31 augusti 2013: Hagadagen 2013

Richard Hamrin, baryton, som Gustav III

I dag (31 augusti) var det Hagadagen 2013 med musikteater signerad Gustav III (1746-1792), Carl Mikael Bellman (1740-1795) och Gunnel Bergström, NU-kulturskribent och aktiv kulturpolitiker (fp) i Ekerö, bosatt som sig bör i Drottningholm.

Torbjörn Lillieqvist, tenor, ganska lik
 Carl Michael Bellman om ni inte tror det

  Hagadagen arrangeras årligen av sällskapet Haga-Brunnsvikens vänner. En stor applåd för det!
  Ordförande är Märtha Angert Lillestråle, styrelsen framgår av hemsidan.
  Trots regnet utanför Koppartälten, vilket dessvärre omöjliggjorde att operaarrangemanget hölls utomhus - fast solen kom fram mot 15-tiden, men solen var faktiskt för sent ute för att man inte skulle tvingas spela inne - hade en talrik publik infunnit sig, med kommunstyrelsens vice ordförande i Solna, Anders Ekegren (fp) i spetsen. (Anders är mycket kulturengagerad kan jag berätta även

om han som kommunalråd mest förknippas med Solnas stadsbyggnadsfrågor, allt från Tvärbanan, Solna centrum, Friends Arena (Nationalstadion), Karolinska, ja, jag vet inte vad. Om det är en tillfällighet eller ej att det redan finns en gata som heter Andersvägen belägen vid just Hagahuset vid E4-an undandrar sig mitt bedömande.)
  Gunnel Bergström hade nu satt upp skådeopeeran - får man väl kalla det - Bellman och Gustav III tillsammans med Gregor Bergman.

Så såg "scenen" ut ....

  Rollerna gjordes av Torbjörn Lillieqvist, tenor, vansinnig lik Carl Michael Bellman (som vi har lärt uppfatta honom). Gustav III - rollbesättningen var något oklar - liknade mycket barytonen Richard Hamrin, Greve Almavia kunde vissa förknippa med Linus Flogell, också baryton, Susanne var sopranen Elisabeth Ljunggren Kurbany och Cherubin mezzosopranen Desirée Baraula, samtliga ackompanjerade av Gregor Bergman, piano som lät som en spinett.
  Handlingen? Tja, vem går på opera för handlingens skull? Wolfgang Amadeus, även känd som Mozart (1756-1791), komponerade på sin tid Figaros bröllop för Romkejsar Joseph II (1741-1790), dock sedan censuren - eller författaren Lorenzo da Ponte (1749-1838) - strukit de mer revolutionära stroferna, premiären var i alla fall 1786, som ni märker ett par år före franska revolutionen.
  Jag klarar inte att referera handlingen, men kanske finns den där.

Slut. Applåder. Med Gunnel Bergström i mitten, för övrigt Desirée
 Baraula, Linus Flogell, Richard Hamrin och ELisabeth Ljunggren
Kurbany, med sedvanliga blomsterhyllningar - Bellman (Torsten
Lillieqvist höll sig utanför bilden liksom Gregor Bergman)

  Trevligt lät det, med Fjäril´n vingad - kanske inte Mozart direkt - och andra kända Bellammelodier samt Figaros hämndaria fanns med.
  Jag, kommunalrådet och övrig publik hade väldigt trevligt.
  Synd att inte fler kom, men de får skylla sig själva.
  Och förresten var det bra, Koppartältet fylldes till sista plats, alla stolar som fanns bars in.
  En trevlig föreställning!
  Och ett Tack till Gunnel Bergström!