Jag funderar i dessa dagar när 2013 går mot sitt slut och vi översköljs av allehanda topplistor i tidningarna om allt vad vi borde ha läst på nätet.
TV-krönikören Johan Croneman i Dagens Nyheter - vår tids mest komiska kommentator, i klass med Expressens legendariske (förre ordföranden i det socialdemokratiska studentförbundet!) Hemming Sten som tidningen försökte bli av med men som höll sig kvar i nästan all oändlighet - talar nästan dagligen om allt vad vi fått veta och alla sett och hört på nätet - och vad vi därför diskuterar.
Samma sak i dag där IT-experten Emanuel Karstens i samma tidning rangordnar vad vi tog del av vad gäller konstifika uttalanden på nätet - men varför skriver de om detta i tidningen om alla ändå hört och sett och läst det?
Nej, sanningen är förstås den, som Dagens Samhälle talade om i höstas, att det på nätet finns ett litet antal opinionsförmedlare som citerar varandra - och sedan hamnar det i tidningen och blir känt.
Nu erinrar jag mig Erik Axel Karlfeldts ord från 1901, strax innan nätet, ja, även TV och radio, var var mans egendom, de finns att läsa i dikten Om en tillbörlig vrede:
I denna värld så fräck och dum,
må mycken vrede hava rum,
och det är skam att vara ljum.
Karlfeldt, som fick Nobelpriset i litteratur 1931 efter sin bortgång, tänkte förmodligen inte på alla dessa debattprogram i TV, Ring P1 eller allsköns trådar på internet där okvädinsorden haglar och fakta ersätts av spekulationer - för en gammal journalist som jag som har i minnet Washington Posts legendariske chef Ben Bradlees (han är nu 92 år gammal, 2013) klassiska fråga How many? när en av hans reportrar skrivit Many i en text - blir det en sammanblandning av olika saker som är rent förskräcklig:
Misstänksamhet blir vrede,
vrede blir sanning,
sanning blir rätt,
misstanke görs också liktydigt med rätt,
misstänksamhet blir rättskänsla,
och till slut blir rättskänsla blir detsamma som vrede. Jag frågar mig (och det har inte med På Spåret att göra):
- Vart är vi på väg? I det offentliga samtalet?
Om detta skrev Åke Wredén en tänkvärd artikel för nu längesedan i Eskilstuna-Kuriren (lib) - det var i stenåldern, 29 november 2011 - men den har, inte minst genom referenserna till professorn och akademiledamoten från Lund Hans Larsson (1862-1944), en av detta lands stora tänkare, lika hög om inte aktualitet inför 2013 som den hade när den skrevs den 29 november 2011.
Läs och begrunda!
söndag 29 december 2013
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar