En lång fredag - ej att förväxla med långfredagen - avslutas med besök hos goda vänner i Solna, som varje år har den goda vanan att bjuda några vänner till sitt hem i Solna, på femte våningen och med utsikt över det som en gång var Råsunda fotbollsstadium där jag ju varit så många gånger, tyvärr inte den 29 juni 1958 då Brasilien vann över Sverige i VM-finalen med 5-2. (Då var jag utanför Nässjö på väg till Visby.)
Solna är myckef välplanerat och man ser hur kontor och bostäder samplaneras. Det är en viktig del i framgången att hålla nere kostnaderna för kommunen och samtidigt kunna ge invånarna mycket bra service - och ändå hålla kommunalskatten låg. På väg till vänträffen ser man många exempel på detta.
Jag önskar att min egen kommun skulle vara lika flink att bygga framtiden. Tyvärr framstår Danderyd som lite av museum jämfört med Solna.
Däremot är kritiken mot att Danderyd bygger alldeles för lite missvisande - men jag har inga förhoppningar att kunna ändra på den saken. Danderyd är ju en av Sveriges minsta kommuner till ytan men har ändå cirka 32.000 invånare, det är ganska tättbebyggt rent ut sagt.
Om t.ex. Västerås, en framgångsrik kommun, skulle ha samma invånarantal som Danderyd per kvadratkilometer, skulle Västerås ha 1,8 miljoner invånare.
Jag vet att Anders Borg, finansministern från Katrineholm - vi har ju i Sverige ofta finansministrar därifrån - tillhör dem som anser att Danderyd bör bygga mer.
Det är rätt, vi bör planerad för minst 1-2.000 nya invånare.
Det är som om Katrineholm skulle öka med 5.000 och Västerås 70.000 invånare.
Men Solna är nog Sveriges bäst planerande kommun.
För övrigt är byggnadsnämndens ordförande liberal, Anders Ekegren (fp).
Det är ingen tillfällighet att det går bra för Solna.
Tre motorvägar.
Tre tunnelbanelinjer.
Tre tåglinjer, en jättelik rangerbangård.
Men bara två slott. Varför?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar