29 janauri 2014: Subsidiaritetsprövning - nej enligt Lissabonfördraget

Liassabonördraget undertecknad i Lissabon den 1 dec 2009

Allra först denna dag är det debatt om en subsidaritetsprövning.

   För att säga som det är: Jag är ensam anmäld, ende, talare.
   Men jag anser att det är en viktig fråga som behandlas, riksdagsprotkollets  6 §:  
   Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ändring av direktiv 2011/96/EU om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater

  Det som avhandlas är skatteutskottets utlåtande 2013/14:SkU23, Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ändring av direktiv 2011/96/EU om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (KOM(2013) 814 slutlig)

  Först biföll kammaren förslaget att ärendet fick avgöras efter endast en bordläggning, detta eftersom det vr bråttom att hinna med ett yttrande till kommissionen som själva dröjer länge med förslag men i gengäld har snäva tidsfrister, bestämda genom 2009 års Lissabonfördrag.
  Här mitt anförande:

Herr talman!
  Subsidiaritetsprövningar brukar inte väcka starka känslor.
  Det beror kanske på att redan ordet subsidiaritetsprövning på svenska är svårt.
  Icke heller detta förslag kommer väl att väcka väldiga känslor.
  Likväl är subsidiaritetsprövningarna ofta väldigt viktiga.

  Herr talman!
  Vi hade så sent som förra veckan en omfattande debatt där konstitutionsutskottet gick igenom alla de yttranden som har kommit under de senaste åren från Sveriges riksdag.
  Vi kan konstatera att Sveriges parlament sedan Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 har varit väldigt flitigt med att använda sig av den möjlighet som de nationella parlamenten har att lämna motiverade yttranden när man anser att förslag som kommer från kommissionen inte stämmer med Lissabonfördraget.
  Det är en möjlighet som parlamentet och därigenom svenska folket har anledning att utnyttja väldigt väl.
  Det är en förstärkning av de nationella parlamentens möjlighet att påverka lagstiftningsprocesser inom EU.
  

I det här fallet, herr talman, gäller det frågan om vi ska ha ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater.
  Det kan sägas vara en fråga av mycket teknisk karaktär.

  Vårt utskott, skatteutskottet, har sett positivt på att ett klargörande införs som innebär att skattefrihet för utdelning från dotterbolag till moderbolag ska gälla endast i den mån utdelningen inte är avdragsgill hos dotterbolaget. Det låter invecklat men är en väldigt viktig markering. Detta ser vi  positivt på.

    Vi har efter noggrann prövning kommit till en slutsats i skatteutskottet.
  Vi hade i samband med denna tre andra subsidiaritetsprövningar som vi lät passera. Vi fann att det inte fanns anledning att invända mot dem.
  Men i det här fallet tycker skatteutskottet, och vi hoppas att vi får riksdagen med oss på den punkten, att kommissionens förslag går längre än vad som är förenligt med subsidiaritetsprincipen.
   Grundprincipen, som finns att läsa på första sidan i utlåtandet, om skattesuveränitet för medlemsstaterna måste värnas när det gäller de direkta skatterna.
   Det kan ifrågasättas om gemensamma skatteflyktsbestämmelser skulle vara tydligare än nationella. Det är en mycket viktig formulering.

I det svenska fallet har vi kommit fram till att det inte skulle innebära någon förbättring när det gäller klarhet eller effektivitet för att komma till rätta med skatteflykt. Förslaget bedöms därför att i nuläget gå längre än vad som är nödvändigt för att nå målet för den planerade åtgärden.

  Herr talman!
  Det är därför som skatteutskottet har invändningar mot förslaget från kommissionen.
  Vi anser att Sveriges riksdag ska lämna ett motiverat yttrande till kommissionen för att tydliggöra att vi tycker att detta inte är förenligt med Lissabonfördraget.