Det har denna dag gått 50 år sedan president John F Kennedy mördades av en krypskytt, med all sannolikhet Lee Harvey Oswald, i öppen bil i Dallas Texas.
Bortsett från personliga ting - som min stora operation den 23 februari 2012 för cancer - finns ingen händelse som är så omskakande under min nu 67-åriga livstid.
President Kennedy, 46 år vid sin bortgång, var världens hopp, han förkroppsligade hoppet om en bättre och rättvisare värld samtidigt som åldrande ledare i mängder av länder kändes allt mindre attraktiva.
I Sovjetunionen styrde ännu Stalins efterträdare Nikita Chrustjov, Mao i Kina, de Gaulle i Franrike, Haile Selassie i Etiopie, shahen i Iran, Konrad Adenauer i Västtyskland - vilken samling fördettingar!
Vad gjorde jag själv den dagen?
Jag satt på Lantmannavägen 2 i Lund och läste läxor, just när jag fick höra radio- och sedan TV-meddelandet gällde det franska glosor.
Man blev rädd, förstummad och tänkte: - Hur skall detta sluta?
Världen skulle inte bli densamma utan världens unga ledarhopp.
- - -
Jag kan en historia om John F Kennedy. Den är från 1962. Han hade samlat de amerikanska Nobelpristagarna i Vita huset, som sed är.
De var 5-6 stycken plus Kennedy själv.
Platsen var presidenten Thomas Jefferssons matsal. Kennedy välkomnade de lärde med orden:
- Välkomna allesammans. Roligt att kunna få se så många genier samtidigt.
Paus. Varpå Kennedy fortsatte:
- Ja, i själva verket har det inte varit så mycket intellektuell genialitet och kunskap samlad i detta rum sedan president Thomas Jefferson*/ brukade äta sin frukost i den här matsalen.
- Ensam.
*/Thomas Jefferson var USA:s tredje president (1801-1817). Han var född den 13 april 1743 och avled den 4 juli 1826.
Jefferson var även politisk filosof, jordbrukare, jordägare, arkitekt, arkeolog, författare, uppfinnare och grundare till University of Virginia. Han anses av många vara den främste presidenten vad gäller statsmannaskap av alla USA:s presidenter.
Men framför var han upphovsman - vid 32 år ålder - till den amerikanske självständighetsdeklarationen, antagen den 4 juli 1776. Innan han blev president 1801 hade han varit vicepresident 1797-1801.
måndag 9 december 2013
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar