lördag 30 augusti 2014

30 augusti 2014: EU-nämnden

Denna lördag var det EU-nämnd klockan 10, jag var tillsammans med Allan Widman (fp), Karl Sigfrid (m) och Johan Hedin (c) samt Teres Lindberg (s), Kerstin Haglö (s) och Börje Vestlund (s) på plats i Skandiasalen, övriga inklusive statsministern i Bryssel var med på telefon.
  Det går ganska bra att ha sammanträde så, ledamöterna är väldigt disciplinerade och Allan Widman leder sammanträdet lysande.
  I sak handlar det om dels olika utrikespolitiska konflikter, dels tillsättandet av toppositioner. Lite gurgel blir det förstås från socialdemokraterna som vill ha en annan, helt omöjlig, ordning där länderna i praktiken frånhänder sig möjligheten att välja vilken kommissionär man vill ha (och överlåter det till den kommissionsordförande som man tydligen är emot), samt sverigedemokraterna som anmäler avvikande mening. motivet oklart, det verkar som om sverigedemokraterna vill att kommissionen skall innefatta EU-kritiska personer.
  Det är ungefär lika begåvat som att en förening skall ledas av personer som inte gillar föreningen.

18 augusti 2014: Om fyra veckor vet vi

Om just fyra veckor vet vi hur det gick.
  Jag håller med Jan Björklund om dilemmat för Stefan Löfven (s):
  Han fruktar att inte få majoritet för s-mp-v.
  Han fruktar att få majoritet för s-mp-v.
  Och ännu mer fruktar han - fast det säger inte Björklund - att få en minoritet för s-mp-v som blir beroende av sd.
  Till en sådan regering ledd av Stefan Löfven om två eller tre partier kommer folkpartiet, moderaterna, centern och kd att rösta nej - avgörande blir då hur sverigedemokraterna röstar.
  Kanske släpper de fram en socialdemokratisk talman, det tror jag.
  Men sedan är det nog stopp för Löfven.

17 augusti 2014: Valupptakt (fp) på Berns

Nu närmar sig verkligen valet med stormsteg. I dag är det, naturligtvis mest för Stockholmsregionen, dags för det som brukar kallas Valupptakt.
  Det är samling på Berns i centrala Stockholm, vid Berzelii park - som brukligt är.
  Jan Björklund håller - efter skolborgarrådet Lotta Edholms inledning - ett anförande som handlar om folkpartiets viktigaste frågor.
  Jag tycker det är bra, har inga invändningar.
  Sedan skulle man alltid vilja ha med mer: om ekonomin, om kulturfrågor, lite klarare om de ideologiska bevekelsegrunderna för omläggningen av skolpolitiken, varför vi vill ha kärnkraften kvar (det är ju för miljöns skull, för att slippa alla dessa kolkraftverk, för att slippa rysk och annan gas, för att slippa förstöra och förpesta människors luft).
  Se Jan Björklunds hela tal här.

17 aug Agenda igen

16 aug Kommer 3

16 aug Kommer 2

16 aug Kommer 1

15 aug Kommer 3

15 aug Kommer 2

15 aug Kommer 1

14 aug Kommer 3

14 aug Kommer 2

14 aufg Kommer 1

13 aug Kommer 4

13 augusti 2014: Styrelsemöte (fp)

Om en månad och en dag - 32 dagar - är det val, nästa gång blir andra söndagen 2018.
  Folkpartiet i Danderyd har denna dag ett välbesökt styrelsemöte.
  Valledaren Jan Backman redogör för alla de åtgärder som vidtagits för att informera medborgarna om det alternativ som folkpartiet i Danderyd står för.
  Jag tror att man måste ha varit partipolitiskt aktiv för att förstå vad politik handlar om:
  För väljaren består det i att partierna försöker få så många väljare som möjligt - och ofta uppfattar väljarna att alla medel är tillåtna i kampen om rösterna.
  För partierna - och jag tror det gäller för fler partier än folkpartiet - handlar det om att utifrån en ideologisk övertygelse erbjuda väljarna ett program, en politik, personer - jag brukar säga PPP - som alternativ.
  Varje fråga som kommer upp under en fyraårsperiod kan inte förutses. Därför är också enfrågepartier dåligt förberedda och väljarna kan inte förutse hur dess företrädare kommer att rösta.
  Jag tänker bland annat på Sverigedemokraterna som var emot jobbskatteavdrag 2011 och 2012 men är för 2013 och 2014. Oförutsägbart - för partiet har ingen helhetssyn.
  Vid styrelsemötet går vi igenom valledningens förslag som får med god marginal godkänt.
  Så diskuterar vi också vad som händer när väljarna sagt sitt.
  Sverige måste styras, Danderyd måste styras.
  Jag förutser förändringar på båda hållen.
  Men vad jag tror, tycker och tänker - det behåller jag för mig själv. Nu önskar jag största möjliga stöd för det alternativ till att styra Sverige, Stockholms läns landsting och Danderyds kommun som folkpartiet på riksplanet, i Stockholms län och Danderyd erbjuder väljarna.

13 aug Kommer 3

13 aug Kommer 2

13 aug Komemr 1

12 aug 2014

12 aug Kommer 3

12 aug Kommer 2

12 aug Kommer 1

11 aug Kommer 4

11 aug Kommer 3

11 aug Kommer 2

11 aug Kommer 1

10 augusti 2014: Söndagens Agenda i TV2 - blev intet.

Jag slår på TV-apparaten - och bli snopen. Agenda i TV2 börjar först nästa söndag.

10 aug Kommer 3

10 aug Kommer 2

10 aug Kommer 1

9 aug Kommer 4

9 aug Kommer 3

9 augu Kommer 2

9 augusti Kommer 1

8 augusti 2014: Eric Gellerstedt död - kommer

8 augusti 2014 Kommer 2

8 aug Kommer 1

7 aug Kommer 3

7 aug Kommer 2

7 aug Kommer 1

7 aug 2014: Gata som blivit skateboardbana

Jag bor i hus när en korsning mellan två gator. Den ena är brant - och har förvandlats till skateboardbana för många unga från hela Stockholmsområdet.
  Det ser roligt ut - för dem, andra stör deras körande väldigt.
  Jag är helt emot att en väg som skall användas för gångtrafikanter, cykeltrafikanter, mopedtrafikanter och bilar blivit något annat.
  Men jag skulle kunna stå ut med det om inte fara för liv förelegat.
  Medan alla andra stannar för att inte kollidera kör ungdomarna med dödsförakt mitt ut i korsningen, jag har sett flera tillbud.
  Jag vill inte se skador eller döda.
  Åkandet måste ske på annan plats.
  Inte på allmän gata. Med skymd sikt - både för bilister och skateboardåkare.

torsdag 28 augusti 2014

28 aug 2014: Sirén - en veckopolitiker

Den 21 augusti 2014 skrev - på DN.Debatt - Lärarförbundets Eva-Lis Sirén en artikel tillsammans med Gustav Fridolin (mp) och Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund, om att lärarlönerna behöver höjas 10.000 kr/månad. (Det har hon gjort tidigare också, redan 2011 lanserades förslaget av Sirén som varit ordföranden i förbundet sedan 2001, på DN.Debatt 5 januari 2012).
   Men den 28 augusti 2014 skriver Lärarförbundets Eva-Lis Sirén på samma debattplats att miljöpartiets förslag är dåligt, visserligen bäst i klassen men ändå dåligt.
  Men varför skrev hon då under en artikel med just det kravet den 21 augusti?
  Eva-Lisa Sirén är en snurreruntperson.
  Veckopolitiker

onsdag 27 augusti 2014

27 aug 2014; Snurreruntpartiet (sd)

Sverigedemokraterna gör ju gällande att de alltid varit för jobbskatteavdrag.
Detta är en text som Björn Söder (sd) skrev på sin blogg den 17 augusti 2011, kursiveringen är mitt tydliggörande av vad snurreruntpartiet tyckte då.
Björn Söders linje om jobbskatteavdraget - senare har man ju tyckt tvärtom - följdes upp i skatteutskottet av dess företrädare då, David Lång. Senare har partiet i skatteutskottet företrätts av i tur och ordning Toralf Svensson och Kent Ekeroth, den sistnämnde deltar dock bara sporadiskt i utskottets viktiga övriga aktiviteter och har, som jag känner till, aldrig debatterat skatter i riksdagen.

Men här Björn Söder från den 17 augusti 2011:

Femte jobbskatteavdraget, ajöss!



Igår nåddes jag av beskedet att regeringen Reinfeldt nu backar om det femte jobbskatteavdraget. I alla fall just nu. Givetvis skylls nu detta på det ekonomiska läget trots att statsminister Reinfeldt är väl införstådd i att han med all sannolikhet skulle lida ytterligare ett stort – och för den borgerliga regeringen genant – nederlag i riksdagen eftersom han befinner sig i parlamentarisk minoritet. Nu har han den ekonomiska krissituationen att tacka för så att han kan fortsätta spela ansvarstagande samtidigt som han sviker sitt eget vallöfte.

Vi sverigedemokrater har varit tydliga med att vi vill ha effektiva satsningar på utbildning istället för ineffektiva skattesänkningar för att möta den rådande massarbetslösheten. Jobbskatteavdrag, som kostar betydligt mer än de smakar, tjänar ingen nytta. Särskilt inte när vi har en betydande andel av medborgare som inte fått något tillbaka när regeringen genomfört skatteavdrag efter skatteavdrag. Jag talar givetvis om landets pensionärer, som nu återigen sviks av regeringen. Reinfeldt deklarerade nämligen vid gårdagens presskonferens att även skattelättnader för pensionärerna skjuts på framtiden.
Reinfeldt och finansminister Borg betonade dock att ambitionen är att både femte jobbskatteavdraget samt sänkt skatt för pensionärer skall genomföras, men de kan bli aktuella först 2014. Lägligt, eftersom 2014 är valår. Det skulle ju vara en fjäder i hatten för regeringen om man inför valet kunde bocka av dessa vallöften från sin lista. Med det nya löftet om 2014 ger man sig själva med krissituationens ursäktande tidsutrymme till kohandel, med kanske framförallt Socialdemokraterna eller Miljöpartiet, för att få majoritet i riksdagen för ett femte jobbskatteavdrag.
Gällande sänkt pensionärsskatt hoppas vi sverigedemokrater att vi mycket tidigare än 2014 skall kunna genomföra detta. Eftersom regeringen nu deklarerat sitt svek återstår det att se om även övriga oppositionspartier deltar i detta svek eller ansluter sig till SD:s förslag om samsynsbudget. Då kan skattelättnader genomföras trots regeringens motstånd.
BJÖRN SÖDER
Partisekreterare
Gruppledare i riksdagen

tisdag 26 augusti 2014

26 augusti 2014: Miljarderna haglar

I går sprätte socialdemokraterna i väg ytterligare 10-tals miljarder i löften.
  I dag säger konjunkturinstitutet, vars prognoser inte är bättre än andras och som ständigt siktar in sig på statens budgetbalans och -saldo vilket är en alltför snäv ekonomisk-politisk utgångspunkt, att det behövs minst 100 miljarder i skattehöjningar för att finansiera statens utgifter.
  Tja, socialdemokraternas löften tillkommer.
  Plus de andra partiernas.
  Skattechock väntar.
  Uppriktigt sagt: Det är klokt att inte ställa ut nya löften. Det kommer de som gör detta att upptäcka - om de får politisk majoritet för sin löfteskarusell.

7 augusti 2014: Roligt, roligt men farligt, farligt

Ett antal ungdomar har gjort om en gata med brant backe från gång-, cykel- och bilväg till skateboardbana.
  Det irriterar ganska många eftersom skateboard på asfalt inte är ljudlöst. Jag störs inte av det, däremot förstår jag irritationen.
  Problemet är, som jag ser det, att skateboardåkarna åker rakt ut på gatan utanför oss utan hänsyn till trafiken.
  När inträffar en olycka?
  Vem tar ansvar?
  Denna eftermiddag diskuterar jag detta med några grannar - och vi är överens om, även om motiven skiljer sig åt, att något måste göras.
  Jag vill inte se en olycka, kanske med dödlig utgång, direkt utanför vårt hus utan att ha påtalat att detta roliga är farligt, farligt.

6 aug Kommer 3

6 aug Kommer 2

6 aug Kommer 1

5 aug Kommer 4

5 augusti 2014: Ett födelsedagskalas

70 år denna dag, jag har känt Kerstin sedan 1953
Tiden går - och denna dag är det ett 70-årskalas i Bromma.
  Det är en f.d. klasskamrat, tillika konfirmationskamrat, som just i dag fyller 70.
  Kerstin Eriksson i Rydboholm hette hon då. bosatt med föräldrarna Carl-Olof och hans danska hustru Anne-Grete i ett rött trähus på Knut Håkanssons väg i Rydboholm, senare blev Kerstin under decennier känd av eleverna vid Handelshögskolan i Stockholm som Kerstin Johansson.
  Det var fyra systrar, Kerstin är äldst, Disa, som också kom att gå i min klass halvtannat år i Borås Högre Allmänna Läroverk, Gudrun och Ingegerd.
  Det är roligt att nu komma och få säga några ord till någon man känt och tyckt som i ungefär 61 år, ja, tiden går. Med är också maken Jan och dottern Li - men hästarna är kvar i Leksand där denna musikintresserade och, det får man kanske säga, hästgalna familj numera håller till när de inte är hemma i Bromma.
  Roligt är att också Disa - se bilden - och Ingegerd är med.
  Ett fyrfaldigt leve för Kerstin! Vem kunde ana för över 60 år sedan att vi skulle träffas på ett 70-årskalas?!
På 70-årskalas: Gunnela och Disa


5 aug Kommer 2

5 aug Kommer 1

4 aug Kommer 3

4 aug Kommer 2

4 aug Kommer 1

3 augusti 2014: Olle Gellerman död

Han var under många år chef för Göteborgs-Postens ledarredaktion, Olle Gellerman (6 juni 1926-4 juli 2014). Det var ett nöje att samarbeta med honom, han var ingen agitator, mer statsvetare, eftertänksam. Genom att Sydsvenskan och senare SvD hade gemensamma intressen och betalade Sifos opinionsundersökningar kom jag att lära känna honom.
  Olle var gift med tidigt bortgångna riksdagsledamoten Kerstin Gellerman (1926-1987), som kom in i riksdagen vid Bengt Westerbergs segerval 1985. Tyvärr drabbades hon av ohälsa, nu har Olle gått bort efter en olycka i Narvik.
    Olle disputerade för politices doktorsexamen 1958 vid Uppsala Universitet på en avhandling om statens engagemang i jordbruksfrågan 1867-1918.
  Han var redaktör för Liberal Debatt  1957-58.
  Olle arbetade först som ledarskribent och andreredaktör på Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. Under en period var han lärare i statskunskap på Göteborgs universitet. 1973 anställdes han som politisk redaktör och ansvarig för ledaravdelningen på Göteborgs-Posten, där han var kvar i närmare 20 år.
  Han skrev flera böcker:
  En  eller två kamrar? Stockholm 1957, Folk & Samhälle.
  Staten och jordbruket 1867-1918. Stockholm 1958, Almqvist & Wiksell. Diss.
  Låt folket bestämma. En skrift om den 15-åriga författningsdebatten. Stockholm 1968, Folk & Samhälle.
  S.A. Hedlund. Legendarisk tidningsman och liberal politiker. Stockholm 1998, Atlantis. ISBN 91-7486-642-7
  Liberal seglats [om opinionsmaterialet i GP]. Göteborg 1998, Göteborgs-posten i samarbete med Tre böcker, ISBN 91-7029-363-5

3 aug Kommer 2

3 aug Kommer 1

3 aug 2014: Åka tåg

SJ, SJ, gamle vän - fullsatt, påstås det men är inte sant, det finns lediga platser hela vägen.
  Redan från Göteborg är dock tåget halvtimmen försenat.
  Och sedan blir det förstås problem med att andra tåg som inte skulle ha varit i vägen är i vägen.
  Men lokföraren kör så det ryker och till Stockholm kommer vi bara 20 minuter efter utsatt tid.
  Bra kört!

3 aug 2014: Åka spårvagn

I Stockholm har vi NK-expressen, ja, den går mellan Djurgården och Sergels torg. Deet var moderaternas satsning innan de kom på att det inte var någon lysande idé att bygga bostäder för att finansiera kollektivtrafiken på Djurgården.
  Världens dyraste spårvagn, får man nog säga - inkluderat turistvärdet.
  Göteborg har sedan decennier satsat på spårvägar.130 år, närmare bestämt.
  Jag åker spårvagn i Göteborg så ofta jag kan.

3 aug 2014: Och här kan man läsa och lyssna på talet

Göteborg, den 3 augusti 2014:
Feminism utan socialism


Vera Sandberg hade stora framtidsdrömmar. Hennes dröm var att bli ingenjör. Men det fanns ett hinder i vägen – Vera var född till kvinna.
Vid förra sekelskiftet var ingenjören alltid en man. Men Vera ändrade på det. För ett hundra år sedan antas hon till Chalmers tekniska högskola här i Göteborg. Hon är den enda kvinnan bland 500 män. Vera blir Sveriges första kvinnliga ingenjör. Det var innan kvinnor fick rösta.
I samma tid som Vera tar sin examen föds Irene Åström. Redan som sexåring bestämmer hon sig för att bli polis. Det är inte enkelt för en kvinna född för hundra år sen, men Irene blir en av Sverige första kvinnliga poliser.
Året är 1938. När Astrid Kindstrand läser upp nyheterna i radion är det många lyssnare som sätter morgonkaffet i vrångstrupen. Astrid orsakar en folkstorm mot dåvarande Radiotjänst. Hon är nämligen Sveriges första kvinnliga nyhetsuppläsare.
Vera, Irene och Astrid. Tre kvinnor. Tre drömmar. Tre pionjärer.
De bröt ny mark. På deras tid handlade jämställdhetskampen om att kvinnor skulle få samma rättigheter som män. Idag handlar den om att kvinnor ska få samma möjligheter.
För trots att det är självklart för unga kvinnor som växer upp i Sverige idag att få läsa på universitetet; att bli ingenjör, polis eller nyhetsuppläsare, så är inte möjligheterna för dem i arbetslivet densamma som för unga män. Likvärdiga utbildningar ger olika lön.
För det är när unga kvinnor i nästa steg kommer ut på arbetsmarknaden som traditionella strukturer slår till. När arbetsgivare och företag ska satsa på unga talanger för framtiden, så väljer de bort skickliga kvinnor. Skälet är att många arbetsgivare räknar med att kvinnor inte kommer att satsa lika hårt på jobbet som männen, och vara borta långa tider från jobbet, när familjen ska bildas.
Tre fjärdedelar av föräldraledigeten tas ut av kvinnor och kvinnor vabbar mer. Att samtidigt slå sig fram på en tuff arbetsmarknad är en grannlaga uppgift.
Detta är en stor kompetensförlust för Sverige, att många duktiga unga kvinnor väljs bort. Ska vi få en mer jämställd arbetsmarknad så måste föräldraskapet delas mer lika i kommande generationer.
Folkpartiet presenterar därför idag ett förslag till en familjepolitisk reform att genomföras under den kommande mandatperioden. Reformen innehåller två delar; för det första ytterligare en öronmärkt månad, så att av föräldraförsäkringens 13 månader knyts tre till pappan och tre till mamman, i stället för två som i dag. De övriga sju månaderna fördelar föräldrarna själva sig emellan.
Men för att ge tydliga drivkrafter att fördela även övriga månader mer jämställt så vill vi biffa upp jämställdhetsbonusen. Den infördes av alliansregeringen men har hittills varit för liten och för krångligt utformad. Vi förslår idag en fördubblad jämställdhetsbonus, som då utgår med 6000 kronor skattefritt per månad, utöver de inkomster man får av själva föräldraförsäkringen.
Vår bedömning är att en sådan reform skulle ge en kraftig effekt uppåt när det gäller jämställt uttag av föräldraledigheten. Ett viktigt syfte är att öka unga kvinnors möjligheter när de kommer ut på en tuff arbetsmarknad.
Kvinnor ska inte bara ha samma rättigheter att utbilda sig som män, kvinnor ska också ha samma möjligheter när det gäller jobb, karriär och inkomster som män. Förslaget blir en viktig del i det valmanifest Folkpartiet lägger fram om drygt en vecka.
Socialliberaler har tagit feministiska initiativ under hela 1900-talet, och vi tänker göra det i fortsättningen också.
¤
Att kvinnor och män ska ha samma möjligheter till jobb och lön, får inte förväxlas med att alla individer ska tjäna lika. Tänk att det är så kontroversiellt i Sverige att säga att det faktiskt är okej att människor tjänar olika. Jag tycker det är rimligt, och till och med önskvärt, att specialistsjuksköterskan tjänar mer än sjuksköterskan och att sjuksköterskan tjänar mer än undersköterskan. Utbildning måste löna sig! Socialister kallar det för klyftor som ska bekämpas, men löneskillnader är viktiga för att våga satsa och vidareutbilda sig. Idag är det inte alltid lönsamt. För en sjuksköterska tar det i genomsnitt nästan två decennier att tjäna in sin vidareutbildning. Vissa gör det inte ens innan de går i pension. På en verkstadsindustrin med verkstasarbetare, förmän och ingenjörer är det däremot självklart med löneskillnader.
Håll i hatten; för nu ska jag säga något kontroversiellt;
Det måste löna sig att utbilda sig i Sverige, även i yrken som domineras av kvinnor
Vi har börjat med lärarna. När skolorna snart börjar är det hela 14 000 lärare som får 5 000 kronor mer i lönekuvertet varje månad. Inte genom de kommunala arbetsgivarna. Utan genom en reform från utbildningsdepartementet. Vi ser redan nu att fler ungdomar väljer att bli lärare. Jag ser framför mig att reformen byggs ut och att antalet förstelärare fördubblas inom några år.
En fjäder i hatten vill jag ge de båda lärarfackliga organisationerna. Det är inte alltid lätt att försvara att vissa kollegor på en arbetsplats ska ha högre lön än andra. En grupp socialdemokratiska kommuner vägrar att lyfta lönerna, eftersom de anser detta är ojämlikt.
Från Folkpartiets sida anser vi att fler akademikergrupper i nästa steg ska omfattas av sådana karriärmöjligheter, till exempel förskollärare och sjuksköterskor med specialistinriktning.
Kvinnliga akademiker ska inte behöva försvara att de är värda en högre lön!
Vi ska både krossa glastaket och kasta ut Jante på samma gång!
¤
Det är ingen slump att de mest ekonomiskt utvecklade länderna i världen också är de mest jämställda. Jämställdhet har gått hand i hand med ekonomisk tillväxt.
Tänk er Sverige vid förra sekelskiftet. Utan förskolor, äldreboenden och kommunal hemtjänst. Där kvinnor tog hand om både de små barnen och de gamla föräldrarna. Ett land där elektricitet var lyx och få förunnat. Där kvinnor för hand utförde de sysslor som tvättmaskiner och diskmaskiner gör idag.
Det var utbyggnaden av förskolor, skolor, äldreomsorg och sjukvård som möjliggjorde kvinnors inträde på arbetsmarknaden.
Ekonomisk tillväxt är grunden till frihetsrevolutionen för Sveriges kvinnor.
Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ går nu till val på tillväxtkritiska budskap. Samtidigt som de tror mer på missväxt än tillväxt så har de mage att stå och lova välfärdssatsningar åt allt och alla. Högre löner och pensioner. Ökade bidrag. Kortare arbetsdagar och mer ledighet. Alla ska få allt i en vänsterekonomi utan tillväxt.
Antitillväxtromantiken har blivit en egen ideologi som kittar samman den svenska vänstern. Den är ett hån mot alla de kvinnor och män som sedan industrialismens dagar slitit för att höja Sveriges välstånd. Den är ett hån mot alla de kvinnor som fått mer av frihet tack vare vår sociala välfärd.
Det går inte att gå till val på en tillväxtfientlig politik och samtidigt kalla sig feminist. När den sociala välfärden raseras, raseras jämställdheten med den. Vänsterblockets ekonomiska politik är en enda stor kvinnofälla.
Tre av fyra rödgrönrosa partier har ingen aning om hur pengar skapas. De är bara inriktade på hur pengar fördelas. De verkar alla ha samma inställning som Gudrun Schyman; pengarna ska brännas!
Det är därför Sverige behöver liberal feminism – utan socialism!
¤
Världen är inte vad den borde vara. Syrien. Irak. Gaza. Varje dag ser vi tragiska bilder från Mellanöstern. Hamas skjuter raketer med sprängmedel mot israeliska städer. Israel har rätt att försvara sig. Samtidigt provocerar Israel genom att fortsätta bygga bosättningar på Västbanken, i strid med internationell rätt. Det finns bara en enda långsiktig lösning på denna konflikt; Hamas lägger ned vapnen och en palestinsk stat får bildas vid sidan av Israel, men inte i stället för Israel. Två stater jämte varandra, i fred med varandra.
I spåren av kriget i Gaza ökar antisemitismen runt om i Europa. Synagogor attackeras. Judar får hakkors målade på sina dörrar. Det är helt oacceptabelt.
Den frihet och trygghet som vi tar för given upplevs plötsligt som hotad. Vi måste påminna oss om varifrån vi fick den.
Hela 1900-talet var en enda lång kamp om friheten. Värderingskonflikterna avlöste varandra. Liberalism stod mot nazism och kommunism. Demokrati mot diktatur. Frihet mot ofrihet.
Generationer av européer delar öden. Det är berättelser om brustna drömmar. Otaliga avsked. Död och lidande. Och om ett Europa i förfall.
Idag är det 100 år sedan Tyskland förklarade krig mot Frankrike. Den 3 augusti 1914. Mänsklighetens första världskrig blev ett faktum. Längs västfronten kom miljontals soldater att stupa – mitt i hjärtat av vår kontinent.
Västfronten blev dåtidens symbol för europeisk splittring. Idag är samma plats en symbol för ett enat Europa. Det är ingen slump att den Europeiska unionen föddes där krigskyrkogårdarna ligger som tätast.
Frihet kommer inte av sig själv – den byggs i allians med andra demokratiska stater.
Det är därför vi liberaler säger ja till europeiskt samarbete!
Vi är stolta över att Sverige i torsdags nominerade en av våra skickligaste liberala politiker till ytterligare fem år som svensk EU-kommissionär; Cecilia Malmström!
Cecilia sliter hårt för en solidarisk flyktingpolitik i hela Europa. Hennes kamp behövs mer än någonsin. Främlingsfientliga partier växer. Det ropas efter stängda gränser. Det ropas efter mindre internationellt samarbete.
Sverigedemokrater vill att Sverige bygger murar. Stänger dörrar. Och segregerar.
Kampen för demokratiska värden är aldrig så viktig som när de hotas som mest. Och det är då som behovet av oss liberaler är som störst.
Vi kommer aldrig att ge efter!
Sverige ska vara öppet! Sverige ska vara tolerant!
Även våra barn och barnbarn ska få leva i frihet och demokrati!
¤
Hon ligger i en glänta med ansiktet vänt mot marken. Hon var på väg på semester, men hennes resa slutade i spillrorna av ett nedskjutet passagerarplan. Flickan är inte mer än fem år gammal.
En rosa barnbok, några klistermärken, ett gosedjur ligger utspridda bland vrakdelarna. Oskyldiga barn just har dödats i ett terrordåd. I Europa 2014.
Putin understödjer de ryska separatisterna i Ukraina. Det är uppenbart att han inte använder sitt inflytande för att snabbt få ett slut på konflikten. Istället väljer han att destabilisera landet ytterligare.
Ryssland blir allt mer auktoritärt. Pressfriheten inskränks. HBTQ-rättigheter motarbetas. Samtidigt rustar landet upp militärt. Utvecklingen är ett hot även mot oss. Det är faktiskt närmare mellan Sverige och Ryssland än mellan Göteborg och Stockholm. Rysslands agerande bekräftar nödvändigheten av ett starkare svenskt försvar.
Det var det ukrainska folkets längtan till Europa, till liberalismen, som utlöste Putins vrede. Jag var Sveriges representant när den folkvalde president Porosjenko installerades till sitt ämbete i början av juni i Kiev. Applåderna var som starkast när han sade att Ukraina vill tillhöra EU. Vårt budskap till Putin måste vara glasklart;
Ukraina är välkommen in i det europeiska samarbetet!
Ukraina är en del av Europa!
¤
Visionen för oss liberaler är ett samhälle som bygger på rättvisa, jämlikhet och individuell frihet. Genom en stark välfärdsstat; en skola med fokus på kunskap, en skattefinansierad sjuk- och äldreomsorg och väl fungerande sociala skyddsnät skapas lika möjligheter.
Men det går inte att med trovärdighet tala om välfärdssatsningar utan att redovisa en politik för ekonomisk tillväxt. Valet den 14 september är en folkomröstning om välfärdsstatens framtid. En politik som ska lyckas måste få både ekonomin och människorna att växa. Bara så kan Sverige förbli en välfärdsnation också i framtiden.
¤
"Sverige är ett betydligt bättre land att driva bolag i". Så säger den norske företagsledaren Per Braathens, i tidningen Dagens Industri. Han är ägare till resebolagskoncernen som äger flygbolaget Malmö Aviation. Han har precis flyttat hela sin koncern från Norge till Sverige. De höga skatterna i Norge blev ett hinder för företaget att utvecklas.
Det var samma skatter som drev såväl IKEA som Ingvar Kamprad ut ur Sverige.
De rödgrönrosa går nu till val på höjda skatter.
Efter åtta år med en rödgrön regering i Norge emigrerar Per Braathens med sin koncern. Efter åtta år med en Alliansregering i Sverige är det hit han flyttar.
I Norge kan man hävda att klyftorna minskar när Braathens flyttar till Sverige, här ökar den statistiska klyftan. Men samtidigt får vi fler skattebetalare och mer tillväxt.
De rödgröna borde åka på studiebesök till Grekland. Där har faktiskt den ekonomiska jämlikheten ökat och klyftorna minskat i spåren av krisen. Många företagare som förr var framgångsrika har nämligen gått i konkurs. Fler är arbetslösa. Skolor stängs. Välfärden går på knäna. Fler greker tjänar lika lite. Men de är i alla fall mer jämlika.
Socialister applåderar när framgångsrika företagare utvandrar – för då minskar de ekonomiska klyftorna.
Liberaler applåderar när framgångsrika företagare invandrar – för det betyder mer välfärd för alla.
¤
Svensk arbetsrätt behöver moderniseras. Socialister sätter alltid den anställdes trygghet i motsats till företagens möjlighet att utvecklas. Men trygghet går att kombinera med flexibilitet. En socialliberal arbetsmarknad kännetecknas av låga trösklar, hög rörlighet och starka trygghetssystem. Därför ska LAS utgå från kompetens och inte bara anställningsår samtidigt som skyddet för den enskilde stärks genom en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.
För att Sverige ska förbli en välståndsnation behövs kärnkraften. Både för jobben och för klimatet.
För företagandet är det också viktigt att RUT-avdraget är kvar. Det har skapat tusentals nya jobb och gjort en svart bransch vitare.
¤
-"I början tycker jag att man kan ha lite lägre lön. Man pushar sig själv om man får högre lön ju längre man jobbar". Det tycker Vendela som går på Handelsprogrammet. Jag håller med henne. Höga ingångslöner och dålig lönespridning höjer trösklarna in på arbetsmarknaden. När lönen är densamma för ung som gammal kommer företagen att välja erfarenhet före oerfarenhet. Sänkta ingångslöner för unga behövs.
Det gör också lärlingssystem. Europeiska länder med många lärlingar är desamma som har låg ungdomsarbetslöshet. Lärlingar får ofta riktiga jobb efter att lärlingsperioden är slut.
Alliansregeringen har sänkt arbetsgivaravgiften och restaurangmomsen för att skapa vägar för ungdomar in på arbetsmarknaden. Men just de reformerna är det första som den rödgrönrosa oppositionen kommer att förändra vid ett eventuellt maktskifte.
De rödgröna ger unga en biljett till socialkontoret!
Liberaler ger unga en biljett till framtiden!
¤
Den svenska skolan har under denna mandatperiod gått igenom den största omreformeringen sedan 1800-talet. Ny lärarutbildning med högre krav, lärarlegitimation, karriärreform, ny skollag, nya läroplaner, nya kursplaner med tydligare kunskapskrav, nytt betygssystem och tidigare betyg, ny gymnasieskola med lärlingsutbildning, för att nämna några.
De rödgröna partierna har röstat nej till de flesta förändringar. Framförallt har de röstat nej varje gång det har handlat om att höja kraven i skolan. Der tycke man är snäll om man inte har krav på eleverna.
Jag är uppvuxen i ett litet samhälle där det inte fanns någon utbildningstradition. Generation efter generation förväntades växa upp och sen jobba i textilfabrikens spinnerier, väverier eller färgerier. De som läste vidare riskerade att bli "förlästa". Det fanns bokhyllor i hemmen på 60-talet i Skene, men de var inte fyllda med böcker, utan med prydnadssaker.
Hade inte lärarna ställt krav på oss textilarbetarungar så hade vi naturligtvis aldrig tagit oss vidare. Margareta var min egen första lärare. Hon var jättegammal, säkert tjugofem. Maj-Lis var svenskaläraren på högstadiet som fick oss att läsa böcker. Utan Margareta och Maj-Lis hade jag inte stått här i dag.
Det är socialdemokraternas, och hela den svenska vänsterns största svek, att de har trott att en skola utan krav, där eleverna själva bestämmer vad de vill göra, att en sådan skola skulle kunna skapa större jämlikhet. I en sådan skola blir det helt upp till hemmen att pusha barnens skolarbete, och då vet vi att hemmen är väldigt olika.
När man lyssnar på valdebatten så får man intrycket att flera partier tycker att ökade bidrag är den viktigaste framtidsfrågan. Men det är det inte, det är kvaliteten i den svenska skolan.
Vi måste återupprätta kunskapsskolan. Det är så vi skapar ökad jämlikhet. För klassresan, den börjar i klassrummet!
¤
En av de allra mest misslyckade reformerna i svensk skolpolitik, och då är ändå konkurrensen hård, det är Göran Perssons kommunalisering av skolan. Göran Persson menade att resultaten skulle höjas och läraryrket stärkas. I själva verket har det blivit tvärtom. Skillnader i själva genomförandet av skolans verksamhet är inget problem, så länge målen nås. Men det är uppenbart att kommunaliseringen lett till stora skillnader mellan olika delar av Sverige i ambitionsnivå. Det rödgröna styret i Göteborgs kommun satsar till exempel avsevärt mindre än alliansstyrda Stockholm på skolan, för att jämföra två storstadskommuner.
Efter snart 25 år av kommunaliserad skola ser vi nu facit.
Detta är den viktigaste skolreformen under den kommande fyraårsperioden; att återförstatliga den svenska skolan!
¤
Hur är Sverige 2014 jämfört med Sverige 2006? Ingen visste 2006 att vårt land under de kommande åtta åren skulle gå igenom den djupaste internationella finanskrisen sedan 1930-talet. Hade vi vetat det, hade nog många trott att det skulle gå illa för Sverige. Nu har vi facit; vi har skapat en kvarts miljon fler jobb än 2006. Sverige har byggt ut välfärden, vi har ökad lärartäthet av utbildade lärare, fler sjuksköterskor och kortare vårdköer än 2006. Vi har samtidigt klarat av att sänka skatterna rejält för vanligt folk. Och Sverige går ur finanskrisen som en av västvärldens starkaste ekonomier. Detta är facit efter åtta år med alliansen och vi har inget att skämmas för.
Det andra regeringsalternativet består också av fyra partier; Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Feministiskt initiativ och Socialdemokraterna. Hur deras alternativ ser ut är det ingen som vet.
Problemet är att tre av dessa partier har en ekonomisk politik som, när jag är på mitt mest generösa humör, närmast kan beskrivas som galen. De lovar allt; mer ledighet och kortare arbetstid, högre löner, högre bidrag. Det finns inte ett enda problem som inte ska lösas genom politiska beslut med ökade statsutgifter. Den enda besparing de verkar fundera över, i dessa oroliga tider, är att skära ner på försvaret.
Jag tänkte nu citera Olof Palme. I TV:s slutdebatt före valet 1979 gick han till hårt angrepp på de borgerliga partiledarna Ullsten, Fälldin och Bohman för att de undvek att redovisa en gemensam politik.
(Jag citerar;) "Inget gemensamt program. Inget besked om vad de borgerliga tillsammans vill göra. Och då blir min fråga: Vad är det för fel på den gemensamma borgerliga politiken eftersom ni aldrig låter väljarna ta ställning till den i ett fritt demokratiskt val?" (Slutcitat)
Olof Palme hade rätt. Det har vi lärt oss. Därför har vi bildat alliansen. Före valet bör man redovisa sin gemensamma politik. Det är man skyldig väljarna. Det är svårt att ta ställning om man inte vet vad alternativen är. Så därför blir min fråga till de rödgröna partierna; hade Olof Palme fel? Och om Palme hade rätt, så blir ju frågan;
"Vad är det för fel på den gemensamma rödgröna politiken eftersom ni inte låter väljarna ta ställning till den i ett fritt demokratiskt val?"
"Kaos hotar efter valet" står det i tidningsrubrikerna denna sommar. Men sanningen är ju att kaos bara uppstår vid en rödgrön valseger. Om alliansen vinner blir inte kaos.
Jag tror att Stefan Löfvén nu är allra mest orolig för två saker;
det första är att valet om sex veckor inte ska leda till en rödgrönrosa majoritet.
det andra är att valet om sex veckor ska leda till en rödgrönrosa majoritet.
Kaoset kommer att drabba vanliga människor; när marknadens aktörer upptäcker att de nödvändiga politiska besluten är svåra att fatta.
Människor som funderar på att rösta rödgrönt måste därför ställa sig frågan;
-Hur mycket högre räntor klarar jag att betala varje månad?
-Hur mycket högre el-räkning vill jag betala varje månad?
-Hur mycket mer ska dras i skatt från min lön varje månad?
-Hur mycket mer vill jag betala för maten vecka när transportskatter läggs på matpriserna?
-Hur mycket längre ska våra tjugoåringar ska gå arbetslösa när skatten dubbleras på att anställa ungdomar?
Sverige står inför ett vägval den 14 september. Det handlar om Sveriges framtid.
Jag är mycket optimistisk, både för Alliansen och för Folkpartiet.
Tack!

3 aug 2014: Bilder från Göteborgsmötet

Jan Björklund - svettigt, se skjortan!

Anders Yngman visste på råd: Fläkt (Han kommer att få
Karl Staaff-plaketten för detta initiativ, lovade partiledaren.)

Helena Holmberg rapporterar

Applådtag: Maria Arnholm, som hade sin mamma Ulla med sig
(eller om det var tvärtom), Jens Sundström och många fler

Rigmor Andrén i Lerum kommer alltid

Slut - blommor från Helen Odenjung, kommunalråd i Göteborg

Veteranbänken: Florence - det räcker

Piren med fp-flaggor

25 aug 2014: En Boråsundersökning

En undersökning av väljarnas val 2010 och 2014 i Borås visar att utbytet av väljare mellan folkpartiet och miljöpartiet å ena sidan, sverigedemokraterna å den andra, är noll. Däremot är det stora utflöden från socialdemokraterna, moderaterna och kd samt, inte överraskande för mig, vänsterpartiet - det partiet fiskar ständigt i invandrarfientliga grupperingar utan att nyttja rasism men väl nationalism.
  Det ser i Borås illa ut för socialdemokraterna, moderaterna, folkpartiet, centern och kd - medan miljöpartiet och framför allt sverigedemokraterna tycks gå framåt.
  Man bli betänksam.
  Hur skall fina Borås styras?

25 augusti 2014: Fridolin och lärarna

Jag funderar, har funderat hela dagen, på Gustav Fridolins svar om lärarlönerna i gårdagens TV-utfrågning. Bakgrunden var ju den DN.Debatt-artikel som han skrev tillsammans med Bo Jansson, Lärarnas riksförbund, och Eva-Lis Sirén. Lärarförbundet,och där lärarna utlovades 10.000 kr mer i månaden efter åtta år.
  Jag var övertygad om att därmed avsågs ett sådant lönelyft. Undras just om Jansson och Sirén inte trodde det också?
  Nu visar det sig att det handlar om årliga påslag inom ramen för avtalsförhandlingar om 3 procent per år - men därtill ett lyft som kostar staten 3,7 miljarder kr och som räcker till 2.000 kronors lönelyft.
  Så blev 10.000 kr 2.000 kr.
  Det kan hända.
  Men etiken i löftet? Hur tänkte Fridolin när han förespeglade lärarna ett löneluft på 10.000 kr/månad?
  Vad tänkte han?
  På valrörelsen?
  Jag tror att det är liksom Kjell-Olof Feldt analyserade socialdemokraterna efter 1988 års val:
  Vi hade drabbats av valfeber.

3 aug 2014: Till Göteborg

Tidigt denna morgon tar jag tåget till Göteborg. Jan Björklunds framträdande, ett traditionellt sommartal, vid Eriksbergsvarvet.
  Jag har varit med om dessa tal på Västkusten, först i Marstrand med Bengt Westerberg och Lars Leijonborg (Maria Leissner talade i Blekinge) och de sista åren med Jan Björklund i Göteborg.
  Det är en trevlig sommartradition, synd att den inte samlar fler åhörare - för liksom Almedalstalen ger den talarna tillfälle att hålla sammanhängande tal och resonemang, det som etermedia aldrig kan förmedla, det ideologiska anslaget.

2 aug Kommer 2

2 aug Kommer 1

2 juli Riksdagsvisning (kommer)

2 aug 2014: Pride-paraden

Jag ser på den stora Pride-paraden som går genom Stockholm.
  Jag är lite kluven till vad jag ser, inte kärleksbudskapet utan hur bland de 159 ekipagen så mycket kommersialism och opportunism som döljer sig, det är företag och organisationer - och mitt bland allt detta finns det ganska så många människor som mer än vad Pride står för mest av allt vill visa upp sig själva.
  Men tåget är imponerande, inte tu tal om annat.
  Grattis, till arrangörerna!

1 aug Kommer 4

1 aug Kommer 3

1 aug Kommer 2

1 uag Kommer 1

31 juli Kommer 2

31 juli Kommer 1

5 augusti 2014: Åsa Romson (mp) griper in.

Så griper då äntligen miljöpartiets besserwisser nummer 1, språkröret Åsa Romson in - och förklarar att Sveriges beredskap skulle kunna vara bättre.
  Men varför har hon inte sagt detta förnuftiga under de senaste fyra åren - eller den dag för åtta år sedan då hon var riksdagsledamot innan hon avsade sig uppdraget efter en dag?
  Åsa Romson kan få leda landet efter den 14 september 2014.
  Man ryser!
  En sådan opportunist!

måndag 25 augusti 2014

31 juli 2014: Skogen brinner!

Det känns overkligt - vi brukar se eldsflammorna från skog på TV, från Australien eller Kalifornien.
  Men nu är det i Västmanland det brinner.
  Flera samhällen är hotade, man använder - eller vill använda - vattenbombning från helikoptrar och inhyrda plan från Frankrike och Italien.
  De lär ha kommit ända till Polen, men där är det stopp.
  EU har en del saker att komma till rätta med även framöver.

31 juli Kommer 1

30 juli 2014: Och en kvinna!

Förlåt, jag glömde Natalia Rylander - hon arbetar också med valet!

30 juli 2014: I riksdagen - två man!

Jag besöker riksdagen, folktomt - förutom medarbetarna Tobias Setterborg, som sysslar med enkätsvar, och Richard Ydrenäs, tidigare medarbetare till Olle Schmidt när han under tio år var EU-parlamentariker men nu handläggare av sakfrågor i riksdagskansliet.
   Sommar råder.

30 juli Kommer 2

30 juli Kommer 1

29 juli Kommer 3

29 juli Kommer 2

29 juli Kommer 1

29 juli 2014: Skärgården - fast åt andra hållet

Tidig morgon - av skatteskäl lägger Tallink på väg från Tallinn till Stockholm vid i Mariehamn på Åland. Från alla andra aspekter är det obegripligt - men det är ett resultat av Ålands särskilda skattevillkor, som tillkom när Finland blev medlem i EU från 1 januari 1995 och då Estland inte ens var påtänkt som EU-medlem.
  Men de fina skattevillkoren för Mariehamn används nu även av nya EU-landet Estland - fast det inte var avsett så.
  Jag tittar ut över havet då vi lämnar Mariehamn.
Vi åker Tallink efter kommer Viking Line. Samma rutt - från Mariehamn
  Hur många grynnor som helst, Åland har fjorton kommuner men 60.000 öar sägs det.
  Jag skall räkna vid tillfälle.
  Så går vi vidare över öppet hav och kommer så småningom till Stockholms skärgård - fast från öster, det kan man nog säga är från andra hållet.
 

28 juli Kommer 2

28 juli Kommer 1

28 juli Resan hem (kommer)

28 juli Bilder från Tallinn 3 (kommer)

28 juli Bilder från Tallinn 2 (kommer)

28 juli Bilder från Tallinn 1 (kommer)

28 juli: Till Tallinn (kommer)

27 juli Kommer 2

27 juli 2014: James Bond i Estland

Ser på TV denna kväll, långt utanför Tallinn.
  Vad visas?
  Jo, en James Bond-film - med Sean Connery.
  Världen må vara liten men James Bond är stor.
  Betyg: Känns gammalmodig.

27 juli Kommer 1

27 juli Natt utanför Tallinn (kommer)


Malin kör bra!

27 juli (kommer)

27 juli 2014: Bilder från Pärnu








27 juli 2014: Besök i Pärnu - jag och Karl XII

Sedan vi passerat den nästan obefintliga gränsen mellan Lettland och Estland - ingen passkontroll, ingen bevakning, vilken skillnad mot förr, här tillåts människor resa över administrativa gränser, sverigdemokraterna skulle bara veta vad EU har åstadkomma - kommer vi till staden Pärnu.
  En upplevelse!
  Staden grundades 1241 av Tyska orden.
  Pärnu erövrades av svenskarna första gången 2 juni 1562, innehades en kortare tid 1565 av ett band tyska riddare under C von Oldenbokum och erövrades 1575 av Ryssland.
  Under den följande tiden kom Pärnu att växla ägare flera gånger, innan staden 1617 för en längre tid erövrades av Sverige från polska trupper.
  Den 28 november 1617 erhöll staden privilegier av Gustaf II Adolf och slottet blev samma år säte för en svensk ståthållare.
  År 1625 erhöll Frans Bernhard von Thurn Pärnu med område som förläning, 1627 som grevskap.
  Under stora nordiska kriget spelade Pärnu åter en viktig roll. Karl XII landsteg i Pärnu med den svenska armén 6 oktober 1700 för att undsätta de av Sachsen och Ryssland ansatta svenska Östersjöprovinserna, och 1702 räddade sig resterna av Wolmar Anton von Schlippenbachs armé in i staden efter nederlaget i Slaget vid Hummelshof.
  1710 intog ryssarna Pärnu, och staden ingick därefter i det ryska guvernementet Livland fram till 1920.
  Dorpats universitet var förlagt till Pärnu 1699-1710
  Och nu har jag i Karl XII:s fotspår varit där.

27 juli Ut ur Riga (kommer)

27 juli 2014: Ett bad med förhinder

Staden grundades 1241 av Tyska orden. På resan från Riga hittar vi först en badplats.

24 augusti 2014: Landstingsmöte i Danderyd

I går /lördag 24 augsuti) var det torgmöte (fp) i Mörby centrum. Läs här!

25 augusti 2014: Där försvann tio miljarder

I dag har Stefan Löfven (s) förslagit att 10 miljarder extra skall satsas på järnvägens underhåll. Detta skall dessutom återförstatligas.
  Tja, tio miljarder mer eller mindre i budgeten (s) gör väl detsamma.
  Men förslaget att förstatliga underhållet är förstås lysande. Det minns ju alla hur bra tågen gick (när de gick) förr.
  Börja med att förstatliga ansvarig Trafikverket och därefter SJ, denna gamle vän som väl lever än?

26 juli 2014: Mer från Riga 2




26 juli 2014: Mer från Riga 1

Här kommer bilder från rundvandring i Riga - lägg särskilt märke till Bentleyn:


























26 juli 2014: Framme i Riga

Till Riga tidigt, solen gassar.
  Här lite bilder från tidig morgon Riga
Samuel äter frukost vid Domkyrkotorget

Frukost vid Domkyrkotorget

Vid Domkyrkotorget