16 december 2013: Viktigaste infrastrukturprojekten i Sverige - och flopparna

Tidningen På Väg, som läggs ner den 31 december 2013, har listat Sveriges viktigaste infrastrukturprojekt genom tider.   Kul läsning - författare är Janne Sundling.

1. Vägen ut — via Narvik och Luleå — för den svenska järnmalmen. 
Helt avgörande för det som är en stor svensk exportframgång än i dag. LKAB svarar ensamt för nästan hälften av godstrafiken på järnväg i Sverige. Stor betydelse hade också första Malmhamnen i Luleå, anlagd på 1880-talet.
Ångermanälven var den första av älvarna som gjordes flottningsbar. Timret kunde föras vidare till sågverken och hamnarna längst Östersjön, och flottningen blev enormt viktigt för skogsindustrins uppbyggnad.
Höga kustenbron får ursäkta. Som milstolpe och för att knyta ihop Norrland har bågbron mellan Lunde och Sandö större betydelse.
2. Västra stambanan.
knöt ihop Stockholm och Göteborg.
Den betydde inledningen på en ny era för tågtrafiken. Enorm industriell betydelse, inte minst för exportindustrin.
Fortfarande den viktigaste förbindelsen mellan rikets två största städer.
3. Riksettan hette den först, och det fanns all anledning till det. 
Första bilvägen ut i Europa via det som då hette Hälsingborg. Som transportled är den i dag Sveriges viktigaste och den som en stor del av logistiken kretsar kring.
Möjligen ett pittoreskt inslag för svenskar, men mycket efterlängtad av norrmän på väg till Sverige eller Europa.
4. "Ingen vill veta var du köpt din tröja", men du kan vara rätt säker på att den kommit till dig via Skandiahamnen. Sveriges största.
Underlättar transporterna mellan Göteborgs innerstad och industrierna på Hisingen.Under den 18 år långa byggtiden har den fått stor betydelse för såväl miljöpolitiken som byggtänkandet. När den är klar 2015 ska 24 tåg per timme i stället för dagens fyra kunna passera Hallandsås. Dessutom ska godstågen kunna ta betydligt mer last.
Många var emot, miljöpåverkan skulle bli stor och varningens röster höjdes för trafikflödena. I dag är förbindelsen en succé, inte minst betyder tågtrafiken över (och under) Öresund att två länder knyts ihop.
Sveriges första motorväg byggd i betongelement enligt tysk modell. Var kronan på det svenska vägnätet när den kom på 50-talet och en förebild för motorvägsutbyggnaden.
Att ta sig runt City utan att behöva fastna i innerstadstrafiken har varit ett starkt behov i Sveriges tre storstäder. Lösningarna varierar starkt, Malmö har en komplett ringled, Stockholm väntar på en halva och Göteborg bygger nu ut ytterligare en älvsförbindelse.
Framsynt satsning som dagligen underlättar vardagslivet i huvudstaden för hundratusentals människor. Sverige tog tidigt täten i tunnelbaneutbyggnad jämfört med sina nordiska grannhuvudstäder. Oslo fick t-bana 1966, Helsingfors 1982 och Köpenhamn 2002.
Arlanda, Landvetter och Sturup får ursäkta, flygstarten på Bromma betydde att Sverige tog ett rejält kliv närmare världen. Trots att många vill bygga bostäder på området, har Bromma stärkt sin roll som Cityflygplats. Det gillar kungen, ÖB och regeringen som åker Gulfstream härifrån.
Floppar
Järnvägsutbyggnaden hann ikapp snabbt och kanalen blev överspelad, utom som turistsattraktion (och som mordplats i Sjöwall-Wahlöös deckare Roseanna).
Kymlinge i Sundbyberg var tänkt som en vital stadsdel dit statliga verk och myndig-
heter skulle flytta. På grund av den  sällsynta fisken grönlingen och stopp för utlokali-
seringen av myndigheter blev det bara en t-banestation. Dessutom en stängd sådan.
Stod klar som Sveriges reservhuvudstad efter 90 års byggande ungefär samtidigt som centralförsvarsidén förklarades passé. Samma sak hände med Bodens fästning (klar 1916).
Den dåvarande norrbottniske landshövdingen Björn Rosengrens satsning på att få långdistansfraktflyg att mellanlanda och tanka i Luleå blev ett fiasko. Kallax har i dag Sveriges mest överdimensionerade landningsbana.
Planerna på en gemensam flygplats i Skaraborg sprack på grund av bypolitik.
I stället byggdes/utvecklades tre lokala flygplatser (Skövde, Falköping, Lidköping) varav ingen har reguljär trafik i dag.    
Malmbanan/Ofotbanen (klar 1903/1902)
Ångermanälven görs flottningsbar (klar 1740)
Sandöbron (klar 1943)
Västra stambanan (klar 1856-1862)
E4 Stockholm-Helsingborg (klar 1962)
Svinesundsbron (klar 2005)
Skandiahamnen, Göteborg (klar 1966)
Tingstadstunneln, Göteborg (klar 1968)
Hallandsåstunneln (klar 2015)
Öresundsförbindelse (klar 2000)
Motorvägen Malmö-Lund (klar 1953)
Essingeleden (1966), Tingstadstunneln, Göteborg (1968), Ringleden Malmö (2000)
Tunnelbanan Stockholm (1950)
Bromma flygfält (klar 1936)
Göta kanal (1832)
Kymlinge tunnelbanestation (1970-tal)
Karlsborgs fästning (1909)
Kallax Cargo, Luleå (1999)

Skarlanda (1980-tal)