28 januari 2014: Landsbygden i riksdagen

Denna dag är det interpellationsdebatt i riksdagen, formellt om mobiltäckningen och dess brister - det var sannerligen inte bättre förr, även om vissa vill minna(s) det - och jag deltar: Anf. 7 GUNNAR ANDRÉN (FP): Fru talman! Häromdagen var jag i Luleå. Där var det myggfritt. Dessutom var det värmebölja – minus 24 grader. På morgonen hade varit minus 29 grader. Jag vet att också interpellanten, Sven-Erik Bucht, känner Alf Josefsson i Vittangi. Han hade tagit på sig vantarna på morgonen, för där var det minus 41 grader. Det här säger någonting om de olika förutsättningar som vi har i landet. Vi har en betydande glesbygd i vårt land. Jag var, fru talman, med i den statliga kommitté som hette Utjämningskommittén 08 och som lämnade betänkandet Likvärdiga förutsättningar. Då måste man konstatera att vi har försökt få fram likvärdiga förutsättningar i ett antal olika utredningar i landet. De kom 1993, 1996, 2005 och 2008, och så var det förra årets beslut som trädde i kraft den 1 januari i år. Vad innefattar då ”likvärdiga förutsättningar”? Finns det någonting som handlar om telefoni eller bredband i det? Svaret är nej. Ingen regering har tagit med detta över huvud taget. Jag förstår lite vad anledningen är. När kommundirektör Svalander i Östersund formulerade dessa saker 1992 fanns inte bredband eller mobiltelefoni. Man blir ofta kvar i den struktur som en gång har varit. Vi hade 127 specialdestinerade bidrag år 2001, under den socialdemokratiska regeringen, och de har minskat till 102 häromåret. Fortfarande är det bara en enda sak som vi sysslar med när det gäller kommunikationer, och det är kollektivtrafik, där den stora upphandlingen gäller Gotland. Det är alldeles riktigt – det måste vi ha. Den andra delen, som Hannah Bergstedt och Jasenko Omanovic har varit inne på, är att för att företagsamheten ska kunna fungera måste man också väga in i de likvärdiga förutsättningarna för företagen att ha tillgång till mobilt bredband och goda telekommunikationer. Jag vill gärna säga, fru talman, att i det landsbygdsprogram som Folkpartiet kommer att presentera så småningom kommer detta att tas med i det som kallas likvärdiga förutsättningar för att landsbygden ska leva. Vi måste också tyvärr se till att utöka antalet kriterier för hur det ska gå till, nämligen att kommunikationerna inte bara ska vara kollektivtrafik utan också att man kan driva företagsamhet i hela landet. Jag hoppas att många andra partier kommer att inse att detta är en av de viktigaste sakerna i de likvärdiga förutsättningarna för att vi ska kunna ha en levande landsbygd, och inte bara glesbygd, där det är ännu svårare – vi ska skilja på detta. Jag tror för min del också att när man ser till landsbygden och glesbygden – det handlar mycket om täckningsgrad just nu – finns det en lätt tendens att bli grälsjuk. Men det är en frånvaro av förslag om hur man ska göra. Jag tycker att denna regering ändå har varit väldigt klok som i första hand har förlitat sig på telefoniföretagen. Men det är möjligt att detta inte räcker i glesbygd, och inte bara landsbygd, utan för att få likvärdiga förutsättningar måste man arbeta in det i den kommunala utjämningen. Vi kommer att komma med förslag om det på detta område.