Nuon-affären - Vattenfalls köp i februari 2009 av det holländska energiföretaget NUon för nära 100 miljarder kr - har blivit ett problem för regeringen.
Det är inte väl skött inom regeringen, det måste man säga.
Denna dag har Mikael Damberg (s) frågat statsministern om han
var informerad om Nuonaffären, om statsministern kände till de varningar som
förelåg inför Nuonaffären samt varför statsministern i så fall godkände
Nuonaffären.
Svarar gör finansmarknadsminister Peter Norman (m), ansvarig för den statliga företagspolitiken.
Det är tydligt att Mikael Damberg, socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, inte egentligen bryr sig om Vattenfall och svensk elprispolitik. Han vill komma åt regeringen.
Att elpriserna sjunkit kraftigt i hela Europa - bra för vanliga européer - bryr han sig inte om.
Jag väljer att först inte deltaga i debatten, men kan sedan inte låta bli sedan Damberg gör gällande att "socialdemokraterna var
starkt kritiska till beslutet (att köpa Nuon), trots att vi inte hade den information som
Regeringskansliet hade".
Är det sant?
Mitt anförande:
Herr talman!
Debatten om den här frågan har sönderfallit i två
delar, och jag ska lägga till en tredje.
Den första delen handlar om ifall statsministern ska svara på
denna fråga när den samtidigt är anmäld för granskning i konstitutionsutskottet.
Det kan man naturligtvis alltid diskutera.
Det är dock en fråga för
statsministern, och det finns exempel på tidigare statsministrar som i samma
situation har valt att avstå från detta.
Den andra delen handlar om ifall detta var en bra affär eller
inte och hur Socialdemokraterna reagerade på detta.
Det finns något som heter
internet, och där kan man leta efter gamla pressmeddelanden. Det var inte helt
lätt, herr talman, att hitta pressmeddelandet från Socialdemokraterna i denna
fråga, men hos Bollebygds arbetarekommun finns den dåvarande företrädaren för
näringsutskottet i Socialdemokraterna – han är tyvärr inte ledamot i riksdagen
längre – och på hemsidan hittade jag ett pressmeddelande.
I en direkt kommentar
till Nuonaffären står det där att Socialdemokraterna är försiktigt positiva till
affären. Dock tycker Socialdemokraterna att det är dyrt, och dessutom säger man
att detta kan ge bra erfarenheter när det gäller hur man driver alternativa
energikällor.
Det är de tre saker som man säger:
Man är försiktigt positiv,
det
är dyrt
och
det kan ge bra erfarenheter för svenska Vattenfall.
Nuon-affären - Vattenfalls köp i februari 2009 av det holländska energiföretaget NUon för nära 100 miljarder kr - har blivit ett problem för regeringen.
Det är inte väl skött inom regeringen, det måste man säga.
Denna dag har Mikael Damberg (s) frågat statsministern om han
var informerad om Nuonaffären, om statsministern kände till de varningar som
förelåg inför Nuonaffären samt varför statsministern i så fall godkände
Nuonaffären.
Svarar gör finansmarknadsminister Peter Norman (m), ansvarig för den statliga företagspolitiken.
Det är tydligt att Mikael Damberg, socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, inte egentligen bryr sig om Vattenfall och svensk elprispolitik. Han vill komma åt regeringen.
Att elpriserna sjunkit kraftigt i hela Europa - bra för vanliga européer - bryr han sig inte om.
Jag väljer att först inte deltaga i debatten, men kan sedan inte låta bli sedan Damberg gör gällande att "socialdemokraterna var
starkt kritiska till beslutet (att köpa Nuon), trots att vi inte hade den information som
Regeringskansliet hade".
Är det sant?
Mitt anförande:
Debatten om den här frågan har sönderfallit i två
delar, och jag ska lägga till en tredje.
Den första delen handlar om ifall statsministern ska svara på denna fråga när den samtidigt är anmäld för granskning i konstitutionsutskottet. Det kan man naturligtvis alltid diskutera.
Den första delen handlar om ifall statsministern ska svara på denna fråga när den samtidigt är anmäld för granskning i konstitutionsutskottet. Det kan man naturligtvis alltid diskutera.
Det är dock en fråga för
statsministern, och det finns exempel på tidigare statsministrar som i samma
situation har valt att avstå från detta.
Den andra delen handlar om ifall detta var en bra affär eller
inte och hur Socialdemokraterna reagerade på detta.
Det finns något som heter
internet, och där kan man leta efter gamla pressmeddelanden. Det var inte helt
lätt, herr talman, att hitta pressmeddelandet från Socialdemokraterna i denna
fråga, men hos Bollebygds arbetarekommun finns den dåvarande företrädaren för
näringsutskottet i Socialdemokraterna – han är tyvärr inte ledamot i riksdagen
längre – och på hemsidan hittade jag ett pressmeddelande.
I en direkt kommentar
till Nuonaffären står det där att Socialdemokraterna är försiktigt positiva till
affären. Dock tycker Socialdemokraterna att det är dyrt, och dessutom säger man
att detta kan ge bra erfarenheter när det gäller hur man driver alternativa
energikällor.
Det är de tre saker som man säger:
Man är försiktigt positiv,
det
är dyrt
och
det kan ge bra erfarenheter för svenska Vattenfall.
Mikael Damberg säger att Socialdemokraterna inte hade någon
åsikt i den här frågan, men gå in på Socialdemokraterna i Bollebygds hemsida så
hittar du detta pressmeddelande!
Det är borttaget överallt i övrigt, såvitt jag kan se, men där finns detta pressmeddelande.
Det är utskickat från Socialdemokraterna och finns på papper också.
Det är borttaget överallt i övrigt, såvitt jag kan se, men där finns detta pressmeddelande.
Det är utskickat från Socialdemokraterna och finns på papper också.
Den tredje delen, herr talman, tar jag upp mot bakgrund av det som vi alla är överens om, nämligen att detta inte var världens bästa affär.
Det kan man nu säga i efterhand.
Det har att göra med, som statsrådet här redogjorde för, prisfall på elektricitet och många andra saker.
Den fråga som inställer sig berörs i och för sig inte av denna debatt, men den hör till saken, nämligen vilken sorts företag staten ska driva. Det är en intressant fråga i detta sammanhang.
Vi har sett att en del statliga företag haft expansiva planer långt utanför Sveriges gränser.
Det gäller inte bara SAS, som naturligtvis flyger utanför Sveriges gränser; det är naturligt att man inte kan flyga enbart inom Sverige, det inser även jag.
Vi har företag som Telia, det gamla Televerket, som funnits i Sverige under många år, sedan 1883 eller något sådant. Vi har LKAB och framför allt Vattenfall.
Häromåret kom jag till Berlin av alla platser och möttes av stora affischer där man gjorde reklam för Vattenfalls olika produkter i Tyskland.
När det gäller den våldsamma expansion som Vattenfall genomgick i början av 2000-talet – jag inser att det är svårt för den nuvarande regeringen att ta ansvar för det – kan man diskutera om det var rimligt. Då köpte man på sig tysk kärnkraft och kolkraft, och man gick också in i många andra länder.
Det leder till frågan vad svenska statliga företag ska göra.
Det är en sak som regeringen, och i det senare fallet riksdagen, måste fundera över.
Det gäller både Vattenfall och Telia, där vi ju haft en del uppmärksammade fall som inte varit särskilt bra för Sveriges del."
Peter Norman börjar sedan så här:
Herr talman!
Det första jag vill säga är att jag välkomnar Gunnar Andréns klarläggande om Socialdemokraternas ställningstagande beträffande Nuon, vilket är en bumerang till Mikael Damberg när han talar om ansvar.
Det var ett bra klarläggande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar