2 juni 2014: Högskolan i väst

2013/14:FPM87 Översyn av EU:s exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden KOM(2014) 244 till utrikesutskottet

6 § Svar på interpellation 2013/14:459 om Högskolan Väst

Anf. 1 Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP):

Fru talman! Tina Ehn har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att Högskolan Väst ska kunna utvecklas och bibehålla sina utbildningsplatser. Tina Ehn har också frågat mig hur jag och regeringen ser på förutsättningarna för att högre utbildning ska finnas även utanför våra större städer. 

Antalet utbildningsplatser på universitet och högskolor ligger på en historiskt sett mycket hög nivå, och regeringen har presenterat sin avsikt att ytterligare bygga ut antalet platser på bland annat lärar- och förskollärarutbildning samt vissa hälso- och sjukvårdsutbildningar. År 2018 skulle detta innebära att antalet utbyggda högskoleplatser samt fortbildningsplatser för förskollärare uppgår till ytterligare ca 10 000 platser. 

Högskolan Väst i likhet med landet som helhet har haft fler högskoleplatser än någonsin under den pågående lågkonjunkturen. Högskolan Väst tillhör dessutom de högskolor och universitet som växt snabbast i antal studenter sedan regeringsskiftet 2006. Mellan 2006 och 2013 ökade antalet helårsstudenter vid Högskolan Väst med 25 procent, från omkring 4 000 helårsstudenter år 2006 till ca 5 000 helårsstudenter år 2013. Ökningen beror till stor del på tidsbegränsade satsningar med anledning av lågkonjunkturen, som till exempel det så kallade Trollhättepaketet.  

Den utbyggnad av antalet platser som regeringen presenterat är även avsedd att från 2015 omfatta Högskolan Väst och beräknas för Högskolan Västs del innebära medel motsvarande omkring 150 nya platser 2018. Därtill har även Högskolan Väst fått förstärkta medel med anledning av regeringens satsning på ökad kvalitet. Sammantaget innebär detta att Högskolan Väst, enligt sina egna prognoser, även framöver kommer ha fler helårsstudenter än 2006. 

Regeringens slutsats är att nuvarande nivå och inriktning när det gäller högre utbildning är väl avvägd. Den slutsatsen gäller såväl för landet som helhet som för Högskolan Västs verksamhet.  

När det gäller Tina Ehns andra fråga är regeringens uppfattning att förstklassig utbildning kan bedrivas vid såväl större som mindre lärosäten. Utbildning bör enligt regeringens mening finnas på många platser i landet för att på så sätt underlätta för många att studera och för att bidra till kompetensförsörjningen i olika regioner. Flera lärosäten har också utbildning på olika campusorter i varierande omfattning och erbjuder också utbildning på distans som ger tillgänglighet till högre utbildning oavsett var den studerande bor. 

Anf. 2 TINA EHN (MP):

Fru talman! Jag får tacka så mycket för svaret. Det är bra att regeringen har en plan för fler högskoleplatser fram till 2018. 

Problemet är att man runt om i landet påtalar att bristerna råder redan nu, och det har man ju påtalat en tid. Många kommuner i Sverige har en negativ befolkningsutveckling. Det sker en påtaglig förändring när det gäller service, skolor och myndigheter som försvinner från många olika orter. Det blir därför mycket mer problematiskt för människor att leva och utvecklas. Den starka urbaniseringen som redan pågår ökar ju på det problematiska som händer. 

En del av detta gäller utbildningssystemen. Själv kommer jag från Västra Götalands län och jag bor dessutom i norra delen av länet, så jag inser att Högskolan Väst är en oerhört viktig och betydelsefull utbildningsort. Högskolan har profilerade forskningsområden inom produktionsteknik, och man har någonting som heter arbetsintegrerat lärande. Där tar man vara på sådana idéer som ett arbetsplatsförlagt lärande ger.  

Akademiska kunskaper och arbetslivet har integrerats ihop. Jag har förstått att det är ganska unikt och någonting som har utvecklat pedagogiska metoder. Det är ett systematiskt arbete som kräver långsiktighet och planering. Det handlar om utbildningar för lärare, sjuksköterskor och socialpedagoger – för att nämna några yrkesgrupper. Man har också olika fristående kurser och kandidatprogram och så vidare. 

Rekryteringen till den dominerande delen av programmen på den regionala högskolan – jag har lärt mig att man bara ska säga högskolor, inte regionala högskolor, eftersom högskolor är högskolor oavsett var de är belägna – sker i huvudsak från regionen. Det har väldigt stor betydelse att det finns en högskola på orten. I stor utsträckning rekryteras också studenter från hem där föräldrar saknar eftergymnasial utbildning. Det är en viktig faktor att beakta när resurser till utbildningar fördelas. 

Jag har läst en del om hur det ser ut på högskolorna runt om i landet, och vad jag har förstått är söktrycket oerhört stort. Det skulle förmodligen gå att utbilda otroligt många fler. Man kan inte ens ta in dem som söker sig dit. Regeringen borde ha en högre ambition för att stärka utbildningen på våra högskolor runt om i landet.  

Även om man har en plan framöver har den kommit väldigt sent. Det har ju skett neddragningar. Man kan räkna på olika sätt, men det är uppenbart att man har dragit ned i olika delar av landet. Man har slagit i taket, och man har inte möjligheter att utbilda fler. Det finns olika metoder att räkna ut vilka utbildningsplatser som det är möjligt att inrätta. Men sammantaget verkar det vara ett skriande behov runt om i landet. 

Anf. 3 Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP):

Fru talman! Jag delar Tina Ehns uppfattning om Högskolan Västs betydelse för kompetensförsörjningen i norra Älvsborg, ja, inte bara där utan i nordvästra delen av Västergötland, Trestadsregionen och den delen av Västsverige. Så är det.  

Det är både för regional kompetensförsörjning och naturligtvis för att ungdomar som bor där och kommer därifrån ska ha större möjligheter att vidareutbilda sig. Där har Högskolan Väst stor betydelse, på samma sätt som alla andra högskolor på de orter där de är verksamma.  

Högskolan Väst har dessutom på grund av Trollhättans näringslivs inriktning haft och ska ha en ganska profilerad inriktning mot industriteknik och industriproduktion med både Saab och Volvo Flygmotor, liksom en lång rad andra industriföretag i Trollhättan och i regionen. Det bildade en gång i tiden bakgrund för etableringen och behovsbedömningen av Högskolan Väst och ligger i hög grad fast. 

Det är en viktig industriregion i Sverige, och utöver de andra skälen, såsom kompetensförsörjning av lärare och sjuksköterskor som ju finns överallt i Sverige, är den tunga industrin i Trollhätteregionen en viktig faktor för Högskolan Västs utbildningsutbud och profilering. Jag delar helt den uppfattningen. 

Därför har Högskolan Väst byggts ut kraftigt under min tid som utbildningsminister. När jag gick in i Utbildningsdepartementet 2006 fanns det 4 000 heltidsplatser vid Högskolan Väst. Nu finns det 5 000. Tina Ehn pekar på en befolkningsminskning i den delen av Sverige. Jag kan inte de siffrorna utantill, men antalet högskoleplatser ökar, vilket jag tror i sammanhanget är viktigt och positivt. De borde öka ännu mer, säger Tina Ehn. Allt handlar om avvägningar. Det fanns 390 000 studenter 2006. Nu är antalet uppe i 415 000. Det är alltså väsentligt fler studenter i dag än det var 2006. 

Med dem som nu fyller 19 år och går ur gymnasieskolan når vi en utbildningsnivå under kommande år som vi aldrig haft förr. Vi är bland de främsta i världen. Det finns så många platser att över 60 procent av varje årskull kommer att kunna gå på universitet och högskolor. Något annat land har satt upp ett högre mål, men de når inte dit. När vi sätter upp ett sådant mål når vi dit. Vi ligger bland de absolut främsta, kanske främst, i världen. 

Tina Ehn säger att det är för lågt. Ja, jag vet inte. Alla kan inte bli akademiker. Det behövs även andra jobb i ett samhälle. Jag vill snarare se en framväxt av lärlingssystem, yrkeshögskolesystem, yrkesutbildningar, yrkesvuxenutbildning och så vidare. Högskolan Väst är en bra högskola. Den har en stark förankring i sin region, den fyller stora och viktiga behov för kompetensförsörjningen i regionen och den har byggts ut mycket kraftigt under senare år. De vill ha fler platser, säger Tina Ehn. Ja, men vi har 500 myndigheter i Sverige och alla myndigheter vill ha mer resurser, jag lovar. Det är inget unikt för Högskolan Väst, det vill alla ha, men regering och riksdag måste på något sätt göra en avvägning. 

Det som nu måste expandera i Sverige är yrkesutbildningarna och lärlingsutbildningarna. Vi ligger högst i världen när det gäller utbildningsmål på akademisk nivå. 

Anf. 4 TINA EHN (MP):

Fru talman! Jag uppfattar det som att man genom åren aviserat att det har varit neddragningar på Högskolan Väst. Jag vet att i och med det minskade antalet industrijobb i det hårt drabbade område som uppstod runt Trollhättan gick regeringen in och vidtog åtgärder i form av satsningar. Det kallades för satsningar. Egentligen kan man väl säga att det mer var ett återupprättande av de resurser som de tidigare hade haft. 

Jag tror att alla vill att det ska finnas gott om platser, och det är viktigt att vi diskuterar vilka system vi har för att se till att de finns. När jag försöker titta på statistisk analys för att se hur man beräknar platser till högskolan blir jag lite stressad eftersom det är svårt att utläsa. Universitetskanslersämbetet skriver att beräkningarna från den årliga genomsnittsersättningen per helårsstudent visar att den teoretiska utbildningskapaciteten 2013 ligger i stort sett på samma nivå som 2003. Det återkommer i många dokument, att det totalt inte har blivit fler utbildningsmöjligheter i Sverige under nästan tio år. Det kanske inte är helt korrekt, men på något sätt pekar det på det som också sägs från Högskolan i Gävle och Högskolan Kristianstad. 

Om jag håller mig till Högskolan Väst och området däromkring kan jag säga att jag besökt Högskolan Väst och upplevt att de varit bekymrade över att de inte har kunnat skapa de utbildningsplatser som de har behov av och som det finns ett stort söktryck till. Jag vet att vi alla vill väl när det gäller framtidens generation och att så många som möjligt ska utbilda sig. Därför funderar jag på vad som egentligen är fel. Varför säger de att anslagen minskar? Är det fel i beräkningarna eller har regeringen faktiskt minskat anslaget så som framkommer i de argument jag hör, som jag läser om i pressmeddelanden som skickats ut och så vidare? 

Anf. 5 Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP):

Fru talman! Var någonstans det är fel i Tina Ehns beräkningar vet inte jag, men jag vet att det var 4 000 helårsstudenter i Trollhättan 2006, och nu är det 5 000. Det är 1 000 fler. Vi kanske åtminstone kan vara överens om det. Det kan alltså inte kallas för en neddragning under de senaste åtta regeringsåren, om det är det som Tina Ehn försöker säga. Det är 25 procents ökning. Högskolan Väst är därmed ett av de lärosäten som procentuellt ökat mest i Sverige. 

Jag är helt medveten om att varenda rektor vill ha ännu mer pengar. Jag möter dem ofta. Alla vill ha ännu fler platser och ännu mer pengar. Det vill alla myndigheter, men riksdagens uppgift är att försöka väga av det mot även andra behov. Vi har expanderat mycket kraftigt vad gäller antalet studenter. 

Tina Ehn säger att det dragits ned på sistone. Det är korrekt att vi på några punkter gjorde en tillfällig satsning under några år när lågkonjunkturen var som allra djupast, vilket riksdagen röstade igenom. Själva innebörden i en tillfällig satsning är ju att den upphör så småningom. Annars är den inte tillfällig. Den upphörde också, och då uppfattar alla det som att det dras ned. Det är säkert det som Tina Ehn refererar till, att den tillfälliga satsningen upphörde. Det var en extra satsning utöver allt annat på grund av att man såg framför sig att vi skulle få 12 procents arbetslöshet under finanskrisen. I finanskrisens början gjordes den bedömningen. Det blev aldrig så. Vi nådde inte högre än till ungefär 8 procents arbetslöshet. Vi byggde ut, men den tillfälliga satsningen upphörde. Trots det är det en 25-procentig utbyggnad av Högskolan Västs kapacitet sedan 2006. Det kan inte kallas för en neddragning hur man än räknar. 

Om vi då tittar framåt och inte bara bakåt vill jag föra till två parametrar som vi måste väga in. Högskolan är ingen Amsåtgärd. Det går inte att snabbt bygga ut högskolan och tro att det fungerar. Det måste finnas professorer och disputerade lärare, och dem går det inte att bara ösa in från den ena dagen till den andra. Det måste vara en långsiktig utbyggnad så att man kan bygga upp med kompetent personal – lärare och professorer – vid lärosätena. 

Därför vill jag varna för att nu gå in för en långsiktig större utbyggnad. Med mycket stor sannolikhet kommer ansökningarna till högskolan att minska under kommande år. Det beror på två faktorer. Den ena är att vi går från lågkonjunktur och finanskris över i ett normalläge och så småningom in i högkonjunktur. Vi vet att söktrycket då sjunker kraftigt. Det är det ena. 

Det andra är att ungdomskullarna minskar kraftigt i storlek. Det har gymnasieskolan redan känt av. Mängder med gymnasier läggs ned. Fristående gymnasieskolor går i konkurs, för det finns inte tillräckligt med elever. Ungdomskullarna som föddes i slutet av 90-talet var mycket mindre än de som föddes i början av 90-talet. Det har nu drabbat gymnasiet, och inom några år kommer den effekten att synas mycket tydligt i högskolans värld. 

Vi har två faktorer som samtidigt kommer att slå till. Det ena är att vi går från lågkonjunktur till högkonjunktur, och då minskar söktrycket. Det andra är att ungdomskullarna minskar kraftigt. Man kan naturligtvis bygga ut högskoleplatserna under fem år framåt, men effekten blir att många av platserna kommer att stå tomma, och alla kommer att fråga sig varför vi gjorde så, varför vi inte använde resurserna bättre, så att säga. 

Bakåt i tiden har vi alltså byggt ut från 4 000 till 5 000 platser, men varken demografi eller konjunkturläge talar för någon stor utbyggnad av högskoleplatser i Sverige under kommande år. Vi bygger ut lärarutbildningar och ingenjörsutbildningar och gör en del riktade insatser, men om vi gör en stor generell utbyggnad kommer platserna att stå tomma ganska snart. 

Anf. 6 TINA EHN (MP):

Fru talman! Jag har inte gjort några egna uträkningar, utan jag hänvisar till det som jag har lyckats ta fram. Det är nog bra att jag inte gör några egna uträkningar. 

Utbildningsministern säger att 25 procents utbyggnad av kapaciteten har skett på Högskolan Väst, och det kanske är så totalt. Det beror väl också på hur man räknar, kan jag tänka mig. Jag skulle ändå vilja komma med en varning. Man säger att det är högkonjunktur och att ungdomskullarna sjunker kraftigt, och det kan vara så. Men samtidigt har vi ett otroligt föränderligt samhälle. Samtidigt som vi behöver ha stabilitet behöver vi ha flexibilitet i utbildningssystemet. Högskolan Väst har visat hur spännande man kan göra det med arbetsintegrerat lärande och så vidare. Det är en del i det hela. 

Det är någonting som inte stämmer när vi står med så olika uppgifter. Jag skulle ändå vilja hänvisa till det som jag läst i Universitetskanslersämbetets statistiska analys, där man faktiskt påpekar att resurserna till studierna minskar hela tiden. År 2013 var antalet statligt finansierade helårsstudenter 293 700, vilket är 6 500 färre än året innan. Det finns också statistik som visar att det i stort sett inte har skett någon ökning totalt sett på tio år. Det är inga siffror som är partiska, tror jag. De finns med i en analys. 

Det är otroligt viktigt att vi har de här högskolorna runt om i landet, inte minst i Västsverige där jag ser att det försvinner mycket annat från olika orter. 

Anf. 7 Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP):

Fru talman! Jag vill göra klart att jag har exakt samma uppfattning som Tina Ehn om betydelsen av Högskolan Väst och andra högskolor. Det är därför vi har byggt ut Högskolan Väst från 4 000 helårsstudenter till 5 000. Helårsstudent är det begrepp som används. Det kan egentligen vara betydligt fler individer, för många pluggar halvtid och deltid, men man räknar om det till heltidsstuderande. Då har det ökat från 4 000 till 5 000 på Högskolan Väst under min tid som minister. Det är ovedersägligt; det har byggts ut. 

Genom att utomeuropeiska studenter nu betalar avgifter har det försvunnit 10 000 studenter som svenska staten betalade för tidigare. Det förklarar en stor del av den minskning på 6 000 som Tina Ehn beskrev. Det Tina Ehn sade är alltså helt korrekt, men det är fråga om ett antal reformer som inte påverkar Trollhätteungdomarnas möjligheter att studera. Det är indiska och kinesiska studenter som får betala avgift via stipendier i stället; tidigare betalade svenska staten. Det är en förklaring. Att den extra utbyggnad som gjordes under de djupaste krisåren försvunnit påverkar också detta. 

Det är i dag väsentligt fler studenter på svenska universitet och högskolor än det var 2006, och det gäller även Högskolan Väst. Då säger Tina Ehn att ännu fler måste vara högskoleutbildade i framtiden. Ja, det är sant, och det är därför vi gör de här utbyggnaderna. Men jag vill understryka att det har skett en stor ökning. Göran Persson och de rödgröna satte en gång upp målet att 50 procent skulle gå på universitet. Ni nådde aldrig det målet. Nu är vi snart uppe i över 60 procent av varje ungdomskull. Det är i själva verket fler som kan gå än det finns behöriga. Vi är bland de länder i världen som har absolut högst siffror. 

Det som jag tycker att vi inte har prioriterat i Sverige är yrkesutbildningar, lärlingsutbildningar, yrkeshögskola och yrkesvux. Det är där man behöver bygga ut framöver, snarare än att få upp antalet akademiskt utbildade mot 100 procent, vilket jag inte tror är ett realistiskt eller önskvärt mål.