5 oktober 2014: Bert Levin död

En bild från valrörelsen 1968, med Per Ahlmark, Carl Tham,
Sven Wedén, Ola Ullsten, Margareta Holmstedt och
Lennart Rydberg i första raden på trappan vid Sergels torg.
Bert Levin, fp-kandidat från Uppsala, går bakom Lena
Hammarberg - blivande hustrun  - mitt emellan Tham och Wedén.

Jag ser att Bert Levin är död (1939-07-22 -2014-09-30).
  Tråkigt. Man blir sorgsen. Jag tänker genast på hans Lena, sjuksköterska, på valaffisch 1968, syster till Thomas Hammarberg, hon gjorde i sinom tid en otroligt stor insats för sin Bert efter dennes olycka, mer därom nedan.
   Bert Levin var min vän sedan mitten på 1960-talet. Han var född 1939 och hade varit aktiv i FPU är vi först möttes, kanske kring 1965 eller så.
  Han var aktiv folkpartist, då från Uppsala och var mycket nära att bli riksdagsman 1968. Bert var senare kanslichef i folkpartiets riksdagsgrupp. Jag hade så sent som för några år sedan kontakt med honom i ett ärende som jag sett att han varit drivande i, den stiftelse som folkpartiets riksdagsgrupp äger, De Geers stiftelse.
  Jag hittade papper om denna som Bert skrivit kring 1969 i riksarkivet, under fliken "Strödda papper" vilket måhända säger en del om den ordning som alltid präglat folkpartiets arkiv, numera ett minne blott.
  Vi borde ha ett Liberalt arkiv, jag har och skall nu som f.d. riksdagsman fundera på det.
  Bert blev senare ledarskribent på Dagens Nyheter från 1970-talets början, ungefär samtidigt som jag var på Sydsvenskan. Vi träffades ofta i riksdagen och annorstädes - och jag minns fortfarande att jag besegrade en ganska segersäker Bert i en bordtennismatch ute på TCO:s kursgård Bergendal i Sollentuna vid ett TCO-möte för ledarskribenter.
  Det tog Bert hårt att förlora i pingis, inte bara därför att DN redan då var bäst och stoltast utan därför att han också var en duktig bordtennisspelare - men visste väl inte att jag hade tävlingsspelat i ännu yngre år Boråstrakten med sådana aktiva som Hans Alsér (som jag dock aldrig mötte mer än som elev på Läroverket i Borås), Östen Gotthold och många fler, ja, dåvarande landslagsmannen i damlandslaget Eva Johansson, Borås, mötte jag en gång i Viskafors och hon vann faktiskt några bollar, men jag tror det blev 21-10, 21-3 eller liknande till mig.
  Sedan möttes vi aldrig mer.
  Bert blev 1976 efter åren på Dagens Nyheter statssekreterare hos Jan-Erik Wikström under de sex år som denne var utbildningsminister. Jag minns hur DN hade en ledare dagen då Bert utsågs till statssekreterare. Den behandlade energifrågan och hade rubriken "Snömos (c)". Det var Bert som skrivit den men det ville han inte medge, det var ju en smula pinligt att han skrivit denna ledare som innehöll flera sanningar om dåvarande centerledaren och nyvalde statsministern Thorbjörn Fälldin (c).
  Det blev sex framgångsrika år för svensk utbildning, kultur och inte minst mediepolitik under Wikströms och Levins ledning. De tillhör de få som satt kvar oavbrutet under sex år i regeringskansliet, ja, på samma post dessutom, Ola Ullsten och Birgit Friggebo bytte ju uppgifter under samma tid även om de var statsråd oavbrutet under de sex regeringsåren 1976-82.
  Efter valet 1982 tog Bert tillsammans med Thomas Berglund, senare chef för bland annat Securitas, initiativ till Pysslingen AB. Det handlade om att skapa alternativ till kommunal barnomsorg, starkt omstritt då som nu. Utan Berts och Thomas initiativ hade vi aldrig fått någon välfärdsdebatt, kommunerna hade haft monopol på såväl bra som dålig välfärd, valfriheten hade aldrig behövt tynga medborgarna.
  Det blev genast strid om Pysslingen, lagar stiftades men behovet av alternativ vann över dumheten. Vi fick senare också City-Akuten där den numera framlidne läkaren Santesson - som till Abbe Bonnier och Maj Santesson - skapade en nisch för snabb behandling. Socialdemokraterna och dåvarande vpk rasade och tvingade ett år City-Akuten stänga för "pengarna var slut" - men åter segrade behovet över ideologin.
  Mycket av detta var Bert Levins förtjänst - han var den ideologiska spjutspets som valfrihet inom välfärden behövde. Tack Bert!
  De sista åren förmörkades av en olycka som Bert råkade ut för i skidbacken för ett tiotal år sedan och som gjorde honom mycket illa, lam för att säga som det var. Ingen egen rörelseförmåga, svårt att tala, han blev utlämnad till andras - främst Lenas - omsorg i allt. Men intellektet och viljan att vara med stod sig, jag hade nöjet att ta emot Bert flera gånger vid liberala möten i riksdagshuset och kunde där, tyvärr med svårighet på grund av Berts problem att tala, utbyta tankar och idéer. Bert bar sin olycka med stort jämnmod och inre kraft, det måste ha varit svårt för en så idérik person att inte kunna göra sig förstådd.
  Nu är Östersundsfödde Bert borta. Begravning äger rum den 22 oktober 2014, Hoppets kapell på Gunnar Asplunds Skogskyrkogården. Hoppet var något som karakteriserade jazzentusiasten Bert.
  Den som vill hylla Bert, som 2006 av agna pengar donerade 3 miljoner kr till en musikstiftelse, kan ge en gåva till Bert Levins Stiftelse för Jazzmusik, SEB 5851-1027149.