Om hur OS-elden på Helsingfors Olympiastadion tändes 1952 har jag i dag (29 dec) skrivit i Dagens Nyheter (familjesidan). En motsvarande text var införd den 17 november 2013 i denna blogg.
Här min något utbyggda text, av utrymmesskäl något förkortad i DN - som jag tackar för publiceringen.
Att skriva på nätet är en sak, skall saker och ting spridas måste det ske via gammelmedia, tidningar.
/GA
Carl-Ewert
Österberg 1924-2013):
Tände OS-elden 1952
F.d. generalsekreteraren, kommunalrådet och fullmäktigeordföranden Carl-Ewert
Österberg, Karlstad, har avlidit den 17 november, 89 år gammal.
Hans närmaste
är hustru Mona, samt tre söner.
Carl-Ewert Österberg var född i Norrköping. Efter avslutad skolgång arbetade han som så
många andra unga grabbar vid Holmens bruk, dock även som radskrivare i
Linköpingstidningen (!) Östgöta Correspondenten.
Idrott
var emellertid huvudintresset. Bordtennis kom att fånga honom och han var den
som, medlem nr 1, tog inititiv till bildandet 1942 av IF Norcopensarna. TageFlisberg, VM-silvermedaljör 1954, var dess främsta namn.
Det var dock inte den
första idrottsklubb Carl-Ewert bildade, klubb, den hade hetat IK Spurt och tillkom
redan 1935 och hade som en av sina medlemmar en Åke Johansson, av den fyra år
äldre Carl-Ewert kallad Bajdoff, senare landslagsman i fotboll och SM-vinnare
för IFK Norrköping.
Carl-Ewert
Österberg blev idrottskonsument och sekreterare i Östergötlands idrottsförbund
innan han 1961 blev Svenska bordtennisförbundets första generalsekreterare, med
bokutgivning och en film om bordtennis med Carl-Ewert som regissör som resultat
...
Men
i över 30 år ägnade sig Carl-Ewert åt politik på heltid från 1964, i
folkpartiet bland annat som sekretare i partiets tjänstemannadelegation, senare
som ordförande (både 1967 och 1992) i Tyresö kommunfullmäktige, kommunstyrelsens
ordförande där 1971-74 och kommunalråd i både majoritet och opposition.
Sedan
han lämnat den aktiva politiken vid mitten av 1990-talet återvände han som
östgöte några år till en nyinköpt gård i Ödeshög, varifrån han kom att flytta
till Karlstad.
Hur
var det då med OS-elden, den som enligt OS-kommittén i Lausanne brunnit
oavbrutet sedan 1928 under hela andra världskriget?
Jo,
den kom inför OS i Helsingfors 1952 till Norrköping den 3 juli kl. 20.44, med
trefaldige OS-guldmedaljören Ivar Johansson som hedersmottagare. Den skulle
under natten vaktas av Carl-Ewert och ordföranden i förbundet ChristianSjögreen i Norrköpings idrottspark för vidare transport till Katrineholm vid
5-tiden morgonen därpå.
OS-elden
brann som den skulle, i sin urna med torvströ begjuten med fotogen och
undertill en dunk kvarntorpsgas för att säkra elden.
Då
hände det som inte fick ske, vid 3-tiden. OS-elden slocknade.
Men
utan att någon hann se plockade Sjögreen fram tändstickor "sedan chocken
lagt sig" och så tände man på - utan att någon såg det.
-
Det måste ha varit nattbrisen utomhus. Norrköping skulle bli känt som platsen
där OS-elden slocknade! Vi lovade varandra att aldrig avslöja det.
(Berättade Österberg 2004 för NT-sportjournalisten Gunnar Hagberg, så länge hölls sanningen dold.)
Urnan
med torvströ?
Den
tog Carl-Ewert Österberg med sig först hem till Lindö i Norrköpings kommun och numera lär den finnas
i Ödeshög i trädgården på Sväm Skräddaregård, fylld med blommor var sommar.
Men
OS-elden 1952 som flammade på Helsingfors Olympiastadion, den tändes av
Carl-Ewert Österberg den 4 juli 1952 i Norrköping.
Gunnar
Andrén
riksdagsman
(fp)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar