fredag 27 september 2013

27 september 2013: Varför inte?

Den utomordentlige ledarskribenten Per Gudmundson i SvD skriver i dag att det behövs 250.000 enkla jobb ytterligare i Sverige.
  Varför inte ledarskribenter?

26 september 2013: Nu och då

I dag kom Nuon-debatten upp i riksdagens frågestund.
  Det handlar om priset på Nuon som Vattenfall betalade i februari 2009 för aktierna i det holländska energiföretaget.
  I dag var det Carina Adolfsson-Elgestam (s) som åter försökte sig på tricket - utan att någon enda journalist reagerar, sover man? - att göra gällande att socialdemokraterna var helt emot detta köp.
  Det var man ju inte - partiets talesman, då i näringsutskottet, skickade samma dag - på socialdemokraternas papper och partiblogg - ut ett meddelande, refererat även i Stockholmsavisen Dagens Nyheter, att socialdemokraterna är "försiktigt positiva" till affären.
  Nu i efterhand vet vi att Stefan Löfven, Mikael Damberg och varenda socialdemokrat är emot priset - och det är ju lätt att vara efterklok.
  Så här gick dagens debatt i riksdagen:


26 september 2013: NU och då

Vid mottagningen på Helga Lekamens Gränd för dagens tidningsjubilar NU Det liberala nyhetsmagasinet - för övrigt samma dag som det kom meddelande om att Riksdag & Departement läggs ner - talade jag om de första trettio åren - men erinrade också om då, dvs att NU hade en föregångare med samma namn på 1930-talet, en starkt antinazistisk tidning där Åke Thulstrup var ledande i flera år.
  Det finns verkligen ett arv att förvalta.
  För övrigt: En tidning - eller webb-sajt - utan betalande abonnenter kan aldrig hålla i längden. Det har många tidningar fått erfara, den senaste, R&D, inget undantag, en bra tidning men byggd på att läsarna inte är beredda att betala.
  NU har sina problem, det skall alla veta, men den har också en styrka: Upplagan är betald.


torsdag 26 september 2013

25 september 2013: En mycket svår politikersjukdom

Apropå Nordeaaktieförsäljningen:
  Jag upphör inte att förvånas över socialdemokraternas ekonomiska talesmans argumentation.
  Denna gång säger finansministerkandidaten Magdalena Andersson (s) att hon inte motsätter sig försäljningen - bra! - men är tveksam till tidpunkten - varför?
  Hon gör gällande - om inte TV klippt henne helt fel - att försäljningen mer betingas av strävan att fixa till siffror i statens budget och dess finansiella ställning inför valåret 2014 än om omtanke om väljarna.
  Men om nu Magdalena Andersson vill bli finansminister den 14 september 2014:
  - Var då glad över att regeringen Reinfeldt ordnar bra statliga finanser! Varför klaga?
  Nej, det här är en jämmerlig argumentation, att antyda att viktiga saker sker av strategiska eller rent av bara av taktiska skäl för att manipulera finanser, statistik och väljare.
  Det är en bedrövligt låg argumentationsnivå.
  Sandlådenivå.
  Hur var det Kjell-Olof Feldt (s) sade efter angreppet mot Bengt Westerberg (fp) i Vasaparken 1988?
  (Det var då statsrådet Sten Andersson gjorde gällande att Bengt Westerberg hade en "felprogrtammerad hjärna",)
  Jo, man hade på socialdemokratiskt håll angripits av valfeber ...
  Det är en mycket farlig politikersjukdom.

25 september 2013: Försäljning av Nordea-aktier - och Bosse Ringholm

Regeringen har sålt sina - eller våra - sista 7 procent av Nordeaaktierna, en försäljning som inleddes - vilket få minns - av ministären Göran Persson (s).
  Den nattliga försäljningen inbringade 26,1 miljarder kr.
  Statsrådet Norman, som fram till det han blev statsråd (m) väl aldrig uttryckt någon partipolitisk mening (och många blev överraskad över att han visade sig vara moderat), har helt rätt i att staten inte skall äga bankaktier som lagstiftare på bankområdet.
  Det har runnit mycket vatten kring Helgeandsholmen sedan förre SSU-ordföranden Bosse Ringholm (s) år 1969 gav en skrift med den käcka rubriken Förstatliga affärsbankerna - jag brukar läsa i den när jag skall ha roligt!

24 september 2013: SkU-utfrågning om fårmansföretagsskatter

I dag var det utfrågning i Riksdagens förstakammarsal om regeringens förslag till ändring i fåmansföretagsskattereglerna.
  Företrädare för Skatteverket, finansdepartement, advokatsamfundet, revisorerna, LRF, och en norsk forskare hade synpunkter på regeringens förslag.
  Åsikterna gick minst sagt isär, mest synd tycktes det vara om advokater och revisorer, båda duktiga på skatteupplägg men - det hade företrädarna för dessas organisationer förvisso rätt i - inte tillkomna för att just utnyttja möjligheterna till låga inkomstskatter.
  Problemet med det förslag som regeringen har lagt, ändrat på och lagt i ny tappning. är inte att beskattningen skärps för en del individer och företag. Det är rimligt. Problemet är att det riskerar att nu välfungerande verksamheter blir föremål för organisatoriska förändringar som förfelar syftet med regeringens förslag.
  I grunden är problemet ett annat än det som diskuteras: Den höga beskattningen av arbete.
  Men för att komma åt det problemet, behövs mycket mer långtgående förändringar i skattesystemet, särskilt att arbete skall vara så högt beskattat.

24 september 2013: Julaftonen är här

I dag har socialdemokraterna presenterat en del av sina motförslag.
  Man använder den berömda Löfvenska bokföringen.
  Den innebär att man använder pengarna två gånger.
  Då räcker pengarna förstås längre - men problemet är att om man minskar stödet för att anställda unga med 17.000 miljoner kr får detta effekter som man kan låtsas tänka bort men verkligheten är en annan.
  Att Magdalena Andersson, som jag lärt känna som en seriös ekonom, inlåter sig på detta, är minst sagt förvånande.
  Socialdemokraternas ideologiska ökenvandring fortsätter, man vet visserligen vad man vill - ha regeringsmakten - men man vet inte vägen dit.
  Julafton inträffar bara en dag om året.

24 september 2013: Vansinnesdåd i Nairobi

Jag ser på BBC direktbilder från ett vansinnesdåd i Nairobi, ett köpcentrum vid namn Westgate.
  Där har terrorister från Somalia - en organisation där som heter al-Shaabab vilket betyder ungefär De unga - dödat 60-talet totalt oskyldiga människor.
  Man ser rök strömma ut från köpcentrumet, nu närmast en militär befästning.
  Om dessa människor som döda vanliga civila, uppenbart avsiktligt, tänker - hur tänker de?

24 sept Kommer 2

24 sept Kommer 1

23 september 2013: Register över romer?

Dagens Nyheter publicerar denna morgon uppgifter att polisen - tydligen i Skåne - skulle ha ett register över romer innehållande hela 4.029 personer, en del visserligen döda men andra barn.
  Det låter lika märkligt som lagstridigt.
  Detta måste polismyndigheten förklara. Etnicitet som grund för registrering är förbjudet i lag - och strider mot allt vad vi som svenska lagstiftare syftar till.
  Är detta ett register som används i spaningssyfte, vilket uppges vara syftet, måste det vara totalt meningslöst - för vad man än tycker om 1-2-åringar: Brottslingar är de inte.
  Romer har länge i Sverige och andra länder, inte minst Rumänien, Ungern, Frankrike och Italien, betraktats som andra klassens medborgare. Fördomarna är många - men om romerna skall ha en framtid i vårt land måste diskrimineringen upphöra.
  Eventuell brottslig verksamhet måste bekämpas med sedvanliga polismetoder, inte barnregistrering.

23 september 2013: NU 30 år

NU:s redaktion 1995 (fr.v): annonschefen Eva Lundin ( Bosved),
prenumerationsregisterchefen Siv Källerud, chefredaktören och
VD:n Gunnar Andrén, teknik- och ekonomichefen Jonny
Andersen, marknadschefen Mikael Franke, annonssäljaren
 Christina Andersson (återtaget flickman Glassel), redaktions-
chefen Jan Fröman och reportern Lotta Edholm. Vilka tider!
Ordförande i styrelsen var vid denna tidpunkt Lars Leijonborg.
I dag fyller tidningen NU Det liberala nyhetsmagasinet trettio år.
  Det första numret utkom torsdagen den 23 september 1983.
  (Lördagen därpå - den 1 oktober 1983 - valdes för övrigt Bengt Westerberg till ny fp-ordförande efter Ola Ullsten vid ett extra landsmöte i Grünewaldsalen i Stockholms konserthus, jag minns väl, jag var där.)
 Trettio år? Trettio?
 Det är en lång tid i mediernas värld och många andra tidningar har fötts och levt och dött under den tiden. Och på etermediesidan är inte mycket sig likt.
 Bloggar hade ingen hör talas om, ej heller SMS eller sådana moderniteter.
 Men NU lever - och kommer att fortsätta göra så.
 Varför?
 Jo, tidningen har ett ideologiskt budskap, Frihet och Ansvar. formulerat av tidningens skapare och första chefredaktör Lars Leijonborg i tidningens första nummer: Kämpande liberalism, hette ledaren, aktuell då, aktuell idag.
  Efter Lars som blev riksdagsledamot 1985 kom som chefredaktör under ganska kort period Västerbottens-Kurirens chefredaktör Bengt Schöier, därefter var jag redaktör och även verkställande direktör under åren 1989-2001 och sedan dess är det Jan Fröman som basar för tidningen.

22 sep Kommer 1

21 september 2013: Fp Sollentuna 100 år

Protokollet från den 1 april 1913
Folkpartiet i Sollentuna har firat 100 år.
  Temat var: Vår bästa tid är nu.
  Formellt bildades lokalavdelningen i då ganska lantliga Sollentuna den 1 april 1913 i Tureberg. Men lördagen den 21 september firade folkpartiet i Sollentuna sina första hundra år - med konstaterandet att "vår bästa tid är nu".
  Dagen, som leddes av fullmäktigeledamoten Gunnar Bergqvist - av en del känd även som idrottsledare och far till en känd höjdhoppare med flera VM- och OS-medaljer - innehöll musik, återblick på Sollentuna, utdelning av Karl Staaff-medaljer, anförande av förbundsordföranden Erik Ullenhag och inte minst en utfrågning ledd av kommunalrådet Lennart Gabrielsson - nyligen avgången efter 24 år på det jobbet - av folkpartiets toppkandidater i kommunalvalet 1966:
  Gabriel Romanus, senare såväl riksdagsman, statsråd som chef för Systembolaget i 19 år

  Marianne Lundqvist, mångårig ordförande för Sveriges sjuksköterskor, fullmäktigeledamot och riksdagsledamot
  Urban Gibson, under en mandatperiod kommunalråd i Sollentuna även han.
Lennart Gabrielsson med toppkandidaterna från 1966 års val
Gabriel Romanus. Marianne Lundqvist och Urban Gibson
  Om det var bättre förr? 
  Nja, utfrågningen gav i alla fall ett svar: Det var annorlunda. 
  Och i grunden ett svar till: 
  Sollentuna hade inte varit som det är i dag om inte folkpartister hade varit med om att träffa framsynta beslut under många år, en del inte så populära när de träffades men numera omfattade av allmän tacksamhet. 
  Sollentuna som jordbruksbygd, med knappt tusen invånare? 
Förbundsordföranden Erik Ullenhag högtidstalar - och man
kan se valaffischen från 1966 med Romaus, Lundqvist och Gibson
  Längesedan - då 1913 hade landskommunen hade 0 anställda, så småningom två-tre på den sociala sidan, i dag vet väl inte ens nuvarande kommunalrådet Anna-Lena Johansson hur många som är avlönade av skattebetalarna ...
  Sollentuna 201? 
  En blomstrande kommun med massor av företag, skolor, bostäder, järnväg och pendeltåg, Sollentuna sover aldrig! 
  Karl Staaff-medaljerna utdelades av Erik Ullenhag och kommunalrådet Anna-lena Johansson till Marianne Lundqvist, Esbjörn Melin och Hans Redtzer, alla mångåriga och enträgna liberaler som många förtroendeuppdrag och enorma kontakter i och utom Sollentuna.

20 sept Kommer 3

20 sept Kommer 2

20 sep Kommer 1

19 sep Kommer 3

19 sep Kommer 2

19 sep Kommer 1

18 sep Kommer

söndag 22 september 2013

18 september 2013: Varför går det bra för Sverige?

I senaste numret av Frisinnad Tidskrift (2013/4) - alltid läsvärd - har jag skrivit om Andreas Bergh och Magnus Henreksons bok Varför går det bra för Sverige?
  Jag hävdar att titeln på boken lika gärna kunde ha varit Varför det går bra för Sverige.
  Det är en bok med nationalekonomiskt anslag men utgör i grunden en plädering för ordning och reda, förutsebarhet och rättstrygghet, ägarspridning och konkurrens på lika villkor - men tar sig an uppgiften att reda ut om den offentliga sektorns, i grunden den skattefinansierade delen av ekonomins, betydelse för tillväxten.
  Detta är min artikel:
 Varför går det bra för Sverige? heter en Foresbok av de liberala nationalekonomerna Andreas Bergh och Magnus Henrekson.
  Boken kunde lika väl ha hetat Varför det går bra för Sverige - men den omvända ordföljden och frågetecknet skall möjligen locka extra läsare.
  Jag är ganska säker på att det inte fungerar - huvuddelen av boken är en redogörelse för det aktuella forskningsläget inom området Betyder storleken på den skattefinansierade sektorn något för den ekonomiska tillväxten?
  Det är en viktig fråga - utan entydigt svar. Varför? Jo, det beror på att förutsättningarna - som på ett mer forskningsinriktat språk och för matematisk analys kallas variabler och som följaktligen i politiska sammanhang är och förblir stridigt.
  (Att sedan författarna landar i slutsatsen att "vår sammanvägda bedömning av forskningen antyder att 10 procent lägre skatte- och utgiftskvot är förknippad med 0,5 procents högre tillväxttakt, vilket är en förhållandevis stor effekt" är en annan sak.)
  Men i globaliseringens och de uppenbart stora ekonomiska ojämlikheternas tidevarv - om det var bättre förr, faller utanför författarnas diskussion men man kan antaga att så inte var fallet - har vi skäl att ställa bokens fråga:
  Varför går det bra för Sverige?
  Det enkla svaret är den nuvarande politiken, med ordning och reda i statens och hela den övriga offentliga sektorerna finanser (pensions- och andra försäkringssystem, kommunernas, landstingens och regionernas ekonomier) - och det trots att den skattefinansierade välfärden gör att den offentliga sektorn hur man än mäter är större i Sverige än i praktiskt taget alla andra länder.
  Slutsats med fråga: Den offentliga sektorns storlek är viktig från trygghets- och fördelningsaspekter - men är den ekonomiskt tillväxthämmande?
  Det komplicerade svaret är att det har att göra med dels sammansättningen av produktion, skatter och välståndsfördelning både mellan generationer och sjuka/friska, arbetslösa/sysselsatt, ungdomar/etablerade, män/kvinnor, dels det vi kan kalla den ekonomiska frihet systemets institutioner skapar.

Trygga människor känner sig fria, fria människor känner möjligheter att komma över trösklar och hinder.
   Uppriktigt sagt: Viktigare än både konjunktursvängningar och avdragsmöjligheten i skattesystemet är dels friheten att gå från ett jobb till ett annat, dels frånvaron av en hämmande byråkrati och offentlig korruption.
  Sverige har efter andra världskriget genom kollektiva beslut som - en socialliberal tanke - lagt grunden för möjlighet till välstånd, inte minst genom investeringarna i utbildningsväsendet. De kollektiva besluten har skapat ökad ekonomisk frihet för den enskilde. Det har ibland skett i strid, oftare i samverkan, privilegier är alltid svåra att rå på, det gällde skråväsendet, det gäller i dag fackets makt (på nysvenska: rättigheter).
  På kort sikt ser vi problem i världen i Japan, Argentina, USA, södra eurozonen, uppräkningen kan göras lång. Sverige hade själva obalans i ekonomi 1949, 1974, 1980, 1985, valuta- och kostnadsproblem.

På område efter område har kollektiva reformer skapat förutsättningar för vidgad ekonomisk frihet för enskilda: vi har i dag en försäkrings- och infrastruktur där vi mest talar om brister men som också möjliggör för att i vårt lilla språkområde vara framgångsrika inom export och  annan frihandel, forskning och företagande, produktutveckling och sparande (jo, trots allt tal om lånebubbla sparar vi mer än någonsin, inte minst som pensionssparande eller i eget boende).
  Viktigare än till och med riksbankens oberoende, valutaregleringens avskaffande är enligt min mening de i förhållande till alla länder jag känner till de välfinansierade försäkringssystemen. De skapar trygghet - om än inte enskild rikedom.
  (Även pensionen är ju ett försäkringssystem, beslutat 1913, detta trots att vissa organisationer och partier i sökandet efter röster i val tycks tro att pensionen kommer som Manna från himlen, en företeelse okänd sedan 1450-1290 f. Kristus då Gud lät det inträffa under sex dagar under israeliternas uttåg efter 40 års fångenskap i Egypten, närmare beskrivet i Andra Moseboken med uppföljning i fjärde och femte; observera att trots mannan från himlen, dog Moses före framkomsten vid 120 års ålder i öknen).  
  Tillväxthämmande faktorer är i gengäld arbetslöshet (att noga skilja från sysselsättning). Arbetslöshet är ett våldsamt slöseri med kunskap inte minst. En annan tillväxthämmande faktor är inflation, dessbättre är ju numera Sverige men långt ifrån alla andra länder förskonande från denna farsot som gör rika rikare, fattiga fattigare, bara stenhus bevarar sig värde.

Och så har vi då den skattefinansierade sektorn storlek?
  Bergh/Henrekson för att kunskapsintensivt resonemang, mer lämpat för ett fyrbetygsseminarium i nationalekonomi i Lund, Uppsala eller annat lärdomssäte, än i riksdagens talarstol eller skatte- eller finansutskott.
  Däri ligger också bokens styrka: problematiseringen. Det finns inte bara en sanning, det finns många variabler, inte minst politiska, att ta hänsyn till.

Men i tillväxtdiskussionen kommer man inte förbi att vissa ekonomiska - vita - transaktioner uteblir, om de drabbas av skatter eller avgifter. Det blir mer lönsamt för hjärnkirurgen att måla om sommarstugan själv i stället för att rädda ytterligare en medmänniska till livet med sina kunskaper. Att undkomma skatt är en drivkraft för många, både den skatteplanerare som kör bil genom Stockholm eller Göteborg sedan trängselskatten upphört framåt kvällen eller en revisor eller riskkapitalist som gör svårgenomträngliga ekonomiska upplägg där syftet bara är ett, att undkomma beskattning.
  Någonstans, var oklart, finns en brytpunkt. Skatterna resulterar i lägre ekonomisk aktivitet än som skulle vara fallet utan skatter. Vi ser det alla tydligast genom den skattesänkning på arbete som så kallade ROT-och RUT-avdragen inneburit. Jag tror personligen att motsatsen gäller för realisationsvinstbeskattningen på bostäder: 
  - 22 procents skatt? 
  - Nä, det har vi inte råd med, vi bor kvar.
  Och i slutändan hamnar man på samma slutsats som Bergh/Henrekson: Ett alltför högt skattetryck hämmar den ekonomiska tillväxten och därmed möjligheten att finansiera vår välfärd. Ett skattetyck som däremot uppfattas som rimligt och rättvist, är tillväxtskapande.

Vad göra i Sverige 2014?
  Den allra viktigaste skattereformen i Sverige att åstadkomma lägre beskattning av arbete. Då är det inte alls säkert, vilket moderaterna alltid tycks tro, att den direkta skatten sänks, det är förmodligen viktigast för moderaterna, men kanske inte för Sverige.
  Jag tror att arbetsgivaravgifterna nu är mer tillväxthämmande, eftersom de slår ut så många export-, kunskaps- och handelsföretag som förlorar konkurrenskraft. 
  Och kvalificerade forskare? Nej, Sverige har vi inte råd att bo i.

Men allra viktigast är att systemen är så utformade att de skapar tillit mellan beslutsfattare och alla de som omfattas av systemen.
  Gräddfiler? Nej.
  Korruption? Nej. Välutbildad, språkkunnig befolkning? Ja.
  Därför går det bra för Sverige.
  Men det skulle kunna gå ännu bättre.
Gunnar Andrén
riksdagsledamot (fp), ledamot i skatteutskottet sedan 2002
Stocksund

Andreas Bergh/Magnus Henrekson


Fores 2012, c:a 138 kr

17 sep Kommer 2

lördag 21 september 2013

17 september 2013: Regeringsombildningen

Allra sist kom det en liten överraskning - nästan den enda som visste, var bänkkamraten till Elisabeth Svantesson (m), nämligen Oskar Öholm (m):
  - Lyssna noga nu, sade hon precis före, så kommer du nästan att få en chock.
  Entledigad: Biståndsminister Gunilla Carlsson, som styrt självständigt men även självsvåldigt, besluten om att avsätta Sida-chefer och ambassadörer och okänslig personalpolitik, många omorganisationer och ganska obegripliga beslut om inskränkning av vissa biståndsinsatser - med ibland konstiga svenska motiveringar - har gjort att ett annars gott helhetsomdöme naggas i kanten; bäst är att Gunilla Carlsson kämpat ned biståndsmotståndet inom moderaterna.
  Utbytt: Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (m) får lämna för att övergå till biståndssidan, det är bra för både arbetsförmedlingen som är i ständig kris och biståndet som behöver ny energi
  Inbytt: Elisabeth Svantesson (m), regeringen Reinfeldts tredje minister, Littorin och Engström tidigare.
  Problemet är i grunden departementets uppdrag till arbetsförmedlingen: en myndighet som också skall vara operativ, det går inte. Här behövs mycket nytänkande, det har inte varit denna ministärs bästa gren.
  Debatt blir det omedelbart om Svantessons tidigare knytningar till Livets Ord och andra, av mig inte omfattade, organisationers åsikter, främst på abortsidan.
  Den debatten är mycket sned - och vilseledande.
  I Sverige har vi mycket snäv syn, ja, nästan diskriminerande sådan, om vad som är tolerabelt.
  Som liberal kan jag avsky åsikter och bekämpa dem - men i vågskålen ligger också toleransen, att våga och kunna acceptera andra åsikter.
  Här finns alltför många fördömande, etiskt och moraliskt trångsynta, riktiga fundamentalister.
  Den enda fråga som gäller är om Svantesson kan förändra och förbättra arbetsförmedlingen och arbetsmarknadspolitiken med hjälp av sitt departement.
  Hennes tro, den skall diskuteras i andra sammanhang - och bedömas av väljarna i Örebro län.

17 september Regeringsförklaringen Kommer

17 sept Riksdagens öppnande 2 kommer

17 sept Riksdagens öppnande (kommer)

17 september 2013: Upprop i riksdagen

Kl. 11.00 är det upprop i kammaren.
   - Ja.
   - Ja.
   - Ja.
  Till slut konstaterar jag att det är övervägande ja-röster ...
  Men en person är frånvarande, en moderat från Solna. Finns han? Får han rösta under resten av riksdagsåret? Ett upprop måste väl innebära - om man inte i förväg anmält frånvaro - att man också är närvarande? Konstigt.
  Jag minns att jag reserverade mig i våras mot att uppropet skulle tas bort. Det var klokt - uppropet vid varje riksmötes början är till inte för riksdagsledamöterna eller riksdagsförvaltningen utan för allmänheten: Envar väljare skall kunna kontrollera att rätt person verkligen är den som är på plats.
  Minns Margareta Winberg - det kom till en ceremoni för mindre än ett år sedan en helt fel Margareta Winberg till regeringskansliet.
  Det kan förefalla otidsenligt med upprop i riksdagen, i fullmäktige eller var det vara må, men det är mycket viktigt att man vet att det är rätt person som också utöver det förtroendeuppdrag man har till låns av från väljarna.
  Och är man inte närvarande vid upprop, så måste det senare klarläggas vem vederbörande är.
  Jag tycker det var slappt av talmans- och förvaltningsledamöterna att inte tydliggöra att är man inte närvarande vid upprop om man inte anmält förhinder, får detta konsekvenser.

16 september 2013: Den svenska skatteschweizerosten

Denna kväll avslutas med stort fp-kandidatmöte i en söderförort, inte långt från Gubbängen, Söderledskyrkan, där ett 30-tal riksdagskandidater samlats för presentation av sina kandidaturer.
  Jag berättar att jag oftast efter elva år i skatteutskottet förknippas med skatter:
  - Men glöm aldrig att skatter är ett medel, inte ett mål.
  Dessutom är det med skatter som med skolan: Alla har en personlig uppfattning om vad som bör göras, inget fel i det - men samtidigt kan man ju inte komma ifrån att den som sysslat så mycket med skattepolitik och skatteteknik - hela olika saker - som jag, då belastas man med en smula sakkunskap som kanske inte annars alltid präglar debatten och förslagen om vad man bör göra med den svenska skatteschweizerosten, ja, sanningen är att det är en ost med många och stora hål, hål som nästan alla förslag vill göra större utom jag som vill göra dem mindre.
  För annars når vi aldrig dithän vi måste sträva: Breda skattebaser, låga skattesatser.

16 sep Kommer 1

16 september Riksdagsgruppens möte

Denna dag är det det nya riksdagsårets första riksdagsgruppmöte.
  Den kommande budgeten gås igenom.
  Och många extrafrågor, bland annat konflikten mellan motstående intressen vad gäller mineralbrytning i Sverige. Intressant debatt men många inlägg.

15 sep Kommer 1

14 sep Kommer 1

söndag 15 september 2013

14 september 2013: Olof Hermelin


Ulf Hermelin
Slutligen -  före kungens 40-årskonsert - blir det invingning av en utställning av målaren Olof Hermelin, introducerad av hans sonsonssonson Ulf Hermelin.
  Mycket bra!
  Så bra att varken Dagens Nyheter, SvD eller Mitt i Danderyd förstår det.
  Jag får skriva mer om detta sedan.
  Här lite bilder.
Jan O Berg, sonsondotterson

14 september 2013: Jenny Åkervall på Stocksunds bibliotek

Jenny Åkervall på Stocksunds bibliotek

Nästa anhalt under dagen var Stocksunds bibliotek där Sällskapet Amorina, under ledning av Kjell Gunnarson, och Stocksundsbibliotekets Vänner, under ledning av Gunhild Sällvin, hade fått Boråsaren och Stocksundsbon Jenny Åkervall att tala om sin bok Jag inte (Norstedts förlag).
  Jenny Åkervall, med make och tre barn bosatt i Stocksund sedan tio år, har skrivit en skönlitterär roman med två bakgrunder, psykiatrikern - där man kan ana att hennes mor har spelat en roll eftersom hon är just psykiatriker och genom åren fått ta hand om så många trasiga människor - och politiken - där man kan ana att Jenny Åkervalls bakgrund som talskrivare åt först förre statsministern Göran Persson, sedan åt oppositionsledaren Mona Sahlin, har bidragit om inte till intrigerna så dock personteckningarna, varken Persson eller Sahlin är dock huvudfigurer, det är en annan politiker.
Gunhild Sällvin introducerar Jenny
Åkervall. N
  Ett bra arrangemang.
  Jag köpte boken.
  Nästa arrangemang: Helge Johnsson, f.d. informationschef i Vattenfall, talar om sin bok om hur man flugfiskar i vattenfalls och andra vatten, bördig från Östersund kan man mer om de flesta om fula och andra fiskars rörelser under ytan.
  Jag har redan fått boken. Tack!

14 september 2013: Cedergrenska 1908

Publiken tycktes trivas och satt kvar länge, på första raden
Karl-Erik Isacsson, Karin Löfdahl och Kerstin Isacsson.

I dag (14 september) hade jag ett anförande - eller om man så vill en liten föreläsning - om Cedergrenska Tornet och dess tillkomst, detta som del i Danderyds kulturbienal, en motsvarighet till Vednedig.
  Det kom ganska mycket folk och lyssnade och jag fick en applåd när jag slutade efter 45 minuter, kanske var det för att det äntligen var slut och åhörarna var hungriga eller så uppskattade man innehållet.
Dagens jubilar
 
En speciell sak var onekligen att vi började med att hurra ordentligt för en av de tillkomna, förra rektorn för Spånga Gymnasium Ulla Assarsson-Eklöw, tidigare under tretton år också ordförande i Sällskapet Amorina.
  Hon fyllde på dagen 88 år.
  Vi åt också en utmärkt god lunch därefter i Tornet, signerad Johan Påhlsson. Tack för det.
  Dock fick vi inte hålla till i praktsalen
 
Dukat till fest - för dagen 64 personer
 
I Riddarsalen alltså , eftersom det såg ut så här - inför ett stort bröllop senare under dagen.
  Cedergrenska Tornet skall man egentligen inte skriva och berätta om, det skall ses.

lördag 14 september 2013

14 september 2014: Sifo september 2013, ett år före

I dag publiceras Sifo-mätningen för september 2013, på dagen ett år före 2014 års riksdagsval.
  Så här ser opinionsläget enligt Sifo ut sedan valet 2010.
  Väljarbarometern publiceras i Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten, se längre ned med alla mätningar sedan 2010 i tabell.
Mina kommentarer:
1. Socialdemokraternas framgång - som jämfört med 2012 är ingen - måste nog tillskrivas dels den tydlighet med vilken Stefan Löfven svarar på alla frågor, inte minst i regeringsfrågan ("socialdemokraterna kommer att be besked i god tid före valet", lika kul svarat som Bosse Ringholm en gång om Inga-Britt Ahlenius , dels partiets jordbrukspolitik.
    Lätt tendens till överbudspolitik finns också minst sagt.
2. Miljöpartiet är det snällaste partiet av alla, vill allas väl, vill ha mer av allt, prioriterar allt.
    Samtidigt är partiet Sverigebäst på att klaga på vad andra inte gör.
3. Vänsterpartiet och sverigedemokraterna isolerar sig dels partipolitiskt, dels genom att profilera sig som enfrågepartier.
    Vem vill bli styrd av något av dessa partier?
    Vänsterpartiet har egen sedelpress och har därför råd med allt.
4. Centerpartiet fortsätter som hittills, att leta väljare och söka sin själ.
    Har svårt att övertyga sig självt om den rätta vägen.
5. Kd profilerar sig allt vad man kan, på frågor som få bryr sig om.
   Har dock fördelen att som minsta parti i alliansen aldrig behöva ta ansvar för något.
6. Moderaterna har på ett år backat 3 procent.
   Det kommer att fortsätta.
   Partiet letar efter en ny fråga att vinna val på - att vilja vara vid makten räcker inte.
   Skall ett femte jobbskatteavdrag följas av ett sjätte, sjunde, åttonde ....
7. Folkpartiet har skolfrågan - mer kunskap för lärare och elever, som Sveriges viktigaste fråga.
   Tendensen är lätt uppåtriktad, fler och fler klagar på att partiet driver skolfrågan så hårt, inte minst andra partier, det är bra främst för Sverige: Skolans kvalitet är den enskilt viktigaste frågan för Sverige och för alla unga.
   Behöver tydligare profil i skattefrågan, jag skall skriva om det i NU: ytterligare jobbskatteavdrag är visserligen moderaternas viktigaste fråga men inte Sveriges eller folkpartiets.
  Det betyder inte att folkpartiet skall efterlikna utgiftspartierna s, mp, v och sd med nya utfifter som lösning på problem - i stället behövs mer av konkurrenskraft för företagen och därmed större bas för fler företag och jobb, det når vi nu bäst genom sänkt kostnadstryck inte inte för alla viktiga företag som är underleverantörer.
  Folkpartiet kan.

År   Mån   (m)   (fp)   (c)   (kd)      (s)     (v)   (mp) (sd) Övr Ej svar Antal
2013 09  25.7    6.3   3.6   3.6    33.5   6.4  10.0   9.4   1.5   ----   1925
2013 08  26.6    5.9   4.0   3.8    30.5   6.5  10.9   9.9   1.4   14.9  1916
2013 07  --------- Ingen mätning -------------------------------------
2013 06  28.3    6.0   4.0   4.1    31.0   6.5  11.0   7.6   1.5   13.6  1925
2013 05  28.4    6.4   4.1   2.7    32.8   7.0  10.9   6.6   1.1   13.5  1922
2013 04  27.9    5.4   3.5   3.6    34.4   7.0    8.9   8.0   1.3   13.2  1923
2013 03  27.3    5.6   3.8   3.3    35.0   5.4    9.3   9.0   1.4   13.9  1927
2013 02  29.0    6.2   3.6   3.6    31.3   5.7  11.0   8.5   1.2   13.0  1928
2013 01  29.3    6.2   3.2   4.5    33.6   4.6    9.0   9.1   0.4   14.0  1935

År   Mån   (m)   (fp)   (c)   (kd)  (s)     (v)  (mp) (sd) Övr Ej svar Antal
2012 12  28.2   5.4   4.5   3.6  32.1   5.9   9.7  10.0  0.7  14.9  1897
2012 11  28.7   5.3   4.2   3.5  33.9   4.7 10.1   8.5  1.2  13.2  1909
2012 10  28.8   5.6   4.4   3.4  32.1   6.5 10.0   7.7  1.4  12.3  1910
2012 09  28.7   6.6   4.8   3.8  33.3   5.9   8.9   7.2  0.8  14.7  1913
2012 08  28.5   6.2   4.6   3.4  34.3   6.2   9.9   6.2  0.7  15.1  1921
2012 07  --------- Ingen mätning -------------------------------------
2012 06  27.6   5.6   4.8   3.9   38.8  4.4   8.6   5.4  0.9  11.8   1919
2012 05  27.7   5.3   4.5   3.6  36.7   5.3   9.2   6.6  1.2  11.9  1907
2012 04  29.1   5.1   4.6   4.0  36.8   5.6   9.3   4.7  0.8  13.9  1920
2012 03  28.7   5.9   4.9   3.5  33.7   6.1 10.3   5.2  1.7  11.9  1918
2012 02  32.9   6.5   5.1   3.8  29.2   6.7 10.5   4.7  0.8  15.6  1928
2012 01  32.9   5.6   4.5   4.2  24.6   8.8 11.8   6.9  0.7  13.8  1927

År   Mån   (m)   (fp)   (c)   (kd)  (s)     (v)  (mp) (sd) Övr Ej svar Antal
2011 12  34.4   5.5   5.4   4.3  25.4   6.3  12.3  5.9  1.1  13.1  1909
2011 11  32,8   6.6   6.7   3.2  27.4   5.8  10.0  6.7  0.8  14.4  1921
2011 10  31.1   6.8   4.9   3.8  30.3   6.3  10.1  5.5  1.3  13.5  1926
2011 09  32.7   5.8   4.5   4.1  31.8   5.4    8.9  6.7  1.2  12.4  1901
2011 08  30.1   7.4   4.3   4.0  32.8   4.3  10.1  6.0  1.0  12.2  1913
2011 07  --------- Ingen mätning -------------------------------------
2011 06  29.0   6.2   4.5   3.6  45.2   4.5    9.1  6.8  1.1  11.8  1909
2011 05  30.4   6.6   5.4   3.6  33.4   4.6    8.8  6.8  0.5  12.4  1911
2011 04  32.5   6.0   4.0   3.8  31.2   5.4    9.8  6.6  0.8  12.5  1912
2011 03  30.9   6.7   4.7   4.5  30.5   6.0    9.2  6.2  1.3  12.6  1920
2011 02  33.4   6.5   5.1   4.3  30.2   5.4    7.7  6.4  1.2  12.3  1917
2011 01  33.9   7.1   4.7   4.4  27.8   4.3  10.3  6.9  0.6  10.7  1907

År   Mån   (m)   (fp)   (c)   (kd)  (s)     (v)  (mp) (sd) Övr Ej svar Antal
2010 12  34.2   6.8  4.8    3.5  26.9   4.9  10.1   7.2 1.8  11.0  1904
2010 11  31.8   7.8  5.1    4.1  28.5   5.8    8.5   6.9 1.6  11.6  1889
2010 10  32.4   7.0  5.0    4.2  29.5   5.3    8.7   6.4 1.6   9.2  1904
2010 val 30.1   7.1   6.6    5.6  30.7   5.6    7.3   5.7 1.4   -- 6.082.248

14 september 2013: Födelsedag i Cedergrenska

Cedergrenska Tornet i Stocksund -
visning i dag (14/9) kl 11.00
I dag fyller Ulla Assarsson-Eklöw, tidigare rektor för Spånga gymnasium och ordförande i Sällskapet Amorina, 88 år.
  Hiphip hurra!
  Det firar hon genom att delta i den visning av Cedergrenska Tornet som jag skall genomföra kl. 11.00.
Välkomna dit!
  Jag kommer bland annat att berätta om varför Tornet slutade byggas 1908 och varför det därför blev en 86-årig byggpaus.
  Här lite information kring tornets historia - mer kan läsas i Nya Stocksundsboken:



Cedergrenska områdets historia i årtal
Av  rektor Ulla Assarsson-Eklöw och riksdagsman Gunnar Andrén
1400-talet  En stor egendom gränsande till Stocksundet, Stockby gård, tillhör Djursholmsgodset.
1854  Sommarhuset Skogshyddan ( i dag Parkvillan) flyttas från Djursholms Ösby till Stocksund.
1885  Roslagsbanan Stockholm-Rimbo invigs. Station anläggs i Stocksund.
1889  Jägmästare Albert Gotthard Nestor Cedergren, son till en guldsmed och stor fastighetsägare köper nuvarande Cedergrenska området, drygt 69.000 kvm. Pris: 24.000 kr.
1891 Jägmästaren börjar plantera mängder av barrträd, bl.a. en labyrint med häckar av granplantor.
1895  3 okt: Adolf Sällström, son till Cedergrens trädgårdsmästare Elis Sällström,  föds i Kullstugan, huset i korsningen Stockholmsvägen/Kungsvägen. Familjen bor kvar till 1910.
1896  Tornet - en bostad - börjar byggas på områdets högsta punkt. Ritningar ej klara.  Arkitekt Ferdinand Boberg ritar förslag, en hög tegelbyggnad med terrass överst.
1898  Arkitekten, blivande professorn i husbyggnadskonst,  Lars Israel Wahlman föreslår en kvadratisk byggnadskropp, i vars ena hörn ett torn med trappa finns. Förslaget följs.
1900  Markarbetena och grunden färdig. Kontrakt skrivs om murning av 40.000 st tegelstenar.
1901  Tornet klart upp till nuvarande tredje våningen; nytt kontrakt om 60.000 tegelstenar.
1902-1903  Omfattande byggnadsarbeten. Tornet klart till fjärde våningsplanet av planerade tio.
1904 Riddarsalen klar, liksom "blindvåningen" och terrassen (femte-sjunde planen).
1908  Efter två års byggpaus blir Tornet klart till det yttre, upp till plan tio. Cedergren i intervju:"Allt skall byggas som man gjorde förr. Undantag: hiss och piano skall finnas."
1916 Byggnadsarbetet helt stillastående sedan 1908. Jägmästare Cedergren skriver testamente. Egendomen skall tillägnas något ”ädelt och gagneligt eller eljest allmännyttigt ändamål”.
1921  Albert Gotthard Nestor Cedergren avlider (5 juli 1849 - 23 juli 1921).
1926   Reparationer sker i tornet,  under ledning av arkitekturprofessorn Erik Lallerstedt.
1927-1955 Inga byggnadsarbeten. Åren 1936 och 1955 sker begränsade underhållsarbeten.
1956  Jägmästare Cedergrens fyra döttrar, nu 72-78 år, skriver ett gemensamt testamente.
1958-60 Yttertrappa i trä byggs i stället för den av Wahlman 1898 föreslagna stentrappan. Elektricitet dras in i tornet. Fortfarande saknas vatten och avlopp, samt all form av uppvärmning.
1975 Sedan sista dottern avlidit visar testamentet att egendomen för all framtid skall tillfalla Skogshögskolan, som skall iståndsätta tornet. Om inte Skogshögskolan i alla avseenden följer  testamentets bestämmelser, skall den gå legatet förlustig.
1976  Skogshögskolan, belägen i Umeå, avstår donationen, som därmed tillfaller Nordiska Museet. Den7 december ordnar Nordiska Museet auktion i tornet. C:a 3000 olika föremål säljs.
1981 Danderyds kommun köper parken och tornet av Nordiska Museet. Pris: 2,5 milj. kr.
1992 Arkitekterna Joachim Winnberg och Henrik Wåhlin börjar mäta upp tornet som examensarbete. Initiativ av enskilda börjar förberedas med syftet att slutföra byggnationen fram till 1996.
1993  Föreningen Cedergrenska Tornets Vänner bildas. Visningar. Överväldigande intresse.
29 okt 1993: Adolf Sällström besöker Cedergrenska Tornet för första gången sedan 1910.
Kommunfullmäktige beslutar att Danderyds kommun, tillsammans med Länsarbetsnämnden i Stockholms län och intresserade, skall fullfölja byggnationen.
1994  Den 21 april återupptas byggnadsarbetet efter åttiosex års paus vid en ceremoni på terrassen. Tornarkitekt: Sven-Olof Larsson, Stocksund. Tornbyggare: Siab.
1995   Byggnadsarbetet pågår. Hiss installeras. Beslut om tornets användning träffas av fullmäktige.  
1996 21 april: Cedergrenska tornet invigs på 100-årsdagen - i närvaro av Adolf Sällström (se 1895) - av 18-åriga Nadeschda von Kantzow, jägmästare Cedergrens brorssonsdotterdotter.                             
12 juni 1996: Föreningen Cedergrenska Tornets Vänner upplöses och Föreningen Cedergrens­ka Tornets Vänners Fond bildas med 100.000 kr i grundkapital.                        
2096 21 april: Skrinet i Cedergrenska tornet, inmurat den 21 april 1994, tas fram
 - - 
Dem som har frågor - eller tips - kan ringa mig - telefon 0708-813 917/GA

13 september 2013: Strömmingsvagnen


I dag åt jag på Södermalmstorg i Stockholm. Det är verkligen ett speciellt matställe. Strömmingsvagnen. Jag måste rekommendera den.

13 sep Kommer 2

13 sep Kommer 1

13 september 2013: Far 97 år

Gösta Andrén-Sandberg,
fotograferad i Lund 1945

I dag skulle min far, Gösta Andrén-Sandberg, ha fyllt 97 år.
Han avled 12 juli 1997, för dryga 16 år sedan.

12 september 2013: Sigtuna och andras flygplatser

I Sverige är vi med rätta stolta över den stora flygplatsen i Sigtuna, Arlanda – den, enligt mig, blivande järnvägsknutpunkten som bör byta namn till Arlanda Alfred Nobel International Airport.
 
Den trafikeras årligen av c:a 19-20 miljoner passagerare.
   Men hur stor är den internationellt?
   Många trots att O´Hare i Chicago är världens största flytplats. Det var längesedan.
Så här ser nu 20-i-topp ut:
1.
Atlanta, 95,5 miljoner passagerare
2. Beijing, 81,9 miljoner passagerare
3. London Heathrow, 70,0 miljoner passagerare
4. Tokyo, 66,8 miljoner passagerare
5. Chicago O´Hare, 66,6 miljoner passagerare
6. Los Angeles, 63,7 miljoner passagerare
7. Paris Charles-de-Gaulle, 61,6 miljoner passagerare
8. Dallas Fort-Worth 58,6 miljoner passagerare
9. Jakarta, 57,8 miljoner passagerare
10. Dubai 57,7 miljoner passagerare
11. Frankfurt 57,5 miljoner passagerare
12. Hongkong 56,1 miljoner passagerare
13. Denver 53,2 miljoner passagerare
14. Bangkok 53,0 miljoner passagerare
15. Singapore 51,2 miljoner passagerare
16. Schiphol Amsterdam 51,0 miljoner passagerare
17. JFK New York 49,3 miljoner passagerare
18. Guangzhou 48,5 miljoner passagerare
19. Madrid 45,2 miljoner passagerare
20. Istanbul 45,1 miljoner passagerare

12 september 2013: Missriktad högskolekritik i riksdagen

Det finns frågor som lever sitt eget liv.
  En gäller påstådda nedskärningar inom högskolan.
  Denna dag är det en interpellation som har ställts av Hillevi Larsson (s).

Mina synpunkter - klicka här för hel interpellationsdebatten - är dessa:. 
Herr talman!
Under det riksmöte som nu går mot sitt slut har det väckts en lång rad interpellationer om högskoleutbildningen. Jag tackar statsrådet (Jan Björklund) för svaret även på denna interpellation, som har ställts av Hillevi Larsson.  
   Dessa interpellationer, herr talman, har alla gått ut på att det är nedskärningar över huvud taget på svenska högskolor och universitet. 
   Om det hade varit på det sättet skulle man ha förvånat sig över att Centrala studiestödsnämnden förra året slog rekord när det gäller antalet beviljade ansökningar om studiemedel till studerande vid högskola. 
  Det har aldrig varit så många tidigare. 
  Detta är enligt mitt sätt att se en god indikation på hur många som verkligen studerar, för man studerar ju inte om man inte vill uppnå något resultat. 
  Detta är en mycket viktig indikation. 

Under det här året har jag lyssnat till debatter om nedskärningar i Uppsala och vid Dalarnas högskola.
  Det har gällt i Härnösand, i Jönköping och även i Malmö.
  Det är klart att det är på det sättet att det varierar något hur mycket utbildning man kan ge.
  Jag har tidigare med utbildningsministern talat om en oro för att det med så många högskolestudenter som vi har finns en annan trång sektor, nämligen om vi verkligen har kvalificerade lärare till alla dessa platser och ungdomar som vill studera.
  Det tror jag är en väldigt bekymmersam sak i framtiden att vi inte har detta. 

Därtill bör man lägga att det är väldigt olika på olika håll. Jag läste häromdagen i Sundsvalls Tidning, som jag ofta följer av andra skäl, att det på Mittuniversitetet finns många lediga platser.
  Så är det på många högskolor ute i landet av den anledningen att nästan alla studerande söker sig till de största universitetsorterna, Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg, Malmö, Linköping, Umeå och Luleå tekniska högskola.
  Det finns ett väldigt tryck på dessa.
  Tyvärr är det på det sättet att andra högskolor och universitet inte har samma tryck på sig. Detta är också av regionalpolitiska skäl ett bekymmer.
  Men man måste vara försiktig med statistik, särskilt med internationella jämförelser.

Min uppfattning efter att under senare tid ha besökt bland annat Stockholms universitet är att där ges en väldigt kvalificerad utbildning i många olika ämnen. Det gäller naturligtvis också Handelshögskolan och Tekniska högskolan, liksom de 25 eller 26 andra högskolor, som jag tror, herr talman, att det finns i bara Stockholms län. 
   Vi bedriver en väldigt kvalificerad undervisning, och vi har bra system för detta.
   Om vi skulle behöva utbildning som är än mer kvalificerad – och det tror jag att vi kommer att göra i framtiden – får man naturligtvis öka anslagen ännu mer.  
   Det förtal mot den svenska högskolan, liksom mot de elever som går där, som vi har sett under det här året, herr talman, ställer jag inte upp på."  

12 september 2012: Tiggeri i riksdagen

Tiggeri i riksdagen?
  Nja, det handlar om en debatt - utan bra svar, skall sägas - där Mattias Jonsson (s) från Göteborg frågat familje- och äldreminister Maria Larsson (kd) om på vilket sätt regeringen tänker agera inom ramen för det europeiska samarbetet för att på europeisk nivå finna en lösning på frågan om tiggeri.
  Att det är ett nytt inslag i samhällsbilden är uppenbart. Människor som tigger för sitt uppehälle tycks under senare år ha blivit en allt vanligare bild i det offentliga rummet.
  Och, för att citera Maria Larsson, "det väcker starka reaktioner hos de flesta av oss att se människor som befinner sig i en sådan uppenbar utsatthet."
  - Många av dem som tigger är samtidigt hemlösa. Många har kommit hit från andra länder inom EU i hopp om att finna försörjningsmöjligheter och en bättre tillvaro här, eftersom den ekonomiska krisen har inneburit hög arbetslöshet och försämrade levnadsvillkor för människor på många håll i Europa.
  - Andra har valt att lämna sina hemländer på grund av diskriminering och social exkludering – möjligheterna till utbildning och arbete kan för dessa personer ha varit mycket begränsade i hemlandet.

Redan att frågan väcks säger något om hur provocerande tiggeri är i välfärds-Sverige. Mattias Jonsson, som instämmer i att det är ett problem som måste lösas på EU-nivå, för debatten - nedåt måste man säga - till den kommunala nivån. Hur ser behoven ut i kommunerna?
  Den här frågan har också en partipolitisk dimension. Sverigedemokraterna och vissa andra - röster finns inom både moderaterna, centerpartiet och märkligt nog även vänsterpartiet - som vill förbjuda tiggeri.
  Men det är att gräva ned huvudet i sanden, att som strutsen lösa problemet genom att inte se det.

Ger jag själv pengar till tiggare?
  Nej, mina stödinsatser kanaliseras via proffs, Frälsningsarmén och Röda korset.
  Det är bästa vägen, tror jag.
 

12 september 2013: Nuon i riksdagen

Nuon-affären - Vattenfalls köp i februari 2009 av det holländska energiföretaget NUon för nära 100 miljarder kr - har blivit ett problem för regeringen.
  Det är inte väl skött inom regeringen, det måste man säga.
  Denna dag har Mikael Damberg (s) frågat statsministern om han var informerad om Nuonaffären, om statsministern kände till de varningar som förelåg inför Nuonaffären samt varför statsministern i så fall godkände Nuonaffären. 
  Svarar gör finansmarknadsminister Peter Norman (m), ansvarig för den statliga företagspolitiken.
  Det är tydligt att Mikael Damberg, socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, inte egentligen bryr sig om Vattenfall och svensk elprispolitik. Han vill komma åt regeringen.
  Att elpriserna sjunkit kraftigt i hela Europa - bra för vanliga européer - bryr han sig inte om.

Jag väljer att först inte deltaga i debatten, men kan sedan inte låta bli sedan Damberg gör gällande  att "socialdemokraterna var starkt kritiska till beslutet (att köpa Nuon), trots att vi inte hade den information som Regeringskansliet hade".
  Är det sant?
  Mitt anförande:

Herr talman!
Debatten om den här frågan har sönderfallit i två delar, och jag ska lägga till en tredje.
  Den första delen handlar om ifall statsministern ska svara på denna fråga när den samtidigt är anmäld för granskning i konstitutionsutskottet. Det kan man naturligtvis alltid diskutera. 
  Det är dock en fråga för statsministern, och det finns exempel på tidigare statsministrar som i samma situation har valt att avstå från detta. 
  Den andra delen handlar om ifall detta var en bra affär eller inte och hur Socialdemokraterna reagerade på detta. 
  Det finns något som heter internet, och där kan man leta efter gamla pressmeddelanden. Det var inte helt lätt, herr talman, att hitta pressmeddelandet från Socialdemokraterna i denna fråga, men hos Bollebygds arbetarekommun finns den dåvarande företrädaren för näringsutskottet i Socialdemokraterna – han är tyvärr inte ledamot i riksdagen längre – och på hemsidan hittade jag ett pressmeddelande. 
  I en direkt kommentar till Nuonaffären står det där att Socialdemokraterna är försiktigt positiva till affären. Dock tycker Socialdemokraterna att det är dyrt, och dessutom säger man att detta kan ge bra erfarenheter när det gäller hur man driver alternativa energikällor. 
  Det är de tre saker som man säger: 
  Man är försiktigt positiv, 
  det är dyrt 
  och 
  det kan ge bra erfarenheter för svenska Vattenfall. 

Mikael Damberg säger att Socialdemokraterna inte hade någon åsikt i den här frågan, men gå in på Socialdemokraterna i Bollebygds hemsida så hittar du detta pressmeddelande!
  Det är borttaget överallt i övrigt, såvitt jag kan se, men där finns detta pressmeddelande.
  Det är utskickat från Socialdemokraterna och finns på papper också. 

Den tredje delen, herr talman, tar jag upp mot bakgrund av det som vi alla är överens om, nämligen att detta inte var världens bästa affär.
  Det kan man nu säga i efterhand.
  Det har att göra med, som statsrådet här redogjorde för, prisfall på elektricitet och många andra saker. 

Den fråga som inställer sig berörs i och för sig inte av denna debatt, men den hör till saken, nämligen vilken sorts företag staten ska driva. Det är en intressant fråga i detta sammanhang.
   Vi har sett att en del statliga företag haft expansiva planer långt utanför Sveriges gränser.
  Det gäller inte bara SAS, som naturligtvis flyger utanför Sveriges gränser; det är naturligt att man inte kan flyga enbart inom Sverige, det inser även jag.
  Vi har företag som Telia, det gamla Televerket, som funnits i Sverige under många år, sedan 1883 eller något sådant. Vi har LKAB och framför allt Vattenfall.
  Häromåret kom jag till Berlin av alla platser och möttes av stora affischer där man gjorde reklam för Vattenfalls olika produkter i Tyskland.
  När det gäller den våldsamma expansion som Vattenfall genomgick i början av 2000-talet – jag inser att det är svårt för den nuvarande regeringen att ta ansvar för det – kan man diskutera om det var rimligt. Då köpte man på sig tysk kärnkraft och kolkraft, och man gick också in i många andra länder.
  Det leder till frågan vad svenska statliga företag ska göra.
  Det är en sak som regeringen, och i det senare fallet riksdagen, måste fundera över.
  Det gäller både Vattenfall och Telia, där vi ju haft en del uppmärksammade fall som inte varit särskilt bra för Sveriges del."

Peter Norman börjar sedan så här:

Herr talman! 
Det första jag vill säga är att jag välkomnar Gunnar Andréns klarläggande om Socialdemokraternas ställningstagande beträffande Nuon, vilket är en bumerang till Mikael Damberg när han talar om ansvar.
  Det var ett bra klarläggande. 

11 sepember 2013: En rejäl arvodeshöjning (mp)

Kommunstyrelsen i Eskilstuna fastställde nytt deltidsarvode i går (10 september) för Ingrid Sermeno Escobar (mp).
  Arvodet höjdes. utan att andra arbetsuppgifter tillkommit, från 8.745 kr/månad till 23.332 kr/månad berättar Eskilstuna-Kuriren (lib).
  Orsaken till att arvodet höjs från 30 till 45 procent a riksdagsarvodet är att kommunfullmäktige beslutat höjd arvodet för ordföranden i Torshälla Fastighets AB och Parken Zoo.
   Och mp-politikern råkar vara just ordförande i kommunala Torshälla Fastighets AB.
  Men inte nog med detta: Eftersom gränsen för politikerpensionsavsättning går vid 40 procent av ett riksdagsrvode, får hon nu också pension.
   Personligen anser jag att det är helt riktigt som fp-gruppledaren Niklas Frykman säger, nämligen att arvoden skall justeras vid början av en mandatperiod, inte mitt under densamma.
  Majoriteten i eskilstuna (s-mp-v) är principlös - utom iett avseedne: Att gynan sig själva.
  Fullmäktige i Eskilstuna, som fastställde årets budget under 2012, kan den 26 september besluta att den här typen av omotiverade - bara konstruerade - höjningar inte skall ske.
  Fullmäkriges argument borde vara enkelt: Arvoce fastställer man vid varje mandatperiods början, möjligen med inflationsjusteringar under de tre mellanliggande åren.

11 sep Kommer 3

11 sep Kommer 2

11 sep Kommer 1

onsdag 11 september 2013

10 september 2011: Kazachstan-Zlatan 0-1

Jag såg hela matchen.
  På TV i riksdagen, vi har så kallade tjock-teveapparater där och bildkvaliteten var i nivå med kazakernas inlägg.
  Matchen slutade rättvist med 1-0 till Zlatan.

10 september 2013: Förhoppningsfullt

Jag måste säga att det visserligen framstår som obegripligt men att förhindra mer blodsutgjutelse i Syrien framstår som det angelägnaste av alla mål. Att president Barack Obama skulle beordra omedelbart anfall mot Damaskus framstår som orimligt.
  I den politiska vågskålen måste dock hela tiden läggas att president Bashar al-Assad är kroniskt pålitlig i den bemärkelsen att han uppenbart är beredd att göra allt, inklusive döda sitt eget folk, för att sitta kvar vid den s.k. makten.
  Bashar al-Assad måste avgå, utan det går konflikten inte att lösa.

10 september 2013: Ett roligt uttalande

Jag hörde ett roligt uttalande som jag inte vill undanhålla någon. Det var i en återutsändning från Almedalsveckan 2013 där vänsterpartiets Hans Linde, skåning från Söderslätt som företräder Göteborg, visade att humorn är på topp i svensk politik.
  Utfrågningen av den trevlige Linde handlade om vänsterpartiets syn på skolor, särskilt möjligheten att själv få välja, vilket partiet vill avskaffa men som Linde själv gjorde en gång i tiden.
  (Principer har man av två skäl: för att själv kunna bryta mot dem och för att komma med andra när de inte passar.)
  Linde ställdes inför frågan om det i framtiden skulle kunna tänkas att i vänsterpartiets värld trots allt finns dåliga kommunala skolor som någon kanske skulle vilja välja bort. Men där fick utfrågaren så han teg:
 - I vänsterpartiets Sverige finns inga dåliga kommunala skolor.

tisdag 10 september 2013

10 september 2013: Krukan var hel när jag tog den ...

Nu skall alltså Syrien överlämna de kemiska stridsmedel man inte hade häromdagen.
  Alltså: Det var inte jag som tog krukan.
  Dessutom var krukan hel när jag tog den.
  Varför den är sönder har jag ingen aning om.

9 september 2013: Skillnad Sverige-Finland

Sverige vann ju både på herr- och damsidan den fina friidrottslandskampen mot Finland på Stockholms stadion i helgen. Skam till sägandes såg jag den på TV ...
  Men det påminner mig om en annan sak som berör våra länder.
  Det handlar om att Sverige avskaffat värnplikten, medan Finland har den kvar.
  - Jo, nu har vi ju sett att Sverige har beslutat att det aldrig mer skall bli något krig.
  - I Finland är vi inte så säkra på den saken, och därför har vi värnplikten kvar.

9 september 2013: En chefdirektör

Finlands chefdirektör
Bergsråd - och chefdirektör  ...
  Finland kan mycket, också på titelområdet.
  President Gustaf Mannerheim, han var minsann marskalk han, Finlands enda. Sverige har noll.
  Men chefdirektör?
  Jo, en sådan leder Finlands bank - och i morgon (10 september) kommer han till riksdagens finansutskott, Erkki Liikanen,  riksdagsman från 22 år ålder, senare partisekreterare (s),ännu senare finansminister i Harri Holkeris (m) regering som var så skicklig när det gällde Finlands förbindelser med den store grannen i öster, Liikanen var från Finlands inträde i EU 1995 till 2004 landets EU-kommissionär och därefter chefdirektör i Finlands bank.
  Han skall tala om finansiella kriser.
  Skall bli intressant. Dessbättre är det en öppen utfrågning, jag utgår från att den TV-sänds.
  Finland har ju infört den hemska euron och befäster sig nu som ett av Europas främsta välstånds- och tillväxtländer.
  Hur är det möjligt? Både euro och sisu!

måndag 9 september 2013

9 september 2013: Men varför i tidningen?

Förre DN-redaktören Mats Bergstrand, chef 1989-2009 för DN.Debatt, och förre riksdagsmannen och landshövdningen Anders Björck (m), har i dag (9 september) skrivit en artikel på DN.Debatt om att presstödet i dess nuvarande form bör avskaffas och ersättas med ett modernt system för digitalt arbete. Pengarna som nu finns i presstödssystemet bör gå till redaktioner för digital publicering, dit man får ansöka om dessa skattebetalarnas bidrag. Presstödsnämnden skall avvecklas till förmån för en Pressutvecklingsnämnd, borde den inte kallas Digitalpubliceringsnämnd?
   Det må man tycka, som Bergstrand/Björck..
   Men varför skriver de det i tidningen?
   Varför inte bara digitalt?
   För att bli lästa, månne?
   Tvivlar de i själva verket på genomslagskraften i den digitala världen? Att dennas kraft bygger på det tryckta mediet? Varför har vi TV-tablåer i tidningarna, månne?
   Tidningen lever.

8 september 2013: ... och en omröstning i Västerbotten

Folkomröstningar skall man nyttja med omsorg. Vi har tidigare sett hur minoriteter - till exempel den i Trosa som ville byta län men förlorade stort eller den i Tyresö som handlade om en vårdfråga - kan tvinga fram omröstningar där det är omöjligt att ställa avvägningsfrågor.
  En sådan ägde rum i Västerbotten i dag. med 29 procents valdeltagande (71 procent röstade alltså inte) och en majoritet på 88 procent av de röstande för att bevara ambulanssjukvården i Åsele och återställa antalet sjukvårdsplatser i Dorotea.
  Frågan - som ju är två i en - finns här.
  Folkomröstningen har kostat mer än hela frågan det gällde.
  Men framför allt gav den svar på en annan fråga. Det måste finnas något väsentligt att rösta om för att det skall vara meningsfullt.
  Det var förvisso frågan i Åsele och Dorotea men inte på de flesta andra platser i Västerbotten.
  Nu återgår frågan om sjukvården till de valda politikerna.
  Dem kan man avsätta den 14 september 2014. Det är demokrati det.

8 september 2013: Putins man vann ...

Vid borgmästarvalet i Moskva vann som väntat president Putins kandidat.
  Vad han heter? Spelar ingen roll.
  Oppositionskandidaten Navalny visade framför allt modet att stå upp mot den maktkoloss som Ryssland nu utgör under Putin, en formell demokrati i fårakläder där vargatider stundar för varje person med modet att hävda mänskliga rättigheter.
  Sovjet ut ur Ryssland!