Juldagen 2013: Gunnar Ericsson i Åtvidaberg död

Världens främste fotbollspelare genom tiderna Pele och Svenska
fotbollförbundets ordförande Gunnar Ericsson, riksdagsman (fp)

Förre riksdagsmannen Gunnar Ericsson, Mölle, har avlidit på julafton 2013, 94 år gammal. 

  Han var, född den 29 juni 1919, den äldste levande f.d. fp-riksdagsmannen, vald 1968 för Östergötlands län och riksdagsledamot fram till 1972.

  (Äldsta ännu levande fp-ledamöter är nu Linnea Hörlén, Eksjö, född 1920, Erik Börjesson i Helsingborg, född 1921, liksom Eva Winther, ledamot och statsråd från Kiruna men numera bosatt i Kungsbacka.)
   Jag mötte Gunnar Ericsson första gången under hans verkliga storhetstid i slutet av 1960-talet. Son till f.d. statsrådet Elof Ericsson, liberal som kom att ingå som opolitiskt minister i Pehrsson-Bramstorps sommarregering (c) 1936, chef för Åtvidabergs Industrier, sedermera Facit AB, var han mycket framgångsrik företagare och, får man säga, övertalades att i sin fars fotspår pröva politiken. Det gick lysande.

   Vid det möte jag närvarade i Norrköping 1968, där såväl partiledaren Sven Wedén som Gunnar Erikcsson medverkade inför alla folkpartiets tjänstemän/ombudsmän, talade han industripolitik - succén var given.

  Och det fortsatte i valet 1968 där folkpartiet i Tjeckoslovakienkrisens kölvatten backade kraftigt - utom i Östergötland där partiet ökade från ett till två mandat.

  Orsak: Gunnar Ericsson.

  Industrikrisen blev samtidigt det som kom att fälla honom. Facit hängde inte med, trots samgående med Addo 1966 och samarbete med japanska Sharp. Trots över 10.000 anställda i 140 länder hamnade företaget 1970/71 i brant utförsbacke. Företagets räknemaskiner slogs ut av ny teknik. Intet blev kvar - Electrolux tog över resterna, sålde till Ericksson och senare Nokia.

  Åtvidaberg överlevde men facit av krisen blev att Facit AB försvann.

  Det gjorde inte Gunnar Ericsson. Han blev svensk ledamot i Internationella Olympiska kommittén redan 1965, en plats som han behöll till 1996 då nuvarande vice ordföranden i IOK tog över, Gunilla Lindberg. Samtidigt såg han till att Åtvidabergs FF fick goda resurser, något som resulterade i att värmlänningen Ralf Edström värvades från Degerfors IF.  

  Åtvidaberg blev i början på 1970-talet Sveriges bästa fotbollslag, dubbla svenska mästare, med massor av internationella framgångar mot lag som Barcelina och Bayern München. Gunnar Ericsson utsågs 1970 till ordförande i Svenska fotbollförbundet, en post som han innehade till 1974 - både 1970 och 1974 lyckades Sverige kvalificera sig till VM, särskilt minnesrik är segern över Frankrike på Råsunda 1969 då Ove Kindvall, belönad med Svenska Dagbladets bragdmedalj, avgjorde matchen som slutade 2-0.

   Under senare år ringde Gunnar Ericsson varje år och beklagade att han inte hade möjlighet att närvara vid riksdagsgruppens veteranmöten, senast i april i år (2013). Han ville gärna höra vad som hände och hade synpunkter på politiken, trots ålder och fysiska tillkortakommanden. Han var alltid en god och lyssnade liberal.