Anf. 31 Finansminister ANDERS BORG (M):
Fru talman! Lars Johansson har frågat mig om när en
tonnageskatt för svensk sjöfart ska införas.
Regeringens målsättning är att Sverige ska ha en
konkurrenskraftig sjöfartsnäring. Frågan om införande av en tonnageskatt i
Sverige har tidigare utretts av Tonnageskatteutredningen. Vid beredningen av
utredningens förslag har det framkommit att både utredningens analys och de
förslag som har lagts fram med grund i analysen är bristfälliga.
Beslutsunderlaget och utredningens förslag bedöms därför inte kunna ligga till
grund för lagstiftning. Det är därför nödvändigt att frågan om tonnageskatt
utreds igen.
Regeringen har därför den 24 januari 2013 beslutat om direktiv
till en utredning med uppdrag att analysera möjligheterna att införa ett system
med tonnageskatt i Sverige. Frågan ska denna gång utredas ur ett bredare
perspektiv. Utredningen ska även se över de befintliga stöden för
sjöfartsnäringen.
En utgångspunkt för utredningens uppdrag är dock att
sjöfartsstöden i grunden ska vara oförändrade. Utredningen ska redovisa sitt
uppdrag den 15 november 2014.
Anf. 32 LARS JOHANSSON (S):
Fru talman! Anledningen till att jag återigen väcker en
interpellation om tonnageskatten är att jag har debatterat frågan om
tonnageskatt under de senaste åtta åren vid ett antal tillfällen med
finansministern. Socialdemokraterna och jag har bestämt hävdat att det är
oerhört viktigt att tonnageskatt införs i Sverige så att fler svenska fartyg
inflaggas i landet. Sedan det blev en borgerlig regering har utvecklingen gått i
rakt motsatt riktning. Ungefär halva handelsflottan har flaggats ut, och 5 000
jobb har gått förlorade sedan 2009. Regeringen har hela tiden hävdat att
branschen har tillräckligt med stöd och att det därför inte krävs några
ytterligare åtgärder.
Rederinäringen har sett sig om i Europa och noterat att alla
andra EU-länder med sjöfart har tonnageskatt. Därmed har rederinäringen flaggat
ut till andra länder i Europa, inte minst till våra grannländer.
Konsekvenserna av den förda politiken har nu blivit ännu
värre, nämligen att det maritima klustret har fått sig en allvarlig knäck – inte
minst i Göteborgsområdet. Damen Shipyards Group, ett holländskt bolag som
bedriver reparationsvarv på många ställen i Europa, har beslutat sig för att
lägga ned Götaverken Cityvarvet. Skälet till det är att den svenska
sjöfartsmarknaden är för dålig. Det är oerhört allvarligt.
Det handlar om en stor arbetsplats. Det är ett varv med två
reparationsdockor och fyra kajer. I höstas var 140 personer anställda. Därutöver
fanns många i servicenäringen som var beroende av Cityvarvet. I höstas varslades
53 personer. Beslut att lägga ned varvet fattades i slutet av april. Det rör sig
om 70 anställda, och därutöver berörs ett par hundra arbetstillfällen bland
underleverantörer. Det är en stor arbetsplats med stor betydelse för
sysselsättningen i Göteborg.
Nedläggningen innebär också att Nordens största hamn i
fortsättningen inte har ett reparationsvarv. Vad får det för konsekvenser för en
fortsatt utflaggning till andra nordiska länder som har reparationsvarv?
Rederierna vill gärna ha ett varv där de kan reparera sina fartyg vid anlöp. När
de inte kan göra så längre är frågan vad det får för konsekvenser. Ingen kan
svara på den frågan i dag. Det enda jag vet efter att ha besökt Götaverken
Cityvarvet är att det pågår diskussioner och att det finns intressenter som vill
ta över reparationsvarvet.
Det är bland annat därför det är oerhört viktigt med ett
kraftfullt uttalande från regeringen om att nu äntligen införa tonnageskatt i
Sverige. Den utredning som finansministern hänvisar till är en enmansutredning
där vi inte har någon som helst insyn i framskridandet av arbetet. Men om den
politiska viljan finns från finansministerns och den borgerliga regeringens sida
går det att göra ett kraftfullt uttalande om att införa tonnageskatt i Sverige
snarast möjligt och att utredningen enbart är en teknisk skatteutredning som har
till uppgift att ta itu med de skattetekniska frågorna.
Min fråga kvarstår till finansministern. Är finansministern
beredd att göra ett kraftfullt uttalande om att införa tonnageskatt i Sverige?
Anf. 33 JESSICA ROSENCRANTZ (M):
Fru talman! Jag vill börja med att problematisera debatten
något. Det låter på Lars Johansson som att alliansregeringen inte tar
utflaggningen på allvar. Situationen är naturligtvis tvärtom. Hela Alliansen ser
de stora bekymmer som den nu pågående utflaggningen medför. Därför har också
alliansregeringen och allianspartierna i riksdagen fört fram en rad olika
förslag för att förbättra konkurrenskraften för svensk sjöfart.
Förra året presenterade regeringen en maritim handlingsplan
vars syfte var att förbättra konkurrenskraften för den svenska sjöfartsnäringen.
Vi här i kammaren har tryckt på ett antal knappar under det
gångna året som just har inneburit beslut som förbättrar situationen för svensk
sjöfart. Exempelvis har vi röstat för fler praktikplatser. Vi har röstat för ett
utvidgat sjöfartsstöd för fler fartygskategorier, där även kabelläggningsföretag
och muddringsföretag har möjlighet att få sjöfartsstöd. Vi har röstat för att
införa EU:s regelverk om inre vattenvägar även här i Sverige, vilket möjliggör
en helt ny typ av sjöfart på till exempel Vänern. Vi har röstat för att svenska
fartyg ska få ha väpnad personal när de seglar förbi till exempel Somalias kust
med risk för piratattacker. Vi har också röstat för mer sjöfartsforskning.
Det här var några exempel. Till listan kan tillföras många
olika förslag som riksdagen har röstat igenom på uppdrag av alliansregeringen.
Regeringen avser att presentera en fortsättning på arbetet i
form av en maritim strategi. Den ska i ett bredare perspektiv ta sig an frågan
om hur vi kan skapa mer tillväxt och fler arbetstillfällen inom de blå
näringarna.
Till detta kommer, precis som Lars Johansson beskriver, frågan
om tonnageskatt. Där har, som finansministern påpekade, utredningar genomförts
tidigare men med bristande resultat. Alltså har det tillsatts en ny utredning,
vars resultat kommer att presenteras i höst. Men det är viktigt att säga att
utredningen naturligtvis inte är utan komplikationer. Komplexa skattemässiga
frågor uppstår. Det handlar också om att se hur andra länder med tonnageskatt
har utformat sina system. Vad kan man eventuellt ställa för motkrav om vi skulle
införa en tonnageskatt? Hur hänger det samman med andra befintliga stöd?
Det är en väldigt viktig utredning som kommer att presenteras
i höst. I direktivet sägs det inte att utredaren ska säga om vi ska införa eller
inte införa en tonnageskatt, utan uppdraget är att presentera hur man kan
införa den. Hur ser möjligheterna ut för att införa en tonnageskatt? Hur kan ett
sådant system se ut?
Jag vill verkligen understryka att även om tonnageskatten är
en fråga som lyfts upp ganska ofta har den här regeringen, som den första
regeringen någonsin, tagit ett samlat grepp om hela sjöfartsnäringen,
presenterat en maritim handlingsplan och avser att gå vidare med en maritim
strategi. Det är viktigt, fru talman, att utöver den viktiga tonnageskatten ha
ett bredare perspektiv.
Anf. 34 GUNNAR ANDRÉN (FP):
Fru talman! Hur kort bör vårt minne vara? Det är en intressant
fråga. Det är naturligtvis bra att bara minnas bakåt till 2006 och inte att det
fanns en tid dessförinnan. Jag var ledamot av riksdagen redan då. Herr Björklund
var ledamot, liksom herr Johansson och herr Karlsson var ledamöter av
riksdagen.
Kära åhörare! Det är inte så att Socialdemokraterna alltid har
varit för införande av tonnageskatt. Tvärtom var det så att ett intensivt
motstånd mobiliserades mot varje förslag om att införa tonnageskatt under
perioden 2002–2006. Jag fick ett herostratiskt ryktbart svar av dåvarande
finansministern Bosse Ringholm när jag föreslog att vi skulle införa
tonnageskatt. Han sade i svaret 2003 att detta förslag är främmande för svensk
skattelagstiftning. Exakt så sade han: främmande för svensk skattelagstiftning.
Jag välkomnar att Socialdemokraterna gjort helt om i denna
fråga. Men jag tycker att det är alldeles riktigt, som den här regeringen har
gjort, att tillsätta en ny utredning. Den utredning som kom 2005 var, i motsats
till vad Lars Johansson möjligen minns, en enmansutredning. Utredaren hette
Göran Ekström och hade varit chef för Tullverket eller någonting liknande. Det
var alltså en enmansutredning och tillsattes av Bosse Ringholm på förslag av
Claes-Göran Brandin i Göteborg. Utredaren kom fram till att man nog skulle
överväga att införa en tonnageskatt.
Det fanns en jättelik brist i den utredningen, och det var att
man inte beaktade rederiernas obeskattade reserver, som då uppgick till i
storleksordningen 20 miljarder. De har säkert minskat numera; det är jag helt
övertygad om. Det var helt omöjligt att man skulle ge rederierna 20 miljarder
kronor. Det tror jag ingen av oss skulle tycka var riktigt.
Jag förstår i och för sig den tveksamhet som regeringen
Persson kände inför att införa tonnageskatt, mot bakgrund av att man år 2000 –
det var innan jag blev ledamot av riksdagen – införde ett nytt sjöfartsavtal som
gjorde att rederierna kunde räkna av sociala avgifter, som man fortfarande gör,
mot stödet. Det gjorde att hela denna utredning, Göran Ekströms utredning,
famlade i vatten och sjönk som en sten.
Jag ser fram emot, precis som Lars Johansson och andra
debattörer, att vi ska få en bra sjöfartsnäring i det här landet och att vi åter
ska få se fler svenska fartyg i flottan. Det är inte bra att så många har blivit
utflaggade. Att detta, som det påstås eller görs gällande, enbart är
tonnageskattens fel är dock inte korrekt. Det har att göra med många andra
saker. Jag hoppas att vi så småningom ska komma fram till att tonnageskatt ska
bli en möjlighet för många rederier. Observera att tonnageskatten inte är något
obligatorium utan ett alternativ till en vanlig vinst- och förlusträkning och
normal företagsbeskattning.
Anf. 35 Finansminister ANDERS BORG (M):
Fru talman! Jag välkomnar Lars Johanssons interpellation, för
det kan alltid finnas skäl att klargöra hur vi ser på utredningen. Direktiven
till utredningen är tydliga. Syftet är att införa ett system med tonnageskatt.
Det är naturligtvis den ambitionen regeringen har. För att vara tydlig med detta
kan jag säga att jag så sent som för någon vecka sedan hade ett möte med
sjöfartsnäringen, där jag underströk betydelsen av att vi landar i ett
fungerande och konkurrenskraftigt tonnageskattesystem som fungerar också i
jämförelse med andra länder.
Vi har breda sjöfartsstöd i Sverige. Vi har en särskild
sjömansbeskattning, vi har ett sjöfartsstöd på arbetsgivaravgiftssidan och vi
har, som i många andra länder, en mer begränsad miljöbeskattning på
sjöfartssidan.
Vad jag vill understryka är, för att svara på Lars Johanssons
fråga, att regeringens uttalade ambition med utredningen är att landa i ett
fungerande system med tonnageskatt som gör att vi får konkurrenskraftiga villkor
för svensk sjöfart som bidrar till att näringen fortsatt kan verka i Sverige.
Det är den inriktningen utredningen har, fru talman.
Anf. 36 LARS JOHANSSON (S):
Fru talman! Jag noterade att Anders Borg i sitt senaste inlägg
hade en mer seriös inställning till frågan om tonnageskatt än vad Jessica
Rosencrantz och Gunnar Andrén hade, som vill träta om den diskussion som har
pågått. Det är bara att konstatera att regeringen har varit väldigt senfärdig.
Besked om att den utredning som ni pratar om skulle tillsättas kom hösten 2012.
Det tog ytterligare ett antal månader, och så någon gång vid det årsskiftet
tillsattes utredningen. Det har alltså gått väldigt lång tid från den tidigare
utredningen 2005–2006, som låg på regeringens bord sommaren 2006, till att det
tillsattes en ny utredning. Det har varit ett väldigt långsamt arbete i den här
frågan under en lång tid.
Jag tror att det var så att regeringen inte trodde att det
faktum att vi inte hade en tonnageskatt i Sverige skulle leda till en
utflaggning i den utsträckning som det sedermera blev. Jag minns debatterna med
Anders Borg under förra mandatperioden. Det hände inte så där väldigt mycket
under de första åren, 2007 och 2008, men det började i slutet av 2008 och i
början av 2009 bli en allt större utflaggning. Sedan har vi sett hur det har
rasat ned och blivit en halvering.
Det är det som har orsakat den situation vi nu har där det
maritima klustret, kanske inte bara i Göteborg utan på fler ställen i landet, är
hotat. Sjöfartsnäringen är, som vi vet, en global verksamhet. När Finland,
Danmark och Norge har en mer aktiv sjöfartspolitik lägger sig rederierna där,
och de lägger sina fartyg i de hamnar i våra grannländer där det finns ett
reparationsvarv. Därför är hela det maritima klustret hotat.
Det är väldigt märkligt eftersom underlaget för sjöfarten är
oerhört stort i vårt avlånga land. Vi har mer kust än de flesta andra länder i
hela Europa har. Naturligtvis måste vi ha en svensk basnäring som heter sjöfart
för att kunna frakta våra varor runt om i världen. Det är helt centralt.
Jag har inte begärt något annat än att finansministern i det
här läget ska göra ett kraftfullt uttalande om att vi vill införa tonnageskatt i
Sverige – det är det centrala – för att de intressenter som finns kring
Götaverken ska vara beredda att gå in och bli ägare av det som Damen Group vill
lägga ned.
Jag hoppas verkligen att finansministern fortsätter sin dialog
med rederinäringen och med andra intressenter så att det blir tydligt att den
svenska regeringen vill att vi ska införa tonnageskatt så snart som möjligt, och
jag hoppas att de skattetekniska frågor löses som utredningen har till uppgift
att lösa – inte att skapa nya skattetekniska problem – så att man kommer att
kunna lägga fram en proposition inom en mycket nära framtid.
Jag har dessutom brev från andra rederier i Sverige som har
frågor om detta. De har frågat mitt parti, naturligtvis, och jag kan tänka mig
att de har frågat också andra partier: Är ni beredda att införa tonnageskatt i
Sverige? I annat fall kommer vi inte att beställa fartyg med svensk flagg till
Sverige. Då lägger man beställningar så att man får dem flaggade i andra länder,
och det vore oerhört olyckligt.
För att avsluta det hela: Vi har haft debatter om detta i
riksdagen tidigare, och vi hade en i vintras där vi socialdemokrater föreslog en
lång rad olika åtgärder för att stärka den svenska sjöfartspolitiken. Det
avvisade den borgerliga majoriteten redan då. Men som sagt skulle ett ännu
kraftfullare uttalande från finansministern vara bra för intressenterna.
Anf. 37 JESSICA ROSENCRANTZ (M):
Fru talman! Det är, som sagt, ingen som säger att
tonnageskatten är oviktig – tvärtom. Men när Lars Johansson går upp och får det
att framstå ungefär som att regeringen ser obekymrat på en utveckling där fartyg
flaggar ut känner jag mig naturligtvis nödgad att gå upp och peka på alla de
satsningar som regeringen gör för att värna den svenska sjöfarten.
Vi är övertygade om att vi behöver en stark sjöfartsnäring
både för jobben och tillväxten och för det starka miljö- och säkerhetsarbete som
svensk sjöfartsnäring bedriver, där vi också är en viktig aktör internationellt
inom organ som IMO och andra.
Jag tycker att det är viktigt att dels påminna åhörarna om den
historieskrivning som Gunnar Andrén just redogjorde för – alla de olika sätt som
Socialdemokraterna själva har problematiserat kring tonnageskatten – dels
upplysa om det stora och breda arbete som regeringen gör på detta område, för
att det inte ska framstå som att tonnageskatten är allt.
När utredningen presenteras i november i år och när vi så
småningom förhoppningsvis har en tonnageskatt på plats tror jag inte att allting
kommer att vara frid och fröjd för det. Arbetet är bredare och viktigare än så.
Det kan mycket väl hända att när vi just har infört tonnageskatten kommer S med
en ny stridsfråga som allting handlar om.
Jag vill redan här och nu påpeka att paletten måste vara
bredare än så. Jag ser fram emot en bra utredning som presenteras i höst, men
även därefter måste vi gå vidare med regeringens maritima strategi och fortsätta
att här i kammaren rösta igenom olika förslag som kan och kommer att innebära
att den svenska sjöfartsnäringen stärks. Jag berättade om några exempel
tidigare. Jag tycker att det är viktigt att påminna om att paletten måste vara
bred, för en skatteförändring räcker inte, även om också jag ser fram emot en
bra utredning i höst.
Anf. 38 Finansminister ANDERS BORG (M):
Fru talman! Jag kan konstatera att vi är brett överens om
inriktningen på politiken.
För det första är det nödvändigt med en utredning, och för det
andra ger utredningsdirektiven den en bra inriktning. Arbetet ska bedrivas så
att det tas fram ett fungerande förslag till en tonnageskatt som ger en
konkurrenskraftig situation i förhållande till jämförbara länder. Sedan ska man
lösa de tekniska och skattetekniska svårigheter som finns.
Svensk sjöfartsnäring har haft en tuff utveckling, och det har
en lång rad olika delförklaringar. Vi har haft en rätt allvarlig kris
internationellt som har pågått sedan 2008. Vi har också sett en tilltagande
konkurrens därför att andra länder har justerat sina skatteregler. Samtidigt har
ytterligare länder, inte minst Kina, kraftigt byggt ut sitt tonnage.
Svensk sjöfartsnäring har, som har redovisats här, ett brett
och omfattande stöd, och det ligger inom ramen för en bredare sjöfartsstrategi.
Låt mig, för att följa upp Lars Johanssons frågeställning,
göra ett klart och tydligt uttalande: Regeringens ambition – och riksdagens
ambition väldigt brett, som jag uppfattar det – är att vi ska få på plats ett
system med en tonnageskatt så snart som det är möjligt.
Anf. 39 LARS JOHANSSON (S):
Fru talman! Då vill jag tacka finansministern för svaret att
vi ska införa tonnageskatt i Sverige så snart som möjligt. Jag utgår från att vi
socialdemokrater kommer att stödja regeringen i en sådan ambition och att vi
därmed kan få en lagstiftning som fungerar för lång tid. Det som är viktigt är
att skapa förutsättningar för sjöfartsnäringen. Det är beslut som har stor
betydelse. Skattepolitiken har stor betydelse för de investeringsbeslut som
rederinäringen ska ta för framtiden, och därför är man angelägen om att det ska
fungera på ett bra sätt.
På det viset kan man få likvärdiga konkurrensvillkor i Europa,
vilket i så fall kommer att ha stor betydelse för den svenska sjöfarten men
också för det maritima klustret och för Götaverken Cityvarvet. De kanske då kan
få andra intressenter att gå in, med ett sådant uttalande från finansministern
som tyder på att rederinäringen i Sverige kan se framför sig en lite bättre
situation än den som hittills har varit och att vi kan få stopp på utflaggningen
och få en ökad inflaggning till Sverige.
Jag tror att det krävs ytterligare åtgärder, men jag har inte
tid att gå igenom dem. Jag bara konstaterar att vi från Socialdemokraternas sida
har lagt fram en lång rad olika förslag på hur vi ska kunna stärka sjöfarten i
Sverige. Det har vi presenterat i ett sjupunktsprogram i riksdagen i januari
månad.
Jag tackar finansministern för svaret. Jag vet att det här är
den sista interpellationsdebatten om tonnageskatten denna mandatperiod.
Anf. 40 Finansminister ANDERS BORG (M):
Fru talman! Låt oss alltså konstatera att vi har en enighet
kring tonnageskatten. Vi bör arbeta så skyndsamt som det går för att skapa en
förutsättning för att vi ska få en likvärdig tonnageskatt. Det finns svårigheter
som måste utredas, och det finns förmodligen också ett behov av att omfördela en
finansieringsbörda med anledning av den här typen av förslag, så att vi kan
säkra att vi upprätthåller god ordning och reda i offentliga finanser.
Vi ska landa i exakt hur detta ska ske, och jag har från
utredningens sida fått indikationer om att man gör löpande framsteg och att man
också har en dialog med näringen för att säkra att detta blir en väl fungerande
ordning.
Jag kan bara välkomna att vi har en bred enighet i denna fråga
i kammaren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar