31 mars EU-nämnden

Jag är ju 42:a suppleant i EU-nämnden men tjänstgjorde i dag som ordinarie ledamot. Statsministern återrapporterade från senaste toppmötet i Bryssel.
Som vanligt under senare tid dominerade Greklands ekonomi - fast den inte stod på dagordningen. Jag tycker att det som hänt i Grekland tarvar eftertanke: Politiken har byggt på att man lurat sig själv, lånat av framtiden och konsumerat nu. Lite så är det ju med den svenska oppositionen, fast man säger tvärtom. Man lovar för mycket.
Det duger inte.
I övrigt gjorde Fredrik Reinfeldt ett gott intryck - och särskilt väl utvecklar han den svenska synen på EU:s möjligheter att verka i en större värld när han svarar på min partivän Karin Granboms (fp) utmärkta frågor om bland annat länken till USA. Reinfeldt kan ju ibland förefalla oengagerad men jag vill säga att just på Karin Granboms ideologiska fråga kunde jag notera en engagerad statsminister, för Europa, EU, demokrati, inflytande från Sverige.
Ett bra möte, tyvärr inte TV-sänt.

30 mars Sanna kvinnor

Jag ser Sanna kvinnor på Högdalens teater, av Anne Charlotte Leffler (1849-1892) i regi av Ulla Gottlieb och med Malin Güettler som dottern Berta i huvudrollen.
Vidare medverkar Birgitta Sundberg som mamman, fru Bark, Håkan Jonsson som herr Bark, Bertas syster Lissi spelas av Anna Littorin, hennes make Wilhelm av Per Lasson och slutligen kamrern, förtjust i Berta, av Olle Sundberg.
Producent är Freja Lindström, för övrigt dotter till Margareta Schwartz och den kände f.d. Expressen-reportern Jan Lindström, bosatta i Stocksund.
En utmärkt föreställning - som framför allt erinrar om Anne Charlotte Lefflers storhet. Hon är en lysande författare!
Att konkurrera med August Strindberg, de var födda samma år, var förstås inte lätt, men under 1800-talets sista decennier var Leffler mycket välkänd - och omstridd, kanske skall man säga ökänd? - författarinna genom att skriva om saker som var tabu: manligt förtryck, klasskillnader, kvinnors rättigheter, både juridiskt och till sin egen sexualitet.
Sanna kvinnor handlar om allt detta. Skådespelarprestationerna gör hela samtidens (1800-talets) förljugenhet rättvisa, kanske nästan för mycket i Per Lassons tolkning av den inflyttade uppkomlingens överlägsenhet mot kvinnor - lite mer subtilt skulle kanske framförandet varit, nu blir det mer roligt än övertygande.
Men Berta håller det hela samman: hon är arg, arg, arg, förbannad, uppriktigt övertygad om sin rätt till sitt eget liv och till sanningen.
Men på denna punkt - kampen mot tidens seder, förljugenhet, fördomar - måste hon kämpa mot alla: sin mor, sin syster, sin far som hon avskyr, sin systers man och på sitt sätt också mot sin avhållne kamrer.

Hela pjäsen får på en femgradig skala fyra Blåklintar.
Malin Güettler får också fyra, övriga tre utom möjligen Per Lasson, se ovan.

30 mars: Infrastrukturen

Det hjälps ju inte men när man varit på Naturskyddsföreningens nattsvarta information om allt h-lv-t- Förbifart Stockholm kommer att åstadkomma - de som dagligen tillbringar en del av sitt vuxna liv på Norra Europas största parkeringsplats, alltså Essingeleden, kanske inte instämmer, inte heller de 25.000 ryska lastbilschaufförer som Naturskyddsföreningen absolut vill skall köra om inte förbi Sergels torg så dock högst 2-3 km därifrån på vägen från Moskva/St. Petersburg till Göteborg/Rotterdam eller någon annan liten ort med hamn i Europa - så ter sig ett investeringsprogram för infrastruktur för järnväg och bil på 417 miljarder som ganska skönt.
Och visst är det bra att sådana självutnämnda experter som Karin Svensson-Smith (mp, tidigare v) kritiserar: fel, fel, fel, för lite, för lite, för lite, mer, mer, mer, någon annanstans.
Då förstår man att förslagen är bra, låt vara inte perfekta. Jag saknar faktiskt av nationalekonomiska skäl större satsning på Norrbotniabanan, jag kanske är ganska ensam om det men jag är 100-procentigt övertygad om att det projektet är det bästa för Sveriges framtid så att vi kan utvinna Norrbottens enorma tillgångar och därmed säkra vår välfärd.
Men projektet blir verklighet senare, det är jag säker på.
För att återgå till Svensson-Smith: Var det var fel att vägen Lund-Kävlinge gjordes enklare och säkrare?
Eller att man inte längre - sedan 1955 närmare bestämt - behöver köra genom hennes hemstad (egentligen också min) Lund och passera på Bredgatan 25 meter från Domkyrkan eftersom man redan det året - för 55 år sedan - såg till att dra motorvägen Malmö-Kristianstad utanför staden, alltså en förbifart!?
Om alla dessa mörkermän och mörkerkvinnor som nu protesterar mot modern infrastruktur fått hålla på från 1853 och framåt - då finansministern Johan August Gripenstedt drev igenom att Sverige skulle anlägga järnväg med hjälp av lån från England, en äventyrlig finansiering - då skulle Sverige inte varit den moderna välfärdsstat vi i dag är.
Bensinpumpar hade inte funnits, däremot hästbytesstationer och havreutfordningsställen.
Om klimatet varit bättre, vet jag inte.
Men vi hade haft samma debatt nu som då: Framtiden är farlig, låt oss stoppa verkligheten.

30 mars Förbifarten

I förbifarten besökte jag redan tidigt Naturskyddsföreningens förmiddagsseminarium om Förbifart Stockholm. Det var Richard Murray, tidigare chefsekonom i Statskontoret och engagerad inom miljörörelsen i Stockholm, som presenterade en utredning som visade på alla förluster som Förbifart Stockholm skulle leda till.
Jag tror att alla beräkningar var korrekta, alla antaganden fria. Och med modeller som räknar, är det som så att stoppar man in vissa antaganden, kommer det ett väntat resultat ut.
Seminariedeltagarna var nöjda.
Vad de inte beaktade var den kritik som riktades mot finansministern Johan August Gripenstedt för att han tog upp lån 1853 när han började bygga Sverige starkt.

29 mars: Till Södertälje

I dag skall jag tillsammans med Mats Siljebrand, kommunalråd i Södertälje, Ninos Maraha, politisk sekreterare och fullmäktig i Södertälje, riksdagskollegan Helena Bargholtz, Lidingö, och Charlott Tarschys, också politisk sekreterare på riksdagskansliet, besöka först Försäkringskassan (kl 10) och sedan Arbetsförmedlingen (kl 14) i Södertälje. Avsikten är att se hur rehabiliteringskedjan - fler i arbete - fungerar. Det handlar ju ytterst om enskildas väl och ve.
Dessutom har vi bjudit in medierna till ett samtal.
Dagen avslutas med föreningsmöte i folkpartiet Danderyd där vi skall besluta om ett miljöprogram, ett kulturprogram, fastställa 2010 års fullmäktigelista och göra ett kompletteringsval till landstinget - Bengt Sylvan, golfkonsulent och idrottslärare är föreslagen, ett utmärkt val.

28 mars: När TV gick på pumpen

Vad skall man tro?
När riksdagen behandlade regeringen Göran Perssons (s) förslag till skyldighet för bensinstationer att tillhandahålla så kallade miljövänliga drivmedel - det var vid riksmötet 2005/06 och propositionen sakbehandlades i trafikutskottet (2005/06:TU6) - var det helt klart att folkpartiet, centerpartiet och kd var emot förslaget. Det var också moderaterna som yrkade avslag på hela propositionen, sin vana trogen, medan c, fp och kd, formulerade sig så här när det gällde tvingande krav på alla landets bensinstationerna:
"Enligt vår mening är det nödvändigt att på olika sätt främja användningen av förnybara drivmedel eftersom dagens beroende av fossila drivmedel inte är hållbart.
Som ett stort antal remissinstanser påtalat kommer dock den av regeringen föreslagna lagen att motverka detta syfte, eftersom den kommer att leda till en situation där etanol gynnas framför biogas och andra förnybara bränslen.
Det är angeläget att staten vinnlägger sig om en teknikneutral hållning i förhållande till vilka alternativa drivmedel som på sikt kommer att visa sig bäst ur miljömässig och ekonomisk synpunkt.
Vi vill vidare påminna om den kritik som Lagrådet framfört mot förslaget, inte minst bristen på konsekvensanalys och datum för ikraftträdande.
Med hänvisning till vad som anförts ovan avstyrker vi regeringens förslag till lag om skyldighet att tillhandahålla förnybara bränslen."
Det är väldigt klart uttalat. Jag själv, samtliga andra närvarande folkpartister, centerpartister och kd-are, röstade nej till regeringens förslag, de närvarande moderaterna lade av oförklarlig anledning ner sina röster.
Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet samt den tidens politiska vildar, Gudrun Schyman (f.d. v) och Karin Svensson-Smith (f.d. v), röstade ja till det tvingande förslaget.
När därför Karin Svensson-Smith i TV2:s Rapport och senare Aktuellt i dag fick säga att hon delvis var emot lagen, då är det ett hyckleri som inte ens borde få förekomma utan att hon konfronteras med sina egna göranden tidigare.
Jag har ju länge hävdat att miljöpartiet inte tar ansvar för sin politik. Här ser vi ytterligare ett flagrant fall av denna politik, en extremt glesbygdsfientlig politik. Miljöpartiet kommer att med stöd av socialdemokraterna och vänsterpartiet utarma de många byar och orter som utan deras politik kunde ha levt vidare.
Att miljöpartiets politik dessutom är den mest miljöskadliga av alla är uppenbart. Här tvingas 10.000-tals bilister köra extra långt för att tanka, inte miljövänliga alternativ utan vanlig bensin.

Reportagen i TV visar bara en sak: Hur TV har gått på pumpen.

28 mars: Valda vid årsmötet 27 mars i LM

Så här blev övriga försbundsstyrelsen i Liberal Mångfald efter lördagens årsmöte:
Ordförande Maria Halkiewicz, Ekerö
Förste vice ordförande Avni Dervishi, Västerås
Andra vice ordförande: Carinne Sjöberg, Umeå
Georg Kevork Artin, Göteborg
Zahra Daii, Uppsala
Dragan Kostic, Landskrona
Celine Serp Batur, Uppsala
Mikael Trolin, Haninge
Philip Wendahl, Stockholm
Ersättare
José Kimenga, Norrköping
Mia Franzén, Salem
Awaz Karim, Lidköping
Shadete Mavaj, Stockholm
Revisorer
Anette Gerhardsson, Arboga
Yvonne Rosenstein, Stockholm
Alexandra Birk, Huddinge (ersättare)
Gunnar Andrén, Stocksund (ersättare)
Valberedning väljs vid kommande förbundsmöte.

28 mars Sture Linnér död

När alla vi andra lämnat denna jord, när få minns oss, då kommer många att minnas lärdomsgiganten Sture Linnér.
Jag lärde känna honom redan i slutet av 1970-talet, genom att han blev SvD-skribent under Gustaf von Platens tid. Buster - som Gustaf alltid kallades - ville att jag skulle ta hand om Sture och hans manuskript. Det var en lätt uppgift.
Senare har vi stött samman vid olika tillfällen, jag var med bland annat i Uppsala när han fick ta emot ett fint pris tillsammans med veterandiplomaten Sverker Åström, Hammarskjöldmedaljen. Det var en fantastisk föreställning i Uppsala universitetsaula när Sture Linnér - han hade gjort det ofta - berättade om hur FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld (1905-1961) ombord på det plan som skulle föra honom till för alla okänt mål, vickade på vänster fot och bad sin närmaste medhjälpare Sture Linnér stanna:
- Du kan behövas här.
Varpå Linnér som sista man lämnade det Transairplan som förde Hammarskjöld och alla andra till döden i Ndola.
Men det är förstås som författare, med boken Ingen människa är en öde ö som något av en av många höjdpunkter, som Sture Linnér kommer att minnas. Varför han inte hamnat i Svenska akademien är en gåta - kanske väjer stundom de lärde för någon som kan ännu mycket mer?
Sista gången jag träffade Sture Linnér var faktiskt hemma hos mig, den 20 sept 2009 - jag har några bilder från tillfället, Sture sitter intill Karin Frostell, Jan Björklunds handsekretetare. Vi hade en liten eftermiddagsmottagning denna lördag och jag tror inte att jag har fel när jag vågar säga att trots sin ålder, trots sin med tiden lite bräckliga röst, trots sitt tillbakadragna väsen så var Sture bland många andra trevliga och begåvade människor centralgestalten, centrum. Alla visste vem Sture Linnér var.
Nu är han borta, det är smärtsamt för alla, mest för hans Christina samt barn förstås. Men det måste ändå få sägas:
Det var en ära att få både lära känna, arbeta med och umgås med Sture Linnér.

27 mars Liberal Mångfalds årsmöte

Jag fick den äran att vara ordförande på Liberal Mångfalds årsmöte. Det blev bra debatt, kanske lite lång, men till slut bra beslut.
När stadgefrågor kommer in, finns det alltid några som vill ha ännu bättre stadgar, det skymmer ibland målen för verksamheten.
Nu blev Maria Halkiewicz, Ekerö, ny ordförande, och Avni Dervishi, Västerås, och Carinne Sjöberg, Umeå, valdes till förste och andra vice ordförande i förbundet som inte skall ombildas till nätverk vilka några ville.
Det var roligt för mig att också få klubba in Mikael Trolin, Haninge, och Mia Franzén, Salem, i styrelsen.
Med på det välbesökta mötet var också avgående ordföranden Anna SteeleKarlström, Tyresö, Gulan Avci, Stockholm, och Ismail Kamil, Uppsala, alla på väg mot riksdagen.
Vi höll på från 13.00 till 18.20. Det visar att det finns debattglädje i denna organisation!
Någon kanske undrar var jag alls är med i Liberal Mångfald?
Men det är väl klart: Jag härstammar, så svensk jag känner mig, från 1600-1700-talet från Polen och Ukraina.
Hoppas inte Sverigedemokraterna vill kasta ut mig.

26 mars: ROT-debatt i Älvsjömsässan

En fantastisk uppställning, det röd-gröna RO-laget. Vid byggdebatten vid Älvsjömässan företräds laget av Lars Johansson (s), Kent Persson (v), Helena Leander (mp) På andra sidan - med ordning på argumenten, om ni ursäktar - jag , Lennart Hedquist (m), Stefan Attefall (kd) och Lennart Pettersson (c).
Vad säger då s-v-mp:
1. ROT-avdraget skall vara kvar en tid.
2. Rotavdraget skall vidgas att omfatta mycket mer, som hyresgäster vars avdrag ägaren skall få nyttiggöra sig!
3. En särskild ROT-avdragsbonus skall tillkomma på energibesparande investeringar, 10 proent (mp)
4. Rotavdraget skall avvecklas inom ett år (mp)
5. Rotavdraget skall avvecklas inom fyra år (s)
6. Rotavdraget kan komma att bli kvar fast förändrat (v)
7. Rotavdraget skall avvecklas så snabbt som möjligt
8. Rotavdraget skall avvecklas när konjunkturen så medger.
9. Det är socialdemokraterna ("v") som beslutar när konjunkturen är mogen

Det var de klara besked jag hörde i ROTavdragsfrågan från socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet denna dags debat vid Älvsjömässan.
Soppa? Nej, sådan kan vara god. Detta är något helt annat. Det är skräp.

26 mars: Opinionsläget

I dag publicerar Dagens Nyheter och Sydsvenskan mars månads väljarbarometer från Synovate, tidigare mer känt som Temo. Mest glädjande är att SD åter faller under fyra procent, redan 3,6 är orimligt högt för ett parti som vill bygga svenska barnmottagningar i Irak och andra länder. Folkpartiet, centern och kd går lite fram, det är bra, det behövs mer liberala framgångar för att vi skall klara att behålla regeringsmakten bortom räckhåll för socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet, den mest åsiktssplittrade oppositionen på länge.
Intressantast är dock nu: När skall medierna börja granska miljöpartiet och Maria Wetterstrands politik i sak? De kan väl börja någon dag då Wetterstrand behagar besöka riksdagen, då kan man fråga om konsekvenserna av miljöpartiets politik.
När jag för några månader sedan debatterade mot en miljöpartist och sade att deras enorma skattehöjningar på bensin, el och annan energi kommer att få konsekvenser för bland annat sysselsättningen, fick jag svaret, det borde bli klassiskt:
- Nej, det vill vi inte.
Men det är det som är problemet med politik: Det blir olika resultat beroende på vilken politik man driver. Miljöpartiet bedriver en stuprörspolitik, kraftiga skattehöjningar på energi - som i det andra stupröret får som resultat att svenska skogs- och massaföretag slås ut, att folk inte har råd att åka till jobbet och i slutändan att arbetslösheten ökar i det här landet.
- Nej, det vill vi inte, sade miljöpartisten.
Men det är resultatet som räknas.
Varför tror så få att miljöpartisterna menar allvar med sin arbetslöshetsskapande energipolitik? Vem tror att sysselsättningen ökar om man stänger alla Sveriges kärnkraftsreaktorer i stället för att modernisera dem?
Vill folk gå på en riktig blåsning? Man kan ju undra.

26 mars: Hör - och le

Redan till 2011 skall det på alla landets järnvägsstationer finnas högtalarutrustning som gör att utropen om tågen kan höras av passagerarna, meddelas det.
Utmärkt!
Det förutsätter dock två saker: att det finns tåg som går och järnvägsstationer.

25 mars: Ringholms humorkonkurrent (s)

Att Bosse Ringholm är riksdagen överlägset mest humoristiske ledamot, torde vara oomstritt (däremot är han troligen ingen god brevskrivare, sade sig i en debatt för något år sedan med mig tro att portot var 5:50 kr/20-gramsbrev).
Men nu har han fått humorkonkurrens, troligen övermäktig!
Det är förre ministerkollegan Leif Pagrotsky (s) som tar upp konkurrensen genom kravet att man måste värna Sveriges Radios och TV:s - alltså public service-bolagens - politiska obundenhet. Visserligen har exemplet Lars Engqvist (s), Ove Joanson (-) och Birgit Friggebo (fp) som bolagsordföranden varit efterföljansvärt, men den nya konstellationen Engvist (s), Agneta Dreber (-) och Lars Leijonborg (fp) utgör uppenbart ett hot mot obundenheten.
Här måste tas nya tag, kräver Pagrotsky. Man förstå hans oro.
Det finns nog bara en lösning på detta problem, för att klara total politisk obundenhet.
Utse Lars Engqvist (s), Bosse Ringholm (-) och Leif Pagrotsky (s).
Eller Engqvist, Inga-Britt Ahlenius (-) och Bosse Ringholm (s).
Men skratta inte åt Leif Pagrotsky. Det är fult.
Däremot är det tillåtet att småle, ja, ni vet så som Bosse Ringholm brukar göra.

24 mars: Ulf Wickbom

Jag ser att Ulf Wickbom blir poltisik redaktör för Barometern den 1 maj. Utmärkt!
Grattis, Ulf, 65 vorden.
Och bra att vi har olika åldrar och erfarenheter i presskören.
Själv blev jag ledarskribent på Sydsvenskan vid 24 års ålder och höll sedan på med det i 33 1/2 år. Också det gav väl viss erfarenhet, senast i Sundsvalls Tidning.
Men min poäng är denna: Det är bra att man kan få arbeta vid både 24 och 65 års ålder.
Grattis Ulf, igen.
Och själv hoppas jag på väljarnas förtroende en tredje gång den 19 september.

24 mars Ett ivrigt medlemsregister, möjligen f.d.

Jag är sedan 1972 medlem i Svenska journalistförbundet, det kostar - sedan jag den 1 februari 2007 utträdde ur A-kassan inför den förestående pensioneringen 2011 - 290 kr/månad.
Det är roligt att vara med i facket! Jag fortsätter gärna och länge att vara med.

Häromdagen fick jag från Medlemsregistret inbetalningsavierna för medlemsavgiften för mars och april 2010, daterade den 11 mars.
Men något måste ha gått fel för den 17 mars, daterade den 16 mars, dök det upp nya inbetalningskort för medlemsavgiften mars och april.
Där stod: "På de inbetalningskort som har skickats ut från och med 11 mars har ett fel insmugit sig. Dessa inbetalningskort ersätter de tidigare utsända. Vi ber om ursäkt för eventuellt besvär vi förorsakat dig."
Undertecknat Medlemsregistret.

Nu har det kommit ett nytt brev.
Jag läser: Nya inbetalningskort daterade 2010-03-17
"Vi har kortat ner antalet OCR-siffror från 20 till 12 tecken på våra inbetalningskort. I vår iver att förbättra servicen till er medlemmar så har det blivit fel i våra utskick av inbetalningskorten för medlemsavgiften mars och april.
Detta har hänt:
"Vi har skickat inbetalningskort för mars och april samt påminnelser daterade 2010-03-11. OCR-raden och summan har blivit fel och kan inte användas alls.
Kasta dem.

Vi har sedan skickat ut en rättelse daterade 2010-03-16 som tyvärr också blivit felaktiga pga ett fel av tryckeriet.
Kasta dem.

De inbetalningskort som följer med detta brev daterade 2010-03-17 ersätter de tidigare daterade och är de du ska använda.
Vi ber om ursäkt för eventuellt besvär vi förorsakat dig."

Enda skillnaden är att nu är det inte längre undertecknat Medlemsregistret.
Man frågar sig: Finns det inte längre? Trots ivern?
Roligt är det i alla fall att vara medlem i Journalistförbundet, rent av underhållande!

23 mars Om sanningsvittnen

Med lika delar fascination och uppgivenhet läser jag om Fokus-journalisten Torbjörn Nilssons bok De omänskliga i tidningen Stockholm City. Där pekas politikens skurkar ut, det visar sig vara Fredrik Malm (fp), Ibrahim Baylan (s) och Fredrik Reinfeldt (m), Politikens fula fiskar, kallas de. Bevisen är hörsägen, källor ej angivna.
I en totalt kritiklös intervju - skriven av journalisten Emil Arvidson som för säkerhets skull också har en egen kommentarspalt där praktsikt taget alla fördomar om politikens villkor finns med - med sagde författare Nilsson slås rader av sanningar fast.
Ändamålen helgar medlen, är till exempel en politisk linje snart sagt överallt, den omvända jesuitmoralen.
Jaså?
Om det inte hade varit så fel kunde man i samma nummer ha skrattat åt idolporträttet påYvonne Ruwaida (mp), denna gång skrivet av journalisten Natalia Kazmierska. Varje besked, för sådana ger Ruwaida, möts inte av någon följdfråga: Varför? Hur då? Kompromissar ni inte med era ideal för maktens njutning? Nej, det är ett gullande utan all like, ja, man tror nästan att det är Maria Wetterstrand som intervjuas.
Om Ruwaida använder hemhjälp, framgår ej om det är man eller kvinna?
Självklart.
Om hon är emot Rut-avdraget?
Självklart.
Kollektivtrafik?
Visst. Efter taxiresandet.
Förbifart Stockholm?
Nej.
Varför?Inget svar, ingen följdfråga om det är på andra sätt som miljöpartiet vill öka trängseln i Stockholm.

Men tillbaka till Torbjörn Nilsson, en av samtidens journalistiska idoler, möjligen inte föredöme. Ingen tillstymmelse till bevis har han när han talar om - det jag vet något om - FRA-mobbingen eller dataintrångsskandalen.
Uppriktigt sagt vimlar det av faktafel i de delar jag kan kontrollera, främst FRA-debatten 2007 och 2008.
Om intrångsskandalen vet jag mindre, eller snarare bara det jag erfarit efteråt genom flitigt utfrågande av många som var eller påstods vara inblandade.
Nu måste jag emellertid köpa hela Torbjörn Nilssons bok.
Något måste den väl trots allt innehålla av intresse. Inte bara välkänt politikerförakt och fördomar?

23 mars: Varför inte tvärtom?

Att Beatrice Ask uttalade sig olämpligt häromdagen vad gäller att hänga ut sexköpare - något som jag inte har minsta erfarenhet av, skall sägas - är ostridigt. Konstigt om hon har den åsikten, en gräll sådan, måste man säga.
Men när det gäller Thomas Bodström, som alla som man känner lite personligen en trevlig person, borde man fundera tvärtom:
Borde han inte likna tågen, dvs avgå i tid?
Redan det förhållandet att han - det kallades rationalisering - höll på att avveckla nästan alla tingsrätter i vårt land, plus 100-talet polisstationer, är skäl nog att avgå.
Men jag anser att måttet är rågat av att han själv som utövande advokat i egenskap av riksdagsledamot och ordförande i justitieutskottet är med och påverkar processlagstiftningen.
Det är lika omdömesgillt som om jag under min tid i skatteutskottet skulle ha inrättat en privat rådgivningscentral för skatteärenden.
Om Bea tar tillbaka sitt uttalande, borde Bodström avgå.
Det vore bra för Sverige, bådadera.

22 mars Snöskottning

Jag såg SM-finalen i snöskottning i går (21 mars 2010).
Första perioden var jämn, 1-1, Bollnäs hade visst övertag i skyffling.
Andra perioden var också jämn, 0-0. Hammarby plogade bäst.
Men i tredje hade man fått is att spela på och då var Hammarby klart bäst. I den för dagen helt uppdykande sporten bandy.
För övrigt håller jag på Nässjö IF, som via kvalspel klarade sig kvar i andra divisionen.
Det var bättre på Nicke Bergströms tid.
Han var samtida med Snoddas - en bättre bandyspelare än sångare, om sanningen skall fram.

20 mars Vem skall betala?

Härförleden, i min sista skattedebatt innan jag överraskande förra torsdagen beslöt lämna skatteutskottet, diskuterades fastighetsskatten i studentlägenheter,.
   Jag svarade på en fråga från Marie Engström (v) att vi överväger utformningen.
I dag lovar emellertid alla de rödgröna partiledarna anförda av Mona Sahlin (s) att denna skatt skall tas bort till 11/12-delar. Värde: 83 kr/månad ungefär.
  Intressant löfte.
  Alltså: Vanliga människor skall få högre skatt, studenter i studentlägenhet lägre - men inte studenter i vanliga hus!
  Men snälla!
Bortsett från att ingen finansiering föreligger heller av detta löfte, så måste det väl någonstans finnas en gräns för opportunismen!
  Har socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet helt övergivit tanken skatt efter bärkraft!
  Skall dessa superopportunister vinna valet 2010?

20 mars Fråga: Hur hittar man hur ledamöterna röstat?

Jag har fått frågan hur man hittar hur ledamöterna röstat.
Därom kan jag ge besked.
Ett exempel är lättast att ta: Hur röstade till exempel ledamöterna från Stockholms län? i omröstningen den 11 mars 2010 om Folkmordet 1915?
Hur röstade Gunnar Andrén? Eller Maria Wetterstrand? Eller Christina Axelssson i Huddinge? Centerpartiet?

Det räcker om man vet det plus att man vet året då omröstningen ägde rum samt vilket ämnesområde/utskott som haft hand om saken:
1. Gå in på www.riksdagen.se
2. Klicka på Dokument
3. Klicka på Sök bland förslag och beslut
4. Då kommer det upp en sida är man måste börja välja.
5. Välj t.ex. riksmöte 2009/10
6. Välj vidare Utrikesutskottet
7. Tryck på sök
8. Då kommer alla utrikesutskottets dokument upp.
9. Välj nu nr 9 som handlar om Mellersta Östern och Nordafrika
10. Klicka sedan på Utskottets förslag och kammarens omröstningar
11. Så går man till punkt 9 igen och klickar Visa ledamöternas röster
12. Gunnar Andrén: Klicka på parti eller Stockholms län – han röstade ja.
Maria Wetterstrand – klicka parti (mp): Var frånvarande
Christina Axelsson – klicka t.ex. Stockholms län eller parti (s): Röstade nej

20 mars Fanns riksdagsmajoritet? Eller tvärtom?
Jag måste få återkomma till torsdagens omröstning i riksdagen om 1915 års folkmord. Frågan var om, som motionerna krävde, riksdagen skulle begära av regeringen att den skulle arbeta för ett internationellt erkännande av folkmordet eller, som utskotts majoritets ville, skulle nöja sig med uttalndet att 1915 års folkmord ägt rum. Det blev riksdagens beslut att den tillkännagav för regeringen att denna skall arbeta för att folkmordet skall erkännas internationellt. Men fanns det riksdagsmajoritet för den ståndpunkten
Det blev 131-130.
Men eftersom Fredrik Malm (fp), som ville rösta nej, var utkvittad om en socialdemokrat som tänkt rösta nej, borde riksdagsbeslutet - om dessa kvittningar nekats (vilket borde skett) - ha blivit 133-130.
Om det nu inte varit som så att Urban Ahlin (s), som konsekent argumenterat för ja-linjen, på samma sätt som ja-röstaren Mehmet Kaplan (mp) som blev tvångsutkvittad mot, just det , en annan ja-röstare, för på så sätt förlorade ja-sidan fyra röster. Riksdagen hade om inte detta kvittningssystem missbrukats blivit 133-134. Det är skillnad det.
Kvittningssystemet bör avskaffas.
Liksom alla voteringar där man vet utgången.
Riksdagen har med detta missbruk av voterandet gjort sig löjlig och till men för Sverige.
Jag skäms över detta och skall hårdare arbeta för kvittningssystemets avskaffande.

19 mars: All vår början bliver svår

Premiär för denna blogg - jag har ju annars hållit på fyra år men nu är allt det borta, av teknikbytesskäl.
Ibland blir man skogstokig till följd av teknikförbättringar.
Men, men: Vad är väl fyra års dagligt bloggande?
Så här ser jag förresten ut, ja, det är den äldsta bilden från politiken där jag är med som jag känner till, den är från valet 1968, jag är 22 år, och har varit med i folkpartiet 3-4 år och har blivit först fp-gruppsekreterare i: folkpartiets fullmäktigegrupp i Lund, sedan anställd under 1968 som ombudsman för folkpartiet och (!) centerpartiet i Lund, som samverkar i Mittensamverkan.
Det är under den s.k. samlingsrörelsens tid, som möjligen samlar väljare men som splittrar partier. Den upphörde 1970.
Fotot är taget av en fotograf på Skånska Dagbladet, jag har fått bilden av centerpartiets förra partisekreterare och statssekreteraren Göran Johansson, numera bosatt i Varberg. Han var vid denna tidpunkt aktiv inom Centerns studentförbund i Lund. Tack för bilden!
Någon kanske undrar: Var den fina hatten blev av? Jag vet inte, jag minns den dock - och den är beviset för att jag är en riktig halmhatt.
Till slut: Jag får väl börja med en liten dagskommentar också, en fundering:
Förstår inte alla dessa direktörer att de genom sin girighet bara gagnar oppositionen i dess propaganda?Läs Aftonbladet