28 mars 2014: Statens finanser (1): Rövarkalkyl

Riksdagens interpellationsdebatter inleds denna dag av att finansminister Anders Borg (m) svarar på Leif Jakobssons (s) fråga om hur stora intäkter statskassan går miste om på grund av räntesnurrebegränsningar. Jakobsson - vice ordförande i skatteutskottet numera, den tredje denna mandatperiod - har tagit fasta på att ekonomistyrningsverket ifrågasatt siffrorna från budgetpropositionen 2013 och prognosen 2014.
  Gissningsleken är i gång. Tänk om man visste exakt hur allt skulle bli!
  Borgs svar:
  I budgetpropositionen för 2013 skärpte - troligen menar han riksdagen - regeringen reglerna som begränsar rätten till ränteavdrag avseende interna lån i företagssektorn. Detta gjordes för att skydda den svenska bolagsskattebasen mot skatteplanering med ränteavdrag.
  I budgetpropositionen för 2013 förväntas begränsningen i avdragsrätten för interna lån öka skatteintäkterna med 8,8 miljarder kronor 2013.
  Åtgärden innebär att bolagsskattebasen breddas. Samtidigt som regeringen införde de förändrade begränsningsreglerna för ränteavdrag sänkte regeringen bolagsskattesatsen från 26,3 procent till 22 procent. Sänkningen stärker incitamenten för näringslivet att öka sina investeringar i Sverige.
  Det finns indikationer på att de nya ränteavdragsbegränsningarna har effekt. Data från betalningsbalansen tyder på att interna lån mot utlandet har minskat. En mer slutlig bedömning kan dock först göras i december 2014 när det finns data avseende taxeringsutfallet 2013.
  Prognoser över skatteintäkter publiceras i vårpropositionen och budgetpropositionen. Den senaste publikationen avseende bolagsskatten publicerades i budgetpropositionen för 2014. Där uppskattades skatteintäkterna från bolagsskatten till 97,3 miljarder kronor för 2014.
  Leif Jakobsson har som väntat andra siffror:
  Herr talman!
  Det kan vara viktigt att rekapitulera vad detta egentligen handlar om. År 2012 blev det allmänt känt att en del av riskkapitalbolagen inom den offentligt finansierade verksamheten, såsom vård och skola, förutom att göra stora vinster såg till att via räntesnurror flytta dessa vinster till skatteparadis. Den fjärdedel svenska folket skulle ha tillbaka i bolagskatt kom alltså inte tillbaka utan hamnade i skatteparadis.
   Min fråga om finansministerns bedömning ska ses mot bakgrund av att vi socialdemokrater tyckte att den begränsning av räntesnurror som gjordes var en vettig tillfällig lösning. Till att börja med redovisade Finansdepartementet att det skulle ge 6 miljarder i intäkter, men när budgetpropositionen kom var det 8,8 miljarder.
  (Här tillåter jag mig inskjuta att Jabossons förrförrförre socialdemokratiske vice ordförande i skatteutskottet , Lars Johansson i Göteborg, 2010 trodde att 60 miljarder skulle gå statens näsa förbi. Siffror kommer och går ....)
   Jakobsson:
  Det är svårt för oss i oppositionen att ifrågasätta hur man har räknat och vad det finns för prognoser och beräkningar bakom detta. Vi fick så att säga köpa grisen i säcken. Eftersom vi redan då tillämpade den princip som numera även finansministern tillämpar, i alla fall i teorin, om krona för krona, så accepterade vi de 8,8 miljarderna som en finansiering av en delvis sänkning av bolagsskatten. Resten, som finansministern ville lånefinansiera, sade vi nej till.
   Detta gör det besvärligt, inte minst för oss i oppositionen. Om det som Ekonomistyrningsverket säger stämmer känner vi att vi lurats in en situation att tillsammans med regeringen försvaga landets ekonomi.
   Eftersom det är över två månader sedan jag ställde interpellationen borde det ha gått att ge svaret lite mer innehåll.
    Den statliga myndigheten Ekonomistyrningsverket sade först att det kunde bli 6 miljarder, men i sin senaste rapport säger man att det kan bli bara 3 miljarder. I så fall är 13 av de 16 miljarderna i bolagsskattesänkningen lånefinansierade. Då har Anders Borg lånat 13 miljarder i kommande generationers namn för att sänka bolagsskatten.
   Det jag är ute efter är om det finns någon annan prognos och syn än den Ekonomistyrningsverket har att de pengar som skulle komma av räntesnurrebegränsningen inte kommer in? I så fall vill jag ha den redovisad här och nu.
  Nu ger Anders Borg (m) igen!
  Herr talman!
  Att säkra våra bolagsskattebaser är centralt. Sedan den socialdemokratiska regeringen ändrade reglerna i början av 2000-talet och räntesnurrorna började växa har detta varit ett stort bekymmer. Vi har fått vidta omfattande åtgärder för att säkra att framför allt riskkapitalbolag men också andra bolag inte placerar sina ränteavdrag i Sverige och tar ut sina vinster i lågskatteländer.
   Denna ordning är ett betydande bekymmer, och vi har alltså vidtagit kraftfulla åtgärder för att ändra på den. Dessa åtgärder har blivit rätt hårt kritiserade av både jurister och näringsliv därför att de är långtgående och hårda. Vi har hävdat att de överensstämmer med den rättspraxis som finns i andra länder, men det har varit nödvändigt att lägga fast de här åtgärderna för att stoppa en uppåtgående tendens.
   Skatteavdelningens ekonomer – vi har i dag en stor och kvalificerad avdelning för att göra skatteekonomiska beräkningar – har naturligtvis försökt bedöma effekterna av den här typen av åtgärder. Den bedömningen har alltså inte gjorts av vare sig den politiska ledningen eller några politiska medarbetare på Finansdepartementet utan av skatteavdelningens skatteekonomiska avdelning.
  Deras slutsats är att den bästa bedömningen är 8,8 miljarder. Den bedömningen är mycket noga avstämd med Skatteverket, och jag har också återkommit i finans- och skatteutskottet i frågan och noggrant redovisat grunderna för denna beräkning.
   Nu väljer Leif Jakobsson att kalla detta ”rövarkalkyl” i Dagens Nyheter, vilket är ett relativt grovt påhopp på de opolitiska tjänstemännen på Finansdepartementet. Vi gör inte rövarkalkyler när vi tar fram statens budget, utan vi gör bästa möjliga beräkning utifrån den statistik som vi har.