5 sep 2010: Häpnadsväckande i Dagens Nyheter

Dagens Nyheters ledarskribent Annika Ström Melin, som vanligtvis - enligt min mening vad det nu betyder - visar god kunskap och gott omdöme vad gäller inte minst EU-frågor, kritiserar i dag skarpt riksdagens finansutskott för att det - och jag var där och är därmed i högsta grad ansvarig för besluten (det var flera) - i förra veckan (24 augusti) gick emot ett EU-kommissionsförslag som skulle ha inneburit att svenska skattebetalares pengar skulle kunna användas för att hjälpa andra länder vars banker misskötts så att de inte klarat sina legala åtaganden gentemot sina insättare.
Ström Melins kommentar är häpnadsväckande.
Det finns nämligen, särskilt för mig som varm vän av EU-samarbete över alla gränser och mellan nationer, god grund för att starkt gå emot EU-kommissionens förslag, en EU-kommission som i motsats till nationella parlament aldrig behöver möta väljarna i val.
Uppriktigt sagt:
Jag förespråkade för folkpartiets del en ännu skarpare skrivning, borttagandet av allt prat om att förslaget var bra.
Det är det inte, det är heltokigt.

För vad handlar det om?
Jo, EU-kommissionen vill - i galet missriktat nit - att alla EU-länder skall förbinda sig vid att bistå länder vars banker misskött sig. Det tänker jag inte bidraga till.
Att Annika Ström Melin ansluter sig till denna tanke är mycket anmärkningsvärt, ungefär av samma dignitet som när Lars Ohly ville att vi skulle bistå General Motors aktieägare med pengar för att Saab gick dåligt.
En dålig idé en huvudlös tanke!

Jag är glad över att finansutskottet, efter att ha tänkt innan det direkt avslog ett dåligt förslag från EU-kommissionen - och som av outgrundlig anledning passerat regeringen och dess tjänstemän.
Med glädje skall jag debattera frågan i riksdagen den 6 oktober - därest jag blir återvald som ledamot den 19 september. Rösta på kandidater som inte vill slösa bort svenska skattebetalares pengar!

De som stöder förslaget att vi skall finansiera andra länders bankers insättare när deras banker agerar på sätt som resulterat i bankkrascher som Barclays bank, Lemon Brothers och åtminstone 150 amerikanska banker bara senaste åren, de bör man inte rösta på. än mindre lita på.
De här brittiska och amerikanska bankerna och så kallade finansinstitutet har efterföljare också i Sverige. Har ni hört talas om Tomelilla Sparbank eller HQ-Bank? Nej, de finns ju inte mer.
Tur att inte vi skattebetalare skulle stå för förlusterna, som EU-kommissionen och Annika Ström Melin vill.

Jag bilägger pressmeddelandet från den 24 augusti som Annika Ström efter elva dagars funderande funnit tyda på att "riksdagen är närsynt".
Det är tvärtom. Riksdagen, hoppas jag inför den 6 oktober då beslut skall träffas, och finansutskottet - som då fått ny sammansättning - är vidsynta.
- - - -

Pressmeddelande den 24 augusti 2010

Finansutskottet går emot EU-kommissionen om förslag

EU-kommissionen vill att alla EU-länder ska bli skyldiga att låna pengar till andra EU-länder som inte klarar av systemen med insättningsgaranti och investerarskydd. Finansutskottet gick på tisdagen emot kommissionens förslag. Detta eftersom utskottet tycker att förslagen bryter mot närhetsprincipen.

Insättningsgarantin skyddar insättningar på konton hos banker, värdepappersföretag och kreditmarknadsföretag. Om till exempel en bank går i konkurs är en sparare garanterad att få ut pengarna på kontot upp till 50 000 euro. Investerarskyddet omfattar aktier och andra värdepapper som till exempel värdepappersbolag hanterar för sina kunders räkning när de köper och säljer aktierna.

EU-kommissionen vill att EU-länderna ska ställa upp för varandra om något av länderna inte klarar av dessa garantier. Regeringen tycker att det är bra att sådana problem löses på EU-nivå och att förslagen går ihop med EU:s närhetsprincip. Principen kallas också subsidiaritetsprincipen och innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt.

Länder riskerar underfinansiera
Finansutskottet menar att förslagen riskerar att leda till att vissa länder underfinansierar sina system. Detta eftersom länderna vet att det finns en sista utväg i form av lån från något annat EU-land.

EU-kommissionen vill uppnå finansiell stabilitet. Det kan bättre, eller kanske endast, nås om ansvaret för finansieringen av garantisystemen fullt ut blir ett nationellt ansvar, menar finansutskottet. Det innebär också att utskottet menar att förslagen bryter mot närhetsprincipen.

Utskottet välkomnar övriga delar av förslaget och anser att förslaget i huvudsak är väl utformat.

Första gången för utskotten
Finansutskottet föreslår att riksdagen går vidare med synpunkterna till Europaparlamentet, Europeiska rådet och EU-kommissionen. Det är första gången ett utskott går emot EU-förslag med hänvisning till närhetsprincipen.