejker och andra yttringar?
Det är för mig länkat till framgångarna med den svenska modellen och den tydlighet i ansvar vi lämnar till fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer att sätta upp reglerna och också vårda deras efterlevnad när det gäller svensk arbetsmarknad.
Till det tycker jag också hör att politiken har haft förmåga att inte gå in i den här typen av konflikter och försöka partipolitisera dem. Därför tänker jag inte heller göra mig skyldig till det i dag.
Det är väldigt lätt att alltid hävda att den ena parten sitter med alla fel och den andra med alla rätt. Jag tycker att vi mycket nogsamt har utarbetat sätt på svensk arbetsmarknad för att också hantera konflikter så att konflikter inte ska fördjupas och inte bli längre. Vi har medlingsinstitut och andra former av stöd för att komma bort från konflikter. Det tycker jag är den väg vi också ska välja när det gäller den här konflikten.
JONAS SJÖSTEDT (V):
Fru talman!
Jag håller med statsministern om den svenska modellens styrka, men organiserat strejkbryteri är inte en del av den svenska modellen. Det är snarare någonting som hör 30-talet till.
Jag begär inte att statsministern ska ta ställning till de mycket berättigade kraven från sjöfolket. Jag frågar om det helt unika i att arbetsgivaren bemöter dem med organiserat strejkbryteri, som bryter mot just den här svenska modellen, som statsministern och jag är överens om i grunden är bra.
Statsministerns parti, Moderaterna, utnämner sig självt till Sveriges arbetarparti. Om det inte bara ska vara ett PR-trick förpliktar det faktiskt till någonting. Det är just i sådana här situationer agnarna skiljs från vetet när det gäller arbetarpartier, för ett riktigt arbetarparti skulle aldrig någonsin ursäkta eller inte ens kunna ta ställning till om man står på löntagarnas eller strejkbrytarnas sida. Statsministern får gärna ge ett svar på frågan.
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Nu försöker Jonas Sjöstedt göra det som jag tycker att man ska akta sig för.
I Jonas Sjöstedts värld finns, så att säga, en part med alla rätt och en felande part.
Jag tror att den svenska modellen har handlat om att inse att parter kommer från olika håll och att det mest balanserade är att de hittar balanspunkten sig emellan med minsta möjliga politiska inblandning. Att här stå och öka trycket och börja uttala sig i en pågående konflikt tror jag inte leder till att möjligheterna som den svenska modellen ger att lugna ned och få en lösning på denna konflikt används på rätt sätt. Det är därför jag väljer det här, som jag tycker, mer ansvarsfulla sättet att resonera. Jag förutsätter att det bygger på att parterna i denna konflikt följer den svenska modellen och löser det så skyndsamt som möjligt så att vi på alla sätt kan få i gång skärgårdstrafiken igen.
Förtroendet för den svenska ekonomiska politiken
ANNA KINBERG BATRA (M):
Fru talman!
”Den breda uppslutningen bakom ramverket har varit en styrka för Sverige under finanskrisen. Ordning och reda i statens finanser har varit en av Sveriges viktigaste konkurrensfördelar. Men denna konkurrensfördel går lätt förlorad om ramverket ignoreras.”
Så står det i Socialdemokraternas budgetmotion på s. 33. Jag instämmer gärna. Den breda uppslutningen i denna kammare kring det finanspolitiska ramverket, ramarna för hur statsbudgeten behandlas nu på hösten, är en av kärnorna i att de svenska statsfinanserna är så pass starka.
Nu när vi går in på budgetbehandlingen under hösten har vi samtidigt haft riksbankschefen i finansutskottet, som så sent som i morse uttryckte oro för den amerikanska finanspolitiken. Han syftar förstås på den osäkerhet som har varit under hösten då det stora oppositionspartiet har velat skapa oro i fråga om budgeten på grund av en sakpolitisk kampanj.
Sverige är inte USA. Socialdemokraterna går inte att jämföra med Republikanerna. Men jag vill ändå fråga statsministern vilken risk det finns när det gäller Sveriges relation till andra länder och förtroendet för den svenska ekonomiska politiken, om det riskerar att skapas osäkerhet om den svenska budgetprocessen.
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Jag följde på 1990-talet tillkomsten av ramverket. Den återspeglar två saker. Den ena är det faktum att Sverige under lång tid har vant sig vid att ha en minoritetsregering och rimligen får ställa in sig på att så kommer det också att vara i framtiden.
Därför var en bärande idé att budgeten skulle fastställas i ett beslut och att den därefter inte kunde styckas upp i smådelar där skiftande majoriteter valde bort eller till olika saker. Det var hela poängen. Därmed kunde man skapa en stabilitet omkring budgethanteringen även för en minoritetsregering.
Den andra saken var att finansministerns och Finansdepartementets ställning stärktes gentemot andra sakstatsråd och andra delar av regeringen. Det är något som inte heller ska underskattas. Detta har lagt grunden för god ordning i offentliga finanser. Vi gör inte slut på mer pengar än vi har, och vi är ansvarsfulla. Alla saker som görs för att förändra detta eller skapa ett ifrågasättande omkring detta kommer att vara menliga för Sverige.
Brottsbekämpningen i EU
JOHAN PEHRSON (FP):
Fru talman!
Jag har en fråga till statsministern om en effektivare brottsbekämpning, vilket är viktigt för Folkpartiet.
På Europeiska rådet i somras inleddes diskussionerna om hur vi ska gå vidare efter Stockholmsprogrammet, som handlar om hur vi tillsammans i Europeiska unionen bekämpar brott, framför allt grova brott.
Fördelarna med de öppna gränserna är givna, men tyvärr åker brottslingarna över gränserna och drar nytta av att olika länder har olika regler. Vår uppfattning är att vi måste täta ihop detta samarbete.
Vad tror statsministern att vi kan se framöver? Var kommer man att fokusera arbetet för att bekämpa de grova brotten i EU de kommande åren?
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Stockholmsprogrammet var en av de stora framgångarna under det svenska ordförandeskapet.
Om jag får gissa något tror jag inte att nästa program blir lika detaljerat som Stockholmsprogrammet var, av det naturliga skälet att många av de institutioner som diskuterades, bland annat Frontex, nu är på plats och utbyggda.
Det gäller också Eurojust, den europeiska åklagarmyndigheten.
Det finns en ny rättslig grund i Lissabonfördraget i dessa frågor, vilket innebär att Europaparlamentet blir medbestämmande – vilket i sin tur har förändrat vad man de facto kan göra.
Det är två saker jag ser framför mig för vad ett sådant program bör hantera. Den första och kanske viktigaste, inte minst med den diskussion vi har just nu i Europa, är att få det europeiska asylsystemet att fungera bättre.
Förstaasyllandsprincipen måste respekteras på ett bättre sätt. Vidare måste det brottsbekämpande samarbetet mellan berörda myndigheter stärkas. Det låter enkelt, men den typen av program måste ofta trycka på att information inhämtas och överlämnas till varandra. Det är de två punkter jag hoppas kommer att fördjupas när frågan återkommer till toppmötet i juni nästa år.
Befolkningstillväxt och investeringar i infrastruktur
ANDERS ÅKESSON (C):
Fru talman!
I dag kunde sannolikt både statsministern och jag läsa i en av rikstidningarna att Stockholm växer mer än väntat.
Det är bra, men det är självklart en utmaning för både Stockholm och resten av landet.
I Stockholm består självklart utmaningen i att klara åtagandet av att bli fler. I resten av landet är den motsatta utmaningen en krympande befolkning med allt färre som ska upprätthålla det vi brukar kalla god service, skatteunderlag och tillväxt i gjorda investeringar.
Om vi betraktar denna nyhet ur ett hela-landet-perspektiv tycker jag att det samhällsekonomiskt vore självklart att vi bättre försöker nyttja redan gjorda investeringar i samhällsinfrastruktur genom att få befolkningstillväxten mer spridd över landet.
På vilket sätt och med vilka verktyg anser statsministern att vi ska verka för att få en befolkningsmässigt spridd tillväxt över hela landet?
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Detta är frågor som också har varit viktiga för Centerpartiet i budgetförhandlingar inom Alliansen.
Det uppenbara är att Sverige är ett glesbefolkat, vidsträckt land. Vi jobbar mycket med investeringar i infrastruktur.
Vi ser till att forskning och universitetssatsningar finns över hela landet. Vi skapar förutsättningar för företagande över hela Sverige. I många av de orter där vi har sett en befolkningsminskning har jag själv på plats kunnat notera att det som förr var en bygd kopplad till en arbetsgivare, oftast en stor industri, i flera fall har ersatts av rätt bred småföretagsamhet med flera olika branscher som agerar parallellt med varandra.
Den typen av livskraftiga jobb i företag över hela Sverige, understödda av bra statliga investeringar, ger en god grund.
Sedan finns utjämningssystem och andra resurser som ges riktat för att motverka risken för att service inte fungerar och att glesbygdsbutiker försvinner. Jag säger inte att vi kan reversera hela effekten. I grunden handlar det om mänskliga val, men det finns ett värde, precis som också Centerpartiet anser, i att hela Sverige kan leva.
Åtgärder mot våld
YVONNE ANDERSSON (KD):
Fru talman!
Det förekommer till synes alltmer våld i vårt samhälle. Skjutningar har förekommit i Skåne och Göteborg. Nu sist drabbades min hemstad, Linköping, med dubbelmordet i lilla Ljungsbro. Människor uttrycker sin oro.
Jag tror att det är viktigt att vidta alla tänkbara förebyggande åtgärder, att öka kunskapen om relevanta frågor och även återerövra begrepp som moral och etik i sammanhanget.
Hur ser statsministern på skeendet, och vilka åtgärder behöver vidtas för att säkra ett tryggt samhälle för alla, särskilt barn, unga och äldre?
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Jag tycker mig se en dubbel utveckling. I våra nationella trygghetsundersökningar ser vi att svenskarna upplever sig vara allt tryggare i sina bostadsområden och i sina livsvillkor. I kärnan av dem som upplever otrygghet kan vi snarare se en växande tendens till gängkriminalitet, användande av grovt våld och inte sällan av vapen av olika slag.
Det här kan naturligtvis inte bara hanteras polisiärt, men det är viktigt att det görs. Stora förstärkningsresurser, också nationella, kommer nu till exempelvis Göteborg för att upplösa de fyra kriminella grupperingar som i stor utsträckning står bakom våldsanvändningen. De ägnar sig mycket åt att dela upp den kriminella marknaden, till exempel narkotikaförsäljningen som är mycket lukrativ i det här sammanhanget.
Bredare och viktigare är naturligtvis att skolan fungerar, att det civila samhället, som är större än statens och det offentligas insatser, finns på plats, att det finns bra förutsättningar för familjer att växa och leva. Det är naturligtvis svårare att svara på detta under en kort minut, men detta är inte minst viktigt för de långsiktiga svar som Yvonne Andersson efterfrågar.
Pensionärernas ekonomiska situation
PHIA ANDERSSON (S):
Fru talman! Regeringens misslyckade jobbpolitik slår hårt mot landets pensionärer. Deras ekonomi drabbas när pensionsbromsen slår till. Genomsnittspensionären förlorar 47 000 på nio år enligt de beräkningar som Pensionsmyndigheten har gjort. Av dessa är drygt 31 000 kända eftersom de avser åren 2010–2014. Men den lite längre prognosen för åren 2015–2018 pekar på ytterligare 16 000 i pensionsförlust. Lägger man till alliansregeringens införda skillnader i skatt mellan löntagare och pensionärer ökar skillnaderna ytterligare.
Det kan inte vara rimligt att så stora skillnader ska finnas mellan inkomster över tid, speciellt inte när landets finanser är stabila.
Vad avser statsministern att göra åt pensionärernas situation?
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Får jag påpeka att jag inte instämmer i beskrivningen av pensionssystemet? Det är viktigt att påpeka det för en socialdemokrat eftersom också ni står bakom pensionssystemet. Pensionssystemet är kopplat till hur många som arbetar, och därför är en växande sysselsättning i Sverige ett sätt att säkra pensionsutbetalningarna.
Men det finns en annan faktor som kommer in här, nämligen att vi lever allt längre. Det gör att vi måste räkna in allt längre livslängder för att kunna balansera pensionsutbetalningarna. Då bör rimligen diskussionen gälla hur vi ska uppmuntra dem som vill, önskar och har förmåga att jobba lite längre.
Jag tror – och det har vi analyserat fördelningspolitiskt vid flera tillfällen – att det är viktigt att stötta de grupper i pensionärskollektivet som lever med de minsta ekonomiska marginalerna. Därför har regeringen vid två tillfällen höjt det särskilda bostadstillägg som finns för de pensionärer som lever med de minsta ekonomiska marginalerna. Det är ett mycket verkningsfullt sätt att balansera effekten av detta till de 16 miljarder vi vid fem tillfällen har sänkt skatterna för pensionärer. Det är något som vi naturligtvis också kommer att titta på framöver.
Antalet högskoleplatser
IBRAHIM BAYLAN (S):
Fru talman!
Förra veckan kom antagningsstatistiken till landets högskolor. När det gäller vårantagningen är det rekord för sjunde året i rad. Det var en ökning av antalet sökande med 5 procentenheter.
Samtidigt ser vi att regeringen för tredje året i rad drar ned på antalet högskoleplatser i vårt land. Anledningen till det är enkel. Den finns att läsa i regeringens budgetproposition. Det reformutrymme som finns investeras i framför allt skattesänkningar.
Vad har ni för grund för politiken, statsministern, som går ut på att när antalet ungdomar som söker till högskolan ökar drar ni ned på antalet högskoleplatser? Vad är logiken och strategin bakom en sådan utveckling för landet Sverige?
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Detta är helt enkelt inte en korrekt beskrivning. Det är fler som är högskolestuderande nu än 2006, och det är fler som nu och kommande år – som andel av varje årskull – kommer att ha access till högre utbildning.
Sedan ska man lära sig en sak om Sverige, och det är att det ibland beskrivs som att det förds 100 000 barn om året i Sverige, men det stämmer inte. Det finns år då det föds färre än 90 000 barn, och det finns andra år då det föds uppemot 120 000 barn. Det påverkar också
siffrorna för hur många det är som är i ålder för förskola, grundskola, gymnasieskola och för högre utbildning.
Just nu har vi en utveckling där detta kommer att påverka hur många högskoleplatser som behövs, eftersom det i slutet av 1990-talet föddes ganska få barn i Sverige. Det följdes av en större ökning av barnafödandet som vi ser effekten av just nu i svensk förskola.
Det är viktigt att ta med även sådant.
Tv-sändningar av idrottsevenemang
GUNILLA CARLSSON i Hisings Backa (S):
Fru talman!
Under de senaste dagarna har frågan varit upp angående om svenska folket kommer att kunna följa de kommande OS-sändningarna i tv.
Riksdagen beslutade redan 2012 att regeringen skulle inrätta en så kallad evenemangslista. Alliansens partier röstade emot detta. En evenemangslista innebär att man på nationell nivå beslutar att vissa stora idrottsevenemang ska sändas i så kallade fria kanaler.
Dessutom finns det EU-direktiv om att EU:s länder ska införa en evenemangslista. Trots riksdagens beslut har frågan ännu inte fått någon lösning. Evenemangslista finns i många andra europeiska länder, bland annat i Norge, Finland, Storbritannien med flera. Vi socialdemokrater menar att en sådan lista bör införas också i Sverige för att större evenemang som OS ska kunna ses i fria tv-kanaler.
Som det ser ut just nu kommer inte hela det svenska folket att kunna se de kommande OS-sändningarna. Hur tänker statsministern säkerställa att stora idrottsevenemang kommer att kunna följas av hela svenska folket? Och när kommer det att presenteras en evenemangslista?
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Vi håller på att se över hur en evenemangslista kan utformas. Men jag vill bara påpeka att inte vare sig det som vi tittar på eller det som Socialdemokraterna säger på något sätt garanterar att det skulle innebära att Sveriges Television får visa OS. Det beror på att det är Internationella olympiska kommittén som äger rättigheterna, och man är fri att sälja dessa rättigheter till vem som man så önskar.
Huruvida man skulle kunna lösa detta med den här typen av åtgärder tror jag inte har någon utsikt. Det beror också på en annan sak. I sättet att finansiera moderna olympiska spel ingår att man räknar med att den typen av rättigheter säljs till högstbjudande. Det tror jag inte att något politiskt parti i Sverige har möjlighet att påverka även om det är populärt att uttrycka det som att man skulle kunna göra det.
Tillgången till service på landsbygden
TINA EHN (MP):
Fru talman!
Min frågeställning liknar den som Centerpartiets Anders Åkesson tidigare lyfte fram här.
Debatten handlar om ett Sverige som dras itu. Det pågår en utveckling där orter förlorar både människor och service. Det gäller postutdelning, polisnärvaro, biblioteksfilialer, utbildningsmöjligheter och bredbandsuppkopplingar.
Senast i veckan har det rapporterats om att många landsbygdsbutiker har lagt ned sin verksamhet. Små butiker och lanthandlare säljer snart sin sista mjölk, kanske man kan säga. Människor måste då ta bilen och åka längre sträckor för att nå den servicen.
Alla vill inte flytta till Stockholm, hör man ibland från människor. Men den här utvecklingen pågår väldigt starkt i Sverige just nu.
Jag vill fråga vilka ambitioner som statsministern har för att förändra eller påverka den här utvecklingen, att människor på många platser inte längre har tillgång till en grundläggande service i form av till exempel en lokal dagligvarubutik.
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Som jag nämnde tidigare finns det vissa stöd som vi arbetar med för att motverka delar av denna utveckling. Jag vill dock påpeka att det inte alls är så att hela strömmen nu är att alla flyttar till Stockholm.
Det är inte heller så att den förändring som nu sker, att mindre butiker försvinner, innebär att det bara finns butiker kvar i Stockholm. Ofta förskjuts det mot andra typer av butiker också i mer glest befolkade delar av Sverige. Det finns alltså en marknadsdriven utveckling som är en följd av hur människor väljer att konsumera.
Jag har redovisat de stöd som finns. Men jag kan påpeka för Tina Ehn vad jag inte tycker att vi ska göra. Jag tycker inte att vi ska införa kilometerskatt eller höja bensinskatten. Jag tycker inte att vi ska påföra stora kostnader på landsbygdens transporter. Det kommer nog inte att gå i rätt riktning när det gäller de avsikter som Tina Ehn säger sig stå bakom, snarare tvärtom. Det finns också risker med att tro att man lägga stora kostnader på transporter i glesbygd. Det kommer snarare att skynda på en oönskad utveckling.
Antalet högskoleplatser
THOMAS STRAND (S):
Fru talman!
Jag vill följa upp den fråga som Ibrahim Baylan ställde om högskoleplatser.
Vi vet att utbildning är ett av de främsta redskapen för att bekämpa arbetslösheten. Arbetslösheten är hög i dag, högre än när statsministern kom till makten.
I det läget väljer regeringen att minska antalet högskoleplatser. Mäter man per tusen ungdomar var det fler högskoleplatser 2006 än vad det är i dag. Platserna har minskat från drygt 430 platser till 377 platser per 1 000 ungdomar.
Det betyder att lärosäten får avvisa ungdomar som vill utbilda sig till sådana kvalificerade yrken som civilingenjörer, jurister och psykologer.
Det är för mig en obegriplig politik att ni stänger dörrar för ungdomar som vill studera. Därför kvarstår frågan: Vad är motivet för att dra ned på utbildningsplatser i högskolan när arbetslösheten bland ungdomar nu är så hög?
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Det är viktigt att det finns många högskoleplatser, och de är nu fler än vad som var fallet 2006. Dessutom har vi tillskjutit kvalitetsresurser så att också utbildningarnas innehåll blir bättre. Vi har också gjort särskilt riktade satsningar på grupper som är väldigt efterfrågade. Det gäller utbildningsplatser för läkare, sjuksköterskor och ingenjörer.
Det antalet växer nu mycket kraftigt, det har vi öppnat för. Så jag instämmer helt enkelt inte i Thomas Strands beskrivning.
En förändring som finns med i sammanhanget är ju att vi har infört avgifter för utländska studenter som vill studera i Sverige, någonting som jag tycker är försvarligt. Jag tycker inte att attraktiviteten för svensk högskoleutbildning ska vara att den är gratis, utan attraktiviteten ska vara att den håller hög kvalitet. Det gör att söktrycket från dem som inte bor inom Europeiska unionen har minskat något. Det är ett faktum som bör vägas in.
Sedan spelar det – som sagt – också en roll hur stora årskullarna är. Men vi befinner oss nu i en situation där det är en mycket stor och växande andel av befolkningen som har access till högskoleplatser, vilket är viktigt för att möta hur svensk arbetsmarknad utvecklas.
Minoriteters ställning i Turkiet
YILMAZ KERIMO (S):
Fru talman!
Turkiets premiärminister är här i dag på besök.
Han har träffat er och ska också träffa andra.
Det har nyligen presenterats ett demokratipaket i Turkiet där innehållet är mycket tomt. Många minoritetsgrupper är missnöjda. Det finns bara privata kurser i minoritetsspråken, det finns ingen sådan modersmålsundervisning i skolorna.
Många minoriteter, aleviter, assyrier/syrianer och kurder, har inte fått något erkännande som minoritetsgrupper, och därför har de inte fått de rättigheterna.
När det gäller det Mor Gabriels kloster har det utlovats att de gamla ägarna ska få tillbaka det. Men det är bara 30 procent som lämnas tillbaka, inte hela marken.
Det finns fortfarande brister i yttrandefrihet, demokrati och rättigheter för minoriteterna.
Har statsministern påpekat dessa brister för premiärminister Erdoğan? Och hur tänker ni följa upp att Turkiet åtgärdar dessa brister så att Turkiet blir en demokrati och därmed också blir medlem i EU?
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Jag har vid flera tillfällen träffat premiärminister Erdoğan. En mer rättvis beskrivning är att det trots allt har genomförts en lång rad reformer.
Första gången jag träffade premiärminister Erdoğan fanns det stort ifrågasättande om man skulle diskutera kurders möjligheter att använda sitt eget språk, möjligheter som premiärminister Erdoğan därefter har förbättrat.
Det demokratiska paket som han har presenterat har välkomnats av omvärlden. Det är inte i alla delar perfekt. Man skulle kunna gå längre, men det är en process – och det ska man vara klar över – som har mött stark kritik av ultranationalister i Turkiet som protesterar mot det som premiärminister Erdoğan genomför.
Det är bättre att den turkiske premiärministern själv får svara på frågorna, men dessa diskussioner togs upp. Vi välkomnar de steg som har tagits, men vi pekade också på behovet av fortsatta reformer när det gäller minoritetsgrupper, vilket är ett begrepp som inte innebär detsamma i Turkiet som när vi talar om nationella minoriteter i Sverige.
Jag ser oss som goda vänner till Turkiet också när det gäller ansträngningarna för att reformprocessen ska fortsätta.
Lagstiftning om finansieringen av politiska partier
JASENKO OMANOVIC (S):
Fru talman!
Den 29 november 2012 sade statsministern här i kammaren att hans ambition är att vi i god tid före valet 2014 ska ha på plats en lagstiftning som reglerar all finansiering av partier och kandidater. För någon vecka sedan kunde vi i tv-programmet Kalla fakta höra att Sverige till och med motarbetar i FN en reglering av tobaksbolagens bidrag till kandidater och partier.
Jag vill påpeka, fru talman, att trots den ambition som statsministern hade har vi fortfarande inte fått till riksdagen någon proposition om att reglera den lagstiftning som gäller all finansiering, inklusive anonyma bidrag till Europavalet, som ju är om sex månader.
Frågan kvarstår: Kommer vi att få en lagstiftning så att väljare vet vem som står bakom finansieringen av partierna?
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Det finns ett lagstiftningsarbete som är i gång och ett remissutfall som delvis var kritiskt. Det ställdes frågor som leder in i diskussionen om hur vi ska se på vår grundlag. Jag antar att även Socialdemokraterna anser att det är viktigt att det vi gör är grundlagsenligt.
Vår ambition kvarstår, men det måste vara ett riktigt och bra lagstiftningsarbete. Under den här processen har bland annat mitt parti ändrat tillämpningen av hur vi i partiet tar emot gåvor från enskilda personer. Vi offentliggör alla som skänker över 20 000 och tar inte emot bidrag från företag.
Den stora fråga som kommer att kvarstå i framtiden – och det är därför märkligt när det är en socialdemokrat som ställer frågan – är att det enda verkliga beroende som finns finansieringsmässigt, och som det finns anledning att diskutera, är socialdemokratins beroende av lotterier och av fackliga medlemmars betalning, även från dem som röstar på andra partier än Socialdemokraterna.
Vinster i fristående skolorPETER PERSSON (S):
Fru talman!
Under den här hösten har många människor i vårt land upprörts över hur friskolor och privatskolor sorterar elever och säger: Ni är inte välkomna. Det är stora vinstuttag i verksamheter och försäljningar. Vinstmaximering har tydligt gått före undervisning.
Kring detta hade jag en debatt med finansministern den 5 september. Han uttryckte sig närmast raljant och uttalade: Vad ser Socialdemokraterna för problem med att tjäna pengar i fristående skolor? Det skiljer väl inte från byggnation, produktion av tegel, cement eller stålvaror?
Delar statsministern denna mycket bekymmersfria syn på vinstuttag och kortsiktighet i privatskolor i vårt land?
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Alla barn ska ha rätt att välja skola, och ingen skola har rätt att säga nej till något barn. Det finns lagstöd för detta, och Skolinspektionen ska se till att det efterlevs.
Vi har sett till att förstärka möjligheterna för Skolinspektionen att agera mot skolor som inte följer detta. Just denna valfrihet är mycket viktig.
Jag är mycket glad över att sex partier står bakom Friskolekommitténs betänkande, inklusive Socialdemokraterna, som säger att det är värdefullt med valfrihet och att det ska finnas möjlighet att bedriva dessa i form där man kan gå med vinst. Det är viktigt att det görs på ett sätt som gör att man respekterar att det handlar om skattepengar. Därför ställer vi i kommittéslutsatserna ökande krav, som vi kommer att föra till lagstiftning, på långsiktigt ägaransvar.
Det finns för övrigt därtill en annan utredning som tittar på andra delar av skattefinansierad välfärd. På det sättet uppnår vi den bästa balansen: Brett stöd för att det ska finnas valfrihet, att man ska vara aktsam om skattebetalarnas pengar och att det ska finnas möjlighet till sanktioner gentemot dem som inte följer reglerna.
Skattereglerna för hyresrätt och ägd bostad
LARS ERIKSSON (S):
Fru talman!
Statsministern! Att det byggs för lite hyresrätter är inte någon nyhet. I tabloider i Stockholmspressen har vi i dag kunnat läsa att fastighetsskatten för hyresfastigheter är på väg att tas bort, och det är bra.
Hyresrätten är skattemässigt missgynnad. Men att ta bort fastighetsskatten på hyresfastigheter påverkar inte nyproduktionen särskilt mycket.
Redan i dag är man befriad från denna skatt i 15 år. En nybyggd hyreslägenhet blir i dag ca 2 000 kronor per månad dyrare att bo i än en ägd bostad.
Min fråga till statsministern är: Anser statsministern att hyresrätten är skattemässigt missgynnad, och kommer det något förslag om att ge hyresrätten mer likvärdiga villkor gentemot ägd bostad?
Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
Fru talman!
Det som återges i medier i dag är en intervju av en utredare. Det är inte ett färdigt utredningsuppdrag, och det är inte heller någonting som är politiskt färdigt avvägt.
Låt mig säga för den som önskar se fler bostäder byggda att det inte bara finns en spak att dra i. Det är en omfattande regelmassa som är en blandning av påverkan från statliga såväl som kommunala makthavare men också från privata intressenter. Det finns en lång rad aspekter på detta, varav vi nära nog utreder alla, och vi vrider på alla möjligheter för att underlätta och förbättra nyproduktionen. Från att ha haft låga tal får vi nu signaler om att nyproduktionen ökar.
Jag tror att en bärande del av detta har varit det avtal om en presumtionshyra upp till 15 år som parterna på hyresmarknaden kunde ingå och som jag tror öppnar för att det kommer att bli intressantare att bygga hyresrätter.
Det är som sagt inte bara en fråga om skatter och inte bara en fråga om det avtalet. Det är mycket annat som måste till för att vi ska få större bostadsproduktion.
FÖRSTA VICE TALMANNEN:
Därmed tackar jag statsministern. Frågestunden är avslutad.
7 november: Riksrevisionens parlamantariska isnsynsråd
I dag skulle jag vid 13-tiden ha deltagit i riksdagens parlamentariska insynsråd.
Men jag visste redan tidigt att detta inte skulle sig göra.
Man kan inte vara på två platser samtidigt.
Beklagligt.
För jag anser att arbetet inom riksrevisionen är meningsfullt.
En sak är att anslå pengar, en annan hur de används.
Slöseri kan vara avsiktligt eller oavsiktligt. Båda formerna måste åtgärdas.
Men jag visste redan tidigt att detta inte skulle sig göra.
Man kan inte vara på två platser samtidigt.
Beklagligt.
För jag anser att arbetet inom riksrevisionen är meningsfullt.
En sak är att anslå pengar, en annan hur de används.
Slöseri kan vara avsiktligt eller oavsiktligt. Båda formerna måste åtgärdas.
7 november 2013: Riksbankschefen i finansutskottet
Dagen börjar med - TV-utsänd - utfrågning av riksbankschefen.
Jag tillhör dem som anser att dagens riksbankspolitik är väl avvägd.
Jag tillhör dem som anser att dagens riksbankspolitik är väl avvägd.
6 november 2013: Nomineringsmöte för riksdagsvalet 2014
Sista mötet för dagen: Nomineringsmötet till riksdagen 2014. Många voteringar.
Detta blir resultatet:
1. Jan Björkund, Bromma
2. Birgitta Ohlsson, Stockholm
3. Maria Arnholm, Lidingö
4. Erik Ullenhag, Stockholm
5. Barbro Westerholm, Stockholm
6. Fredrik Malm, Stockholm
7. Nina Lundström, Sundbyberg
8. Karin Karlsbro, Norrtälje
9. Carl B Hamilton, Stockholm
10. Gulan Avci, Stockholm
11. Robert Hannah, Nacka
12. Martin Andreasson, Solna
13. Linda Nordlund, Stockholm
14. Gunnar Andrén, Danderyd
15. Anna Steele, Tyresö
16. Jan Jönsson, Skärholmne
17. Stella Fare, Stockholm
18. Metin Hawsho, Södertälje
Till slut blir det 50 namn, jag förslår dock att före sista namnet, Bertil Ohlins sonson Jonatan, placeras upp till ytterligare 10 kandidater, däribland sex från de sex kommuner som nu inte finns med på listan, Vallentuna, Ekerö, Vaxholm, Värmdö, Nykvarn och Sigtuna. Förslaget godtas.
Detta blir resultatet:
1. Jan Björkund, Bromma
2. Birgitta Ohlsson, Stockholm
3. Maria Arnholm, Lidingö
4. Erik Ullenhag, Stockholm
5. Barbro Westerholm, Stockholm
6. Fredrik Malm, Stockholm
7. Nina Lundström, Sundbyberg
8. Karin Karlsbro, Norrtälje
9. Carl B Hamilton, Stockholm
10. Gulan Avci, Stockholm
11. Robert Hannah, Nacka
12. Martin Andreasson, Solna
13. Linda Nordlund, Stockholm
14. Gunnar Andrén, Danderyd
15. Anna Steele, Tyresö
16. Jan Jönsson, Skärholmne
17. Stella Fare, Stockholm
18. Metin Hawsho, Södertälje
Till slut blir det 50 namn, jag förslår dock att före sista namnet, Bertil Ohlins sonson Jonatan, placeras upp till ytterligare 10 kandidater, däribland sex från de sex kommuner som nu inte finns med på listan, Vallentuna, Ekerö, Vaxholm, Värmdö, Nykvarn och Sigtuna. Förslaget godtas.
6 november 2013: Riksdagens grupp för riksdagsforskning
Dagens näst sista möte gäller riksdagsgruppen för riksdagsforskning.
Jag har verkligen svårt att hinna deltaga i detta möte - jag får återkomma till det viktiga innehållet.
Jag har verkligen svårt att hinna deltaga i detta möte - jag får återkomma till det viktiga innehållet.
6 november 2013: Votering 16.00
Sedvanlig votering.
Enda spänning: Hur många uteblir?
En som är frånvarande av andra skäl än förra veckan är en riksdagsledamot som delgivit misstanke om brott.
Riksdagsledamöter är också människor.
Men en del konstigare än andra, jag begriper inte hur omdömet bara kan fara i väg ibland. Hemskt.
Enda spänning: Hur många uteblir?
En som är frånvarande av andra skäl än förra veckan är en riksdagsledamot som delgivit misstanke om brott.
Riksdagsledamöter är också människor.
Men en del konstigare än andra, jag begriper inte hur omdömet bara kan fara i väg ibland. Hemskt.
6 november: Spelmissbruk (kommer)
Anita Brodén och fler till arrangerar ett spelmissbruksseminarium med Vladislav Savice.
Jag får återkomma till detta.
Jag får återkomma till detta.
6 november 2013: H G Wessberg på besök
Raskt till nästa möte, lite försenad medges: EU-revisorn sedan 2011 H G Wessberg, tidigare riksdagsledamot (en dag), statssekreterare hos statsministern, verkställande direktör för Sveriges Industriförbund och mångårig informationschef och språkrör för försvarsmakten (där jag lärde känna honom på 1970-talet) redovisar 2012 års rappot från EU-nämnden och finansutskottet gemensamt.
Mycket kan sägas gå i rätt riktning, men samtidigt är felaktigheterna i EU:s bidragspolitik uppenbara.
Jag återkommer med fler detaljer.
Mycket kan sägas gå i rätt riktning, men samtidigt är felaktigheterna i EU:s bidragspolitik uppenbara.
Jag återkommer med fler detaljer.
6 november 2013: Landsbygdsrapport om söndag
Tyvärr hinner jag inte skriva färdigt min landsbygdsrapport, riktad till ordföranden i folkpartiets landsbygdsutredning Nina Larsson, Karlstad, partisekreterare och riksdagsledamot, i dag.
Den kommer på söndag, det lovar jag.
Den kommer på söndag, det lovar jag.
6 november 2013: Småkommunerna i riksdagen
Det finns en organisation som heter Sveriges småkommunerna, ledd av Peter Lindroth (s) i Karlsborg. Jag har mött honom och andra företrädare vid flera tillfällen.
Nu blir det en bra sammankomst under en timme.
Jag återkommer till detta.
Hela Sverige skall leva och som boende i oeerhört expansiva Stockholmsregionen medger jag utan omsvep att problemen som många kommuner möter är helt annorlunda än dem vi ser i allt befolkningstäta städer.
Nu blir det en bra sammankomst under en timme.
Jag återkommer till detta.
Hela Sverige skall leva och som boende i oeerhört expansiva Stockholmsregionen medger jag utan omsvep att problemen som många kommuner möter är helt annorlunda än dem vi ser i allt befolkningstäta städer.
6 november 2013: Besök från Vittangi
Från ena intressanta mötet till det andra: Jag tar emot Alf Josefsson från Vittangi - jag har besökt honom hemma hos sig - som kommer med sonen, polis i Stockholm (så vi är välbevakade) på besök i riksdagen.
Jag får en lång lista på önskemål från övre Norrland.
Jag som är stark förespråkare för investeringar i den regionen har föga att invända.
Men som Gustaf Fröding skrev 1881:
Så ska vi ha´t - men var ska vi ta´t?
Jag får en lång lista på önskemål från övre Norrland.
Jag som är stark förespråkare för investeringar i den regionen har föga att invända.
Men som Gustaf Fröding skrev 1881:
Så ska vi ha´t - men var ska vi ta´t?
6 november 2013: Supir
Dagen börjar med att Svensk-ukrainska parlamentarikerföreningen (Supir) har möte i Tempum. Intressant föreläsning av professor Torbjörn Becker, verksam vid Handelshögskolan men också - utöver att vara särskilt sakkunnig i Polens, Ukrainas och Georgiens ekonomier - också är handledare genom flera ordförande- och styrelseledamotskap i akademiska institut som samarbetar med Sverige.
Mer kommer.
5 november 2013: Inför fp-landsmötet
På kvällen besök i kommunalhuset i Täby där företrädare för de sex nordostkommunerna har ett eget litet minilandsmöte. Om jag själv kommer att vara landsmötesombud är osäkert, för eftersom jag kommer att vara skribent i NU under tre veckor blir det konstigt att också vara ombud - därför avser jag avstå. Däremot deltar jag gärna i debatterna före.
Med vid mötet är landsmötesombuden Lars Tunberg, Täby, Gunnel Orselius-Dahl, Vallentuna, Eva Wittbom, Täby och Hans Andersson, Södertjära medan Eisabeth Gunnars, Åkersberga är förhindrad.
Intressanta diskussioner!
(Min ersättare som landsmötesombud kommer att bli Gabriel Romanus, välkänd i fp-sammanhang sedan början av 1960-talet, invald i folkpartiets partistyrelse 1962.)
Med vid mötet är landsmötesombuden Lars Tunberg, Täby, Gunnel Orselius-Dahl, Vallentuna, Eva Wittbom, Täby och Hans Andersson, Södertjära medan Eisabeth Gunnars, Åkersberga är förhindrad.
Intressanta diskussioner!
(Min ersättare som landsmötesombud kommer att bli Gabriel Romanus, välkänd i fp-sammanhang sedan början av 1960-talet, invald i folkpartiets partistyrelse 1962.)
5 november 2013: Cecilia Malmström på besök
Vid dagens riksdagsgrupp deltar EU-kommissionären Cecilia Malmström med information om sitt och andra kommissionärers arbete.
Det är ju en oerhörd tillgång att en EU-kommissionär då och då deltar i riksdagsgruppens arbete.
Vår egen partiledare gästar moderaternas riksdagsgrupp. De måste vara lyckliga där som också får så sakkunnigt besök.
Det är ju en oerhörd tillgång att en EU-kommissionär då och då deltar i riksdagsgruppens arbete.
Vår egen partiledare gästar moderaternas riksdagsgrupp. De måste vara lyckliga där som också får så sakkunnigt besök.
5 november 2011: Försammanträde
Dagen börjar med ett försammanträde till ett utskottsmöte.
Viktigt för att veta hur man skall argumentera - och utröna hur andra partier diskuterar.
Viktigt för att veta hur man skall argumentera - och utröna hur andra partier diskuterar.
4 november 2013: Nya fp-medlemmar i riksdagen
Jag har ofta den äran att ta emot nya fp-medlemmar för en rundvandring i riksdagen. I dag är det nästan ett 25-tal som kommer och vi går runt i riksdagen, ser bankhallen, Templum, går in i kammaren, vid övergången till gamla riksdagshuset, ser den annorlunda arkitekturen på femte våningen, finansutskottets sessionssal, riksdagens huvudentré, sammanbindningsbanan, andra kammaren - där vi stannar länge -, kvinnorummet, Raoul Wallenberg-montern och till slut bort till folkpartiets klubbrum där vi under halvannan timme som nästan blir två diskuterar politik.
Givande!
Givande!
4 november 2013: Bordläggning kl. 15.00
Talmannen Per Westerberg leder förhandlingarna. han bugar, vi är två i kammaren, talmannen saknar ju rösträtt, har ersättare - som inte är på plats.
Detta är dagens session, den tar två minuter:
1 § Justering av protokoll Protokollen för den 22, 23, 24 och 25 oktober justerades.
2 § Meddelande om ändringar i kammarens sammanträdesplan Talmannen meddelade
att onsdagen den 6 november kl. 9.00 skulle val av ställföreträdande justitieombudsman äga rum och
att torsdagen den 7 november kl. 12.00 skulle interpellationssvar lämnas.
3 § Meddelande om statsministerns frågestund Talmannen meddelade att vid frågestunden torsdagen den 7 november kl. 14.00 skulle frågor besvaras av statsminister Fredrik Reinfeldt (M).
4 § Anmälan om subsidiaritetsprövningTalmannen anmälde att utdrag ur följande protokoll i ärenden om subsidiaritetsprövning av EU-förslag inkommit:
prot. 2013/14:4 för tisdagen den 22 oktober från trafikutskottet,
prot. 2013/14:3 för torsdagen den 24 oktober från civilutskottet samt
prot. 2013/14:3 för torsdagen den 24 oktober från socialutskottet.
5 § Anmälan om inkomna faktapromemorior
Talmannen anmälde att följande faktapromemorior om förslag från Europeiska kommissionen inkommit och överlämnats till utskott:
2013/14:FPM15 Meddelande om ny EU-skogsstrategi KOM(2013) 659 till miljö- och jordbruksutskottet
2013/14:FPM16 Kommissionens rekommendation om principerna för Solvit – ett informellt nätverk för att lösa hinder på den inre marknaden, till näringsutskottet
2013/14:FPM17 Meddelande om en öppen utbildning KOM(2013) 654 till utbildningsutskottet
6 § Anmälan om avskrivning av yrkande i motion
Talmannen anmälde att han avskrivit yrkande 28 i mot. 2013/14:N423 Näringsliv av Jennie Nilsson m.fl. (S).
7 § Anmälan om fördröjda svar på interpellationer
Följande skrivelser hade kommit in till riksdagen:
Till riksdagen
Interpellation 2013/14:63 Hot och våld – i statens tjänst
Interpellationen kommer att besvaras den 22 november 2013. Skälet till dröjsmålet är redan inbokade engagemang.
Socialdepartementet
Elisabeth Svantesson (M)
Enligt uppdrag
Marianne Jenryd
Expeditionschef
Till riksdagen
Interpellation 2013/14:64 Statsbidrag till assistanshundar
Interpellationen kommer att besvaras fredagen den 22 november 2013. Skälet till dröjsmålet är redan inbokade engagemang.
Socialdepartementet
Maria Larsson (KD)
Enligt uppdrag
Marianne Jenryd
Expeditionschef
Till riksdagen
Interpellation 2013/14:70 Jämställda ekonomiska villkor för hyresrätt och ägd bostad
Interpellationen kommer att besvaras den 22 november 2013. Skälet till dröjsmålet är redan inbokade engagemang.
Socialdepartementet
Stefan Attefall (KD)
Enligt uppdrag
Marianne Jenryd
Expeditionschef
Till riksdagen
Interpellation 2013/14:80 Regeringen och tobakskonventionen
Interpellationen kommer att besvaras fredagen den 22 november 2013. Skälet till dröjsmålet är redan inbokade engagemang.
Socialdepartementet
Maria Larsson (KD)
Enligt uppdrag
Marianne Jenryd
Expeditionschef
8 § Ärenden för hänvisning till utskott
Följande dokument hänvisades till utskott:
2013/14:N3 och N4 till näringsutskottet
9 § Bordläggning
Följande dokument anmäldes och bordlades:
KOM(2013) 751 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om anpassning till artiklarna 290 och 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt av ett antal rättsakter som föreskriver tillämpning av det föreskrivande förfarandet med kontroll med anledning av prop. 2013/14:14 Förstärkt nedsättning av egenavgifter
2013/14:Sf5 av Tomas Eneroth m.fl. (S)
Utbildningsutskottets betänkande
2013/14:UbU6 Vissa bestämmelser om legitimation och behörighet för lärare och förskollärare
Socialutskottets betänkande
2013/14:SoU3 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2012
Justitieutskottets betänkanden
2013/14:JuU2 Bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter enligt strafftidslagen
2013/14:JuU4 Europarådskonventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål – tillträde till det andra tilläggsprotokollet
Civilutskottets betänkanden
2013/14:CU4 Preskription och information i försäkringssammanhang
2013/14:CU6 EU-miljömärket
Miljö- och jordbruksutskottets betänkande
2013/14:MJU3 Riksrevisionens rapport om utsläppshandel för att begränsa klimatförändringen
Näringsutskottets betänkande
2013/14:NU6 En tydligare rätt till avbrottsersättning
Trafikutskottets utlåtande
2013/14:TU5 Subsidiarietsprövning av kommissionens förslag till förordning om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation
10 § Anmälan om interpellationer
Följande interpellationer hade framställts:
den 25 oktober
2013/14:72 Handlingsplan för mänskliga rättigheter i Sverige av Helene Petersson i Stockaryd (S) till statsrådet Erik Ullenhag (FP)
2013/14:73 Ett förstärkt svenskt arbete med FN-resolution 1325 av Hans Linde (V) till utrikesminister Carl Bildt (M)
2013/14:74 Ekonomisk brottslighet i byggbranschen av Teres Lindberg (S) till näringsminister Annie Lööf (C)
2013/14:75 Obligatoriska redovisningscentraler för taxi av Anders Ygeman (S) till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
den 29 oktober
2013/14:76 Lös räls vid Stockholms central av Anders Ygeman (S) till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
2013/14:77 Varsel inom järnvägssektorn av Anders Ygeman (S) till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
den 30 oktober
2013/14:78 Bevarandet av Dialekt- och ortnamnsarkivet av Tuve Skånberg (KD) till kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
den 31 oktober
2013/14:79 Möjligheten att sälja utsläppsutrymme till andra EU-länder av Matilda Ernkrans (S) till miljöminister Lena Ek (C)
2013/14:80 Regeringen och tobakskonventionen av Gunvor G Ericson (MP) till statsrådet Maria Larsson (KD)
2013/14:81 Apoteken av Carina Adolfsson Elgestam (S) till socialminister Göran Hägglund (KD)
Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 5 november.
11 § Anmälan om frågor för skriftliga svar
Följande frågor för skriftliga svar hade framställts:
den 25 oktober
2013/14:82 Månadsredovisning till Skatteverket för företagare av Carina Adolfsson Elgestam (S) till näringsminister Annie Lööf (C)
2013/14:83 Moçambique av Carina Hägg (S) till statsrådet Hillevi Engström (M)
2013/14:84 Övergången mellan studier och arbetsmarknad av Anna-Lena Sörenson (S) till arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M)
2013/14:85 Bättre matchning av Monica Green (S) till arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M)
2013/14:86 Reducerat sjuklöneansvar av Pyry Niemi (S) till näringsminister Annie Lööf (C)
2013/14:87 Förordningen om fastställande av intäktsram enligt naturgaslagen av Ingemar Nilsson (S) till statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
den 29 oktober
2013/14:88 Fastighetsboxar av Adnan Dibrani (S) till statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
den 30 oktober
2013/14:89 USA:s avlyssning av Peter Rådberg (MP) till utrikesminister Carl Bildt (M)
den 31 oktober
2013/14:90 Nedrustning av Dal Västra Värmlands järnväg (DVVJ) av Anita Brodén (FP) till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
2013/14:91 Tobaksindustrins påverkan på politiken av Hans Hoff (S) till statsrådet Maria Larsson (KD)
den 4 november
2013/14:92 Vapentransporter av Carina Hägg (S) till utrikesminister Carl Bildt (M)
2013/14:93 Fängslade Greenpeace-aktivister i Ryssland av Hans Linde (V) till utrikesminister Carl Bildt (M)
2013/14:94 Vattenskydd och rasrisk av Christina Oskarsson (S) till miljöminister Lena Ek (C)
Frågorna 2013/14:82–91 redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 5 november.
Övriga frågor redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 12 november.
12 § Anmälan om skriftliga svar på frågor
Skriftliga svar på följande frågor hade inkommit:
den 25 oktober
2013/14:56 Kemiska vapen av Carina Hägg (S) till utrikesminister Carl Bildt (M)
den 28 oktober
2013/14:63 Utökning av antalet utbildningsplatser på Karlstads universitet av Gunilla Svantorp (S) till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
2013/14:66 Kvaliteten på verksamhetsförlagd utbildning (VFU) av Jabar Amin (MP) till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
den 29 oktober
2013/14:60 Färd på ståplattor av Ann-Christin Ahlberg (S) till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
den 30 oktober
2013/14:43 Äldres mun- och tandhälsa av Eva Olofsson (V) till statsrådet Maria Larsson (KD)
2013/14:62 Det ryska stoppet för adoptioner till Sverige av Maria Stenberg (S) till statsrådet Maria Larsson (KD)
2013/14:64 Användningen av Arbetsförmedlingens resurser av Kristina Nilsson (S) till arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M)
2013/14:65 Muddring av inloppet till Hargshamn av Agneta Gille (S) till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
2013/14:67 Utbildning om funktionsnedsättning av Esabelle Dingizian (MP) till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
2013/14:68 Nedläggningen av Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap av Karin Åström (S) till socialminister Göran Hägglund (KD)
2013/14:71 Framtiden för förstelärartjänsterna av Jabar Amin (MP) till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
2013/14:72 Granhults ungdomshem av Lennart Axelsson (S) till statsrådet Maria Larsson (KD)
2013/14:74 Radioaktiv metall i konsumentprodukter av Kent Persson (V) till näringsminister Annie Lööf (C)
2013/14:75 Överföring av syriska flyktingar till Italien av Hillevi Larsson (S) till statsrådet Tobias Billström (M)
2013/14:77 Öppenhet om farliga kemikalier av Helena Leander (MP) till miljöminister Lena Ek (C)
2013/14:78 Marinens personal- och rustningsplan av Peter Jeppsson (S) till försvarsminister Karin Enström (M)
2013/14:79 Pension av Mattias Jonsson (S) till statsrådet Ulf Kristersson (M)
2013/14:81 Bosättningar utan markägares tillstånd av Mikael Oscarsson (KD) till landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
den 4 november
2013/14:80 Krav på kassaregister hos utländska företag av Thoralf Alfsson (SD) till finansminister Anders Borg (M)
2013/14:82 Månadsredovisning till Skatteverket för företagare av Carina Adolfsson Elgestam (S) till näringsminister Annie Lööf (C)
Svar inkomna den 4 november redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 12 november.
Övriga svar redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 5 november.
13 § Kammaren åtskildes kl. 15.02.
Detta är dagens session, den tar två minuter:
1 § Justering av protokoll Protokollen för den 22, 23, 24 och 25 oktober justerades.
2 § Meddelande om ändringar i kammarens sammanträdesplan Talmannen meddelade
att onsdagen den 6 november kl. 9.00 skulle val av ställföreträdande justitieombudsman äga rum och
att torsdagen den 7 november kl. 12.00 skulle interpellationssvar lämnas.
3 § Meddelande om statsministerns frågestund Talmannen meddelade att vid frågestunden torsdagen den 7 november kl. 14.00 skulle frågor besvaras av statsminister Fredrik Reinfeldt (M).
4 § Anmälan om subsidiaritetsprövningTalmannen anmälde att utdrag ur följande protokoll i ärenden om subsidiaritetsprövning av EU-förslag inkommit:
prot. 2013/14:4 för tisdagen den 22 oktober från trafikutskottet,
prot. 2013/14:3 för torsdagen den 24 oktober från civilutskottet samt
prot. 2013/14:3 för torsdagen den 24 oktober från socialutskottet.
5 § Anmälan om inkomna faktapromemorior
Talmannen anmälde att följande faktapromemorior om förslag från Europeiska kommissionen inkommit och överlämnats till utskott:
2013/14:FPM15 Meddelande om ny EU-skogsstrategi KOM(2013) 659 till miljö- och jordbruksutskottet
2013/14:FPM16 Kommissionens rekommendation om principerna för Solvit – ett informellt nätverk för att lösa hinder på den inre marknaden, till näringsutskottet
2013/14:FPM17 Meddelande om en öppen utbildning KOM(2013) 654 till utbildningsutskottet
6 § Anmälan om avskrivning av yrkande i motion
Talmannen anmälde att han avskrivit yrkande 28 i mot. 2013/14:N423 Näringsliv av Jennie Nilsson m.fl. (S).
7 § Anmälan om fördröjda svar på interpellationer
Följande skrivelser hade kommit in till riksdagen:
Till riksdagen
Interpellation 2013/14:63 Hot och våld – i statens tjänst
Interpellationen kommer att besvaras den 22 november 2013. Skälet till dröjsmålet är redan inbokade engagemang.
Socialdepartementet
Elisabeth Svantesson (M)
Enligt uppdrag
Marianne Jenryd
Expeditionschef
Till riksdagen
Interpellation 2013/14:64 Statsbidrag till assistanshundar
Interpellationen kommer att besvaras fredagen den 22 november 2013. Skälet till dröjsmålet är redan inbokade engagemang.
Socialdepartementet
Maria Larsson (KD)
Enligt uppdrag
Marianne Jenryd
Expeditionschef
Till riksdagen
Interpellation 2013/14:70 Jämställda ekonomiska villkor för hyresrätt och ägd bostad
Interpellationen kommer att besvaras den 22 november 2013. Skälet till dröjsmålet är redan inbokade engagemang.
Socialdepartementet
Stefan Attefall (KD)
Enligt uppdrag
Marianne Jenryd
Expeditionschef
Till riksdagen
Interpellation 2013/14:80 Regeringen och tobakskonventionen
Interpellationen kommer att besvaras fredagen den 22 november 2013. Skälet till dröjsmålet är redan inbokade engagemang.
Socialdepartementet
Maria Larsson (KD)
Enligt uppdrag
Marianne Jenryd
Expeditionschef
8 § Ärenden för hänvisning till utskott
Följande dokument hänvisades till utskott:
2013/14:N3 och N4 till näringsutskottet
9 § Bordläggning
Följande dokument anmäldes och bordlades:
KOM(2013) 751 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om anpassning till artiklarna 290 och 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt av ett antal rättsakter som föreskriver tillämpning av det föreskrivande förfarandet med kontroll med anledning av prop. 2013/14:14 Förstärkt nedsättning av egenavgifter
2013/14:Sf5 av Tomas Eneroth m.fl. (S)
Utbildningsutskottets betänkande
2013/14:UbU6 Vissa bestämmelser om legitimation och behörighet för lärare och förskollärare
Socialutskottets betänkande
2013/14:SoU3 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2012
Justitieutskottets betänkanden
2013/14:JuU2 Bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter enligt strafftidslagen
2013/14:JuU4 Europarådskonventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål – tillträde till det andra tilläggsprotokollet
Civilutskottets betänkanden
2013/14:CU4 Preskription och information i försäkringssammanhang
2013/14:CU6 EU-miljömärket
Miljö- och jordbruksutskottets betänkande
2013/14:MJU3 Riksrevisionens rapport om utsläppshandel för att begränsa klimatförändringen
Näringsutskottets betänkande
2013/14:NU6 En tydligare rätt till avbrottsersättning
Trafikutskottets utlåtande
2013/14:TU5 Subsidiarietsprövning av kommissionens förslag till förordning om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation
10 § Anmälan om interpellationer
Följande interpellationer hade framställts:
den 25 oktober
2013/14:72 Handlingsplan för mänskliga rättigheter i Sverige av Helene Petersson i Stockaryd (S) till statsrådet Erik Ullenhag (FP)
2013/14:73 Ett förstärkt svenskt arbete med FN-resolution 1325 av Hans Linde (V) till utrikesminister Carl Bildt (M)
2013/14:74 Ekonomisk brottslighet i byggbranschen av Teres Lindberg (S) till näringsminister Annie Lööf (C)
2013/14:75 Obligatoriska redovisningscentraler för taxi av Anders Ygeman (S) till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
den 29 oktober
2013/14:76 Lös räls vid Stockholms central av Anders Ygeman (S) till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
2013/14:77 Varsel inom järnvägssektorn av Anders Ygeman (S) till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
den 30 oktober
2013/14:78 Bevarandet av Dialekt- och ortnamnsarkivet av Tuve Skånberg (KD) till kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
den 31 oktober
2013/14:79 Möjligheten att sälja utsläppsutrymme till andra EU-länder av Matilda Ernkrans (S) till miljöminister Lena Ek (C)
2013/14:80 Regeringen och tobakskonventionen av Gunvor G Ericson (MP) till statsrådet Maria Larsson (KD)
2013/14:81 Apoteken av Carina Adolfsson Elgestam (S) till socialminister Göran Hägglund (KD)
Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 5 november.
11 § Anmälan om frågor för skriftliga svar
Följande frågor för skriftliga svar hade framställts:
den 25 oktober
2013/14:82 Månadsredovisning till Skatteverket för företagare av Carina Adolfsson Elgestam (S) till näringsminister Annie Lööf (C)
2013/14:83 Moçambique av Carina Hägg (S) till statsrådet Hillevi Engström (M)
2013/14:84 Övergången mellan studier och arbetsmarknad av Anna-Lena Sörenson (S) till arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M)
2013/14:85 Bättre matchning av Monica Green (S) till arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M)
2013/14:86 Reducerat sjuklöneansvar av Pyry Niemi (S) till näringsminister Annie Lööf (C)
2013/14:87 Förordningen om fastställande av intäktsram enligt naturgaslagen av Ingemar Nilsson (S) till statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
den 29 oktober
2013/14:88 Fastighetsboxar av Adnan Dibrani (S) till statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
den 30 oktober
2013/14:89 USA:s avlyssning av Peter Rådberg (MP) till utrikesminister Carl Bildt (M)
den 31 oktober
2013/14:90 Nedrustning av Dal Västra Värmlands järnväg (DVVJ) av Anita Brodén (FP) till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
2013/14:91 Tobaksindustrins påverkan på politiken av Hans Hoff (S) till statsrådet Maria Larsson (KD)
den 4 november
2013/14:92 Vapentransporter av Carina Hägg (S) till utrikesminister Carl Bildt (M)
2013/14:93 Fängslade Greenpeace-aktivister i Ryssland av Hans Linde (V) till utrikesminister Carl Bildt (M)
2013/14:94 Vattenskydd och rasrisk av Christina Oskarsson (S) till miljöminister Lena Ek (C)
Frågorna 2013/14:82–91 redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 5 november.
Övriga frågor redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 12 november.
12 § Anmälan om skriftliga svar på frågor
Skriftliga svar på följande frågor hade inkommit:
den 25 oktober
2013/14:56 Kemiska vapen av Carina Hägg (S) till utrikesminister Carl Bildt (M)
den 28 oktober
2013/14:63 Utökning av antalet utbildningsplatser på Karlstads universitet av Gunilla Svantorp (S) till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
2013/14:66 Kvaliteten på verksamhetsförlagd utbildning (VFU) av Jabar Amin (MP) till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
den 29 oktober
2013/14:60 Färd på ståplattor av Ann-Christin Ahlberg (S) till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
den 30 oktober
2013/14:43 Äldres mun- och tandhälsa av Eva Olofsson (V) till statsrådet Maria Larsson (KD)
2013/14:62 Det ryska stoppet för adoptioner till Sverige av Maria Stenberg (S) till statsrådet Maria Larsson (KD)
2013/14:64 Användningen av Arbetsförmedlingens resurser av Kristina Nilsson (S) till arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M)
2013/14:65 Muddring av inloppet till Hargshamn av Agneta Gille (S) till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
2013/14:67 Utbildning om funktionsnedsättning av Esabelle Dingizian (MP) till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
2013/14:68 Nedläggningen av Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap av Karin Åström (S) till socialminister Göran Hägglund (KD)
2013/14:71 Framtiden för förstelärartjänsterna av Jabar Amin (MP) till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
2013/14:72 Granhults ungdomshem av Lennart Axelsson (S) till statsrådet Maria Larsson (KD)
2013/14:74 Radioaktiv metall i konsumentprodukter av Kent Persson (V) till näringsminister Annie Lööf (C)
2013/14:75 Överföring av syriska flyktingar till Italien av Hillevi Larsson (S) till statsrådet Tobias Billström (M)
2013/14:77 Öppenhet om farliga kemikalier av Helena Leander (MP) till miljöminister Lena Ek (C)
2013/14:78 Marinens personal- och rustningsplan av Peter Jeppsson (S) till försvarsminister Karin Enström (M)
2013/14:79 Pension av Mattias Jonsson (S) till statsrådet Ulf Kristersson (M)
2013/14:81 Bosättningar utan markägares tillstånd av Mikael Oscarsson (KD) till landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
den 4 november
2013/14:80 Krav på kassaregister hos utländska företag av Thoralf Alfsson (SD) till finansminister Anders Borg (M)
2013/14:82 Månadsredovisning till Skatteverket för företagare av Carina Adolfsson Elgestam (S) till näringsminister Annie Lööf (C)
Svar inkomna den 4 november redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 12 november.
Övriga svar redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 5 november.
13 § Kammaren åtskildes kl. 15.02.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
