5 januari 2013: Huvudmannskapet för skolan

Om någon tror att Sveriges 290 kommuner är de som skall få ordning på den svenska skolan - räck upp handen!
  Nej, det beslut som riksdagen tog den 8 december 1989 om att kommunalisera skolan var i alla avseenden olyckligt.
   Moderaterna, folkpartiet och centerpartiet var den gången - lite oklart vad Olof Johansson (c) egentligen tyckte, är det - var emot, även miljöpartiet genom Clas Roxbergh (m) var emot kommunaliseringen även om mest hanteringen kritiserades, socialdemokraterna med Göran Persson (s) som skolminister och vänsterpartiet med Ylva Johansson (sedermera skolminister (s) var för.
  Voteringen i riksdagen slutade 162-157 till s-vpk-blockets fördel.
  Den som vill kan läsa debatten här.

Det är bra att svenska folket nu vet vad partierna vill.
   Folkpartiet och socialdemokraterna har kvar sina gamla åsikter.
  Däremot har andra bytt såikt.
  Moderaterna är numera för att skolan skall vara en sak för kommunerna - se Tomas Tobés artikel i Dagens Nyheter 4 januari 2014 - liksom centerpartiet och miljöpartiet.
  Också vänsterpartiet har - frestas säga som vanligt - bytt åsikt igen och tillsammans med folkpartiet är för att staten skall återta huvudmannaskapet.
   Kristdemokraterna fanns inte i riksdagen 1898-91, Alf Svensson hade suttit i riksdagen 1985-88 som centerpartist men inte lyckats bli återvald 1988.

Dagens Nyheter (lib) vill via en nyhetsartikel av Juan Flores (DN 5 januari 2014) få det till att frågan splittrar Alliansen. Det är förstås korrekt - bara folkpartiet bland Allianspartierna i riksdagen 1989 och 2014 tycker samma sak som 1989.
  Folkpartiet är som jag ofta brukar uttrycka saken tråkigt: Partiet tycker samma sak decennium efter decennium.
  DN-journalisten anser att "folkpartiet går i otakt".
  Tja, man kan ju vända på saken och säga att det är moderaterna, centerpartiet, miljöpartiet och vänsterpartiet som går i otakt, bara folkpartiet och socialdemokraterna har kvar sina åsikter från förr.

Själv är jag helt övertygad om att folkpartiets åsikt 1989 - i riksdagen då framförd av blivande partiledaren och utbildningsministern Lars Leijonborg och blivande vice statsministern Bengt Westerberg - kommer att bli verklighet i sinom tid.
  Övriga partier kommer att finna att försöket att ge 290 kommuner enskilt ansvar för svenska skolan från årsklass 1 till gymnasiets sista år är en omöjlighet.
- - - -
Varför Jan Björklund inte är med i sammanhanget?
   Tja, han blev visserligen riksdagsersättare i 1985 års val, 23 år gammal, för Södra Älvsborgs valkrets då Boråsläraren Lars Sundin blev ledamot men var endast med i dåvarande FPU:s ledning, inte ens stadsfullmäktig i Stockholm 1989.
  Däremot hade Jan Björklund blivit andre vice ordförande i FPU 1987 under Lars Granaths ordförandeperiod och tillhörde därmed folkpartiets partistyrelse som adjungerad. 1991 blev han kommunal förtroendeman i Stockholm som ledamot av dåvarande skolstyrelsen, fullmäktig i Stockholms stad blev han först 1994, under mandatperioden blev han också borgarråd för att efter valet 1998 bli guppledare (fp9 och skolborgarråd i opposition.